Lyckliga

grannskap

för fler

Års- och hållbarhets-

redovisning 2025

Den legala årsredovisningen omfattar Förvaltningsberättelsen på sidorna 40–130

och Finansiella rapporter på sidorna 131–168. Hållbarhetsförklaringen och

Bolagsstyrningsrapporten utgör delar av Förvaltningsberättelsen. Årsredovis-

ningen publiceras på svenska och engelska. Den svenska versionen är original-

version och har tolkningsföreträde före den engelska.

Innehåll

01 02 03 04

Verksamhet

03 — Bonava i korthet

07 — 2025 i korthet

09 — VD har ordet

12 — Strategiskt ramverk

14 — Syfte

15 — Värderingar

16 — Mål

18 — Strategiska prioriteringar

21 — Vår grund

23 — Marknad och trender

26 — Segment

27 — Tyskland

29 — Sverige

31 — Finland

33 — Baltikum

35 — Finansiering

36 — Finansieringsstrategi

37 — Kapitalstruktur och finansiering

39 — Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

41 — Koncernen

44 — Segment

48 — Risker och riskhantering

Bolagsstyrning

52 — Bolagsstyrningsrapport

57 — Styrelse

58 — Koncernledning

Hållbarhetsförklaring

60 — Allmänna upplysningar

72 — Miljöinformation

98 — Samhällsansvarsinformation

117 — Bolagsstyrningsinformation

119 — Appendix

Finansiella rapporter

132 — Innehållsförteckning

133 — Koncernens räkenskaper och noter

161 — Moderbolagets räkenskaper och noter

168 — Underskrifter

Övrig information

170 — Revisionsberättelse årsredovisningen

och koncernredovisningen

174 — Revisorns granskningsberättelse

av hållbarhetsrapporten

175 — Bonava-aktien och ägarna

177 — Femårsöversikt

178 — Definitioner

179 — Information till aktieägarna

180 — Kontaktinformation

181 — Historia

Varför?

Vårt syfte är att

bygga lyckliga

grannskap för fler

Lycka hör ihop med var

du bor. Bonava har sedan

starten drivits av en stark

nyfikenhet att förstå vad

det innebär. Att skapa

platser och miljöer där

människor trivs och där

framtida gene rationer kan

växa upp handlar om så

mycket mer än fyra väggar.

Därför bygger vi mer än

bostäder. Vi skapar lyckliga

grannskap för fler.

Bonava i korthet Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 3

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Vad?

En ledande

bostadsutvecklare

Vi utvecklar attraktiva, håll-

bara och konkurrenskraftiga

bostäder samtidigt som vi

bidrar till att minska bostads-

bristen och ökar förutsätt-

ningarna för städer att växa.

Vi förädlar byggbar mark till attraktiva och hållbara grannskap utifrån en genuin förståelse för

våra kunders behov och områdets unika förutsättningar. Vi bygger flera typer av bostäder, fler-

bostadshus, småhus och radhus, med olika upplåtelseformer. Våra resurseffektiva och hållbara

hus skapar värde såväl för våra kunder, ägare, medarbetare som för samhället i stort.

Projektplanering

Projektgenomförande

Kundservice

Markförvärv

Marknadsföring och försäljning

Vi förvärvar mark i

expansiva regioner

utifrån möjligheter

att genomföra

framgångsrika

bostadsprojekt.

Genom bred sam verkan

skapar vi grannskap som

är resurseffektiva att

både producera och leva i.

Design och utformning

sker med interna och

externa resurser.

Vi ger stöd vid

inflyttningen och

skapar förutsätt-

ningar för ett håll-

bart och lyckligt

grannskap.

Vår kunniga projektutvecklings-

organisation säkerställer att våra

grannskap genomförs på ett

effektivt sätt och håller genom-

gående hög kvalitet.

Marknadsföring

och försäljning

av våra bostäder

startar redan under

projektplaneringen.

Bonava i korthet Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 4

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Var?

I Europa

Med cirka 900 medarbetare

var vi under 2025 verksamma

i Tyskland, Sverige, Finland,

Lettland, Estland och Litauen.

Tyskland är vår största

marknad.

Vi fokuserar vår verksamhet

på 21 utvalda delmarknader

och strä var efter att stärka

posi tionen på marknader

med stor potential för ett

lång siktigt värdeskapande.

Markeringarna på kartan visar i vilka

storstäder Bonava är verksamt. Bonavas

huvudkontor ligger i Stockholm och

Bonavas aktie och gröna obligation

är noterade på Nasdaq Stockholm.

Geografisk närvaro

Länder

(6)

Delmarknader

(20)

Nettoomsättning

SEK Mdr

8,2

(8,3)

Per segment

Medarbetare

Antal medarbetare

900

(900)

Per segment

Tyskland, 51%

Sverige, 9%

Finland, 11%

Baltikum, 24%

Övrig verksamhet, 5%

Tyskland, 67%

Sverige, 15%

Finland, 7%

Baltikum, 11%

Bonava i korthet Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 5

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Hur?

En diversifierad

affärsmodell som

tillgodoser kunders

behov

Bonavas projektportfölj är

diversifierad avseende kund-

segment, produkttyp och

upplåtelseform samt geografi.

Vilket segment som är starkt

och vilken typ av bostäder som

efterfrågas varierar över tid.

Dessutom kan den makro-

ekonomiska situationen skilja

sig mellan länder.

Vår balanserade affärs modell

ger oss högre flexi bilitet, lägre

riskprofil och ökade möjlighe-

ter att styra våra investeringar

till de projekt som skapar

mest värde.

Konsumenter

och investerare

Bonavas affär riktar sig till både

konsumenter och investerare.

Kärnverksamheten är att utveckla

och sälja bostäder till såväl konsu-

ment som investerare. Projekt rik-

tade till investerare, som i sin tur

hyr ut bostäderna till hyresgäster,

är ett attraktivt komplement till

konsumentaffären, och minskar

risken i verksamheten. Generellt

medför investerarprojekten en

lägre risk och mer fördelaktigt

kassaflöde jämfört med projekt

till konsument.

Produktmix och

upplåtelseformer

Vårt erbjudande innefattar såväl

flerbostadshus som småhus och

vi erbjuder olika upplåtelseformer.

Vår produktmix bidrar till att minska

risken genom att marginaler, voly-

mer samt försäljnings- och bygg-

hastighet varierar. Bland upplåtelse-

formerna är ägandelägenheter den

vanligaste, men till investerare

säljer vi hyresrätter. Vi har även ett

fåtal fastigheter i egen förvaltning.

Produktmixen och olika upp-

låtelseformer ökar möjligheterna

att möta en skiftande efterfrågan

över tid.

Geografisk

spridning

Med geografisk närvaro i sex

länder, och 21 delmarknader,

kan vi möta lokala förändringar i

efter frågan genom att investera

i de marknader som genererar

bäst avkastning.

Bonava bevakar och utvärderar

makroekonomi och andra kriterier

på marknaderna löpande för att

säkerställa att vi verkar i de mark-

nader som är mest attraktiva för

bolagets långsiktiga affär. Vi strävar

mot att vara topp tre störst inom

varje delmarknad.

Kundsegment Produktmix Geografisk spridning

Kunddiversifiering

Olika marginaler, riskprofiler och kassaflöden

Produktdiversifiering

Olika volym och hastighet

Geografisk diversifiering

Olika makroekonomiska lägen

Konsumenter

EnfamiljshusInvesterare

Flerfamiljshus Marknad X

Marknad Y

Bonava i korthet Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 6

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Byggrättsportföljen minskade under

året med 2 100 bygg rätter till 23 800

(25 900) bygg rätter till följd av ett stort

antal produktionsstarter under året.

Antalet startade bostäder ökade med

36 procent och uppgick till 2 775 (2 035).

Antalet sålda bostäder uppgick 2025

till 2 393 (2 300), vilket är en ökning

med 4 procent.

Antalet bostäder i pågående produktion

ökade och uppgick till 4 081 (3 177).

Försäljnings graden i pågående produktion

uppgick till 56 (59) procent.

2025 i korthet

Nyckeltal, MSEK om inte annat anges

2025 2024

IFRS

Nettoomsättning 7 725 8 194

Bruttomarginal, % 12,8 8,3

Rörelseresultat 362 22

Rörelsemarginal, % 4,7 0,3

Resultat per aktie, före och efter utspädning, SEK –0,28 –1,85

Soliditet, % 44,4 41,7

Nettoskuld 2 816 3 068

Nettoprojekttillgångar / Nettoskuld exkl. leasing, ggr 1,8 1,6

Finansiellt Byggrätter, försäljning och starter

10 000

20 000

30 000

40 000

20252024

25 900

23 800

Antal byggrätter

Antal sålda och antal startade bostäder

1 000

2 000

3 000

4 000

20252024

2 300

2 035

2 393

2 775

Sålda Startade

Antal bostäder i pågående produktion och försäljningsgrad

2 000

4 000

6 000

8 000

20252024

100

%Antal

1 010

2 167

1 203

2 878

Investerare Konsumenter Andel sålda bostäder i pågående produktion, %

För mer information om koncernens nyckeltal och definitioner se sidorna 177–178.

Kryddan, Linköping Sverige

Från och med den 1 januari 2025 tillämpar koncernen en ny redovisningsprincip för bostadsförsäljning i segments-

redovisningen. Resultatet från bostadsförsäljningar redovisas nu enligt principen om successiv vinstavräkning, i

stället för vid kundens tillträde som tidigare. I segmentsresultatet sker även vissa operativa justeringar avseende

nedskrivningar och andra poster som påverkar jämförbarheten som uppgick till 0 (–267) MSEK under 2025.

De tal som baseras på segmentsredovisningen är markerade med brunt i denna rapport. Jämförelsetalen för 2024

har räknats om. En brygga mellan resultatmått enligt segmentsredovisningen och IFRS finns i not 2.

Segmentsredovisning

Nettoomsättning 8 218 8 312

Operativ bruttomarginal, % 14,3 11,8

Operativt rörelseresultat 548 326

Operativ rörelsemarginal, % 6,7 3,9

Resultat per aktie, före och efter utspädning, SEK 0,16 –1,03

Avkastning på eget kapital, R12, % 0,7 –4,0

2025 i korthet Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 7

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

— Bonava införde från och med det första kvartalet 2025

successiv vinstavräkning i vår segmentsrapportering.

— Bonava refinansierade den gröna obligationen om 960

MSEK med förfall 2028. Obligationen blev väsentligt

övertecknad. Emissionen stärker bolagets finansiella

flexibilitet, förlänger löptiden och ger förbättrade

finansieringsvillkor.

— Bonava höll kapitalmarknadsdag den 27 mars 2025.

— Årets investeraraffärer uppgick till cirka 2 miljarder SEK.

— Bonava överträffade prognosen för 2025 där den

operativa rörelsemarginalen uppgick till 6,7 procent

mot tidigare kommunicerad prognos 5–6 procent.

— Jon Johnsson tillträdde den 2 januari tjänsten som vice

VD och CFO.

— Vid årsstämman den 9 april 2025 valdes Anneli Jansson

och Paula Röttorp in som nya ledamöter i styrelsen.

— Rico Kallies tillträdde den 1 september tjänsten som

affärs enhetschef för Bonava Tyskland.

— Olle Boback lämnade den 24 september Bonavas

styrelse på egen begäran och med omedelbar verkan

på grund av sjukdom.

— Bonava har tagits upp på Financial Times lista över

Europas klimatledare 2025. Rankningen, framtagen

med Statista, lyfter fram företag som sänkt sin klimat-

påverkan. Bonava tilldelades 69,5 av 100 poäng.

— Bonava fick uppdaterade Science Based Targets

godkända i september.

— Vi startade vårt mest hållbara småhus någonsin –

Villa Verde.

— Bonava har fått godkänd grundlicens enligt Svanen

generation 4 i Sverige.

Händelser i urval 2025

Bolagsstyrning

Hållbarhet

2025 i korthet forts.

Joint venture-projekt i Johanneberg med Bonava och OBOS.

Projektet Nīcgales mājas i eftertraktade området Purvciems i Riga.

Bonavas mest klimatsmarta småhus – Villa Verde i Järfälla.

2025 i korthet Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 8

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

2025 – ett år som

bekräftar att vi är

på rätt väg

En långsammare återhämtning trots goda förutsättningar

Tyskland är Bonavas största marknad och kännetecknas av

en fortsatt bostadsbrist, särskilt i storstäder som Berlin, Köln

och Düsseldorf. Marknaden är dock splittrad – vissa regioner

visar stark tillväxt medan andra är mer avvaktande. Bonava är

positionerad i regioner med tillväxt och har en stark position

som en av Tysklands mest aktiva bostadsutvecklare. Den

tyska regeringen satsar på ökade investeringar i försvar och

infrastruktur, vilket långsiktigt kommer att gynna bostads-

marknaden men på kort sikt bidrar till stigande långräntor

och dämpad efterfrågan. Vår viktiga investerarmarknad tog

fart under december där ökade hyresnivåer under året och

fortsatt låga vakansgrader, särskilt i storstadsområden, bidrog

till den positiva utvecklingen. Vi är övertygade om att den

tyska marknaden är en källa till fortsatt lönsam långsiktig

tillväxt för Bonava.

Den svenska bostadsmarknaden har under 2025 präglats

av en fortsatt försiktighet bland hushållen, trots att disponibel-

inkomsterna stärkts och styrräntan sänkts. Flera åtgärder har

presenterats för att stödja hushållens konsumtion, och det

finns en underliggande uppdämd efterfrågan på moderna och

2025 har varit ett år av tydlig förflyttning för

Bonava – från konsolidering till kontrollerad

tillväxt. Vi har fortsatt att stärka vår decen-

traliserade organisation och vår finansiella

position, samtidigt som vi mött en omvärld

präglad av osäkerhet och långsammare åter-

hämtning än väntat. Trots detta har vi lyck-

ats öka antalet startade bostäder väsentligt,

förbättrat marginalerna och stärkt bolagets

finansiella ställning.

” 2025 har varit ett år av tydlig

förflyttning för Bonava – från

konsolidering till kontrollerad

tillväxt.”

Peter Wallin

VD och koncernchef

VD har ordet Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 9

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

hållbara bostäder. Efterfrågan var stabil i storstadsregionerna,

där befolkningen växer. Vi hade hoppats på en bredare upp-

gång under 2025 men trenden att det tagit längre tid att kon-

vertera reservationer till bindande kontrakt höll i sig året ut.

Vi noterade en ökad aktivitet på transaktionsmarknaden i slu-

tet av året där intresset från investerare ökade och vi genom-

förde två investeraraffärer under året.

De baltiska huvudstäderna Tallinn, Riga och Vilnius fort-

satte att uppvisa stark tillväxt, med låg arbetslöshet och ett

underskott på moderna bostäder. Priserna var stabila eller

svagt stigande. Aktiviteten har varit särskilt hög i Riga följt av

Vilnius, framför allt under andra halvan av 2025. I Tallinn note-

rade vi en stabil försäljning under året.

Den finska bostadsmarknaden befinner sig i ett tidigt skede

av återhämtning efter en period av låg aktivitet, högre räntor

och inflation. Priserna har börjat stabiliseras och transaktions-

volymerna inom investerarsegmentet ökar, även om de fort-

farande är på låga nivåer. Överutbudet av färdigställda osålda

bostäder har varit dämpande för bostadsmarknaden. Detta

överutbud är i allt väsentligt hanterat nu och vi ser ett gradvis

ökande intresse från både konsumenter och investerare där

återhämtningen kommer att ta tid.

Ökad omsättning och operativt rörelseresultat

Vår decentraliserade och marknadsnära organisation har

varit avgörande för att snabbt kunna anpassa oss till föränd-

rade förutsättningar. Genom god projektstyrning och kost-

nadskontroll har vi successivt förbättrat lönsamheten, sär-

skilt i Tyskland och Baltikum där marginalerna utvecklats

väl under året. Våra affärsverksamheter Sverige och Finland,

som har haft störst utmaningar med en vikande marknad

de senaste åren, rapporterade ett positivt operativt rörelse-

resultat för 2025. Koncernens nettoomsättning uppgick till

8,2 (8,3) miljarder SEK, vilket innebar en tillväxt på 3 pro-

cent justerat för valutaeffekter. Den operativa bruttomargi-

nalen uppgick till 14,3 (11,8) procent och den operativa

rörelsemarginalen ökade till 6,7 (3,9) procent. Genom de

åtgärder vi genomfört för att stärka våra projektmarginaler

och sänka våra kostnader kunde vi överträffa vår helårsprog-

nos som vi angav i mars 2025 om en operativ rörelsemargi-

nal på 5–6 procent.

Med utgångspunkt i den ökade volymen pågående projekt

ser vi möjligheter att öka rörelseresultatet väsentligt under

2026. För helåret 2026, bedömer vi att nettoomsättningen

kommer att växa med 20–25 procent resulterande i en opera-

tiv rörelsemarginal om 8–9 procent. Marknadsutvecklingen

har varit mer dämpad under det andra halvåret 2025, vilket

inneburit en förskjutning av produktionsstarter. Därmed på-

verkas även den förväntade volymen av upparbetade intäkter

och resultat för 2026, varför vi sänkt utsikterna avseende

rörelsemarginal något jämfört med tidigare bedömning.

Ökad tillväxt i produktionsstarter och en bibehållen

god försäljningsgrad

Vi ökade våra starter väsentligt under året med en tillväxt om

36 procent mot 2024. Antal startade bostäder under 2025

uppgick till 2 775 (2 035), varav 676 (573) var till investerare.

Vår pågående produktion uppgick vid årets slut till 4 081

(3 177) med en god försäljningsgrad om 56 (59) procent.

Under året såldes 2 393 (2 300) bostäder. Vi har inte tummat

på vår princip att ha ett gott försäljningsunderlag inför pro-

duktionsstart. Lagret av osålda färdig ställda bostäder mins-

kade under hela året och när vi stängde 2025 hade vi 212

(309) bostäder i vår balansräkning. Organisationen har fullt

fokus på att vässa kunderbjudanden och skapa framdrift i

Konsumentprojekt Green Wave

i västra Vilnius

Bostadstyp: Flerbostadshus till konsumenter

Antal bostäder: 59 lägenheter

I Pašilaičiai, ett växande område i västra Vilnius,

har Bonava startat produktion av 59 bostäder –

första etappen i det nya grannskapet Green Wave.

Området utvecklas på tidigare industrimark och

kommer totalt att rymma 731 energieffektiva hem.

Här planeras grönskande gårdar, lekplatser och

gångstråk – ett modernt och hållbart kvarter med

närhet till service och kollektivtrafik.

” Genom god projektstyrning och

kostnadskontroll har vi successivt

förbättrat lönsamheten.”

Peter Wallin

VD och koncernchef

VD har ordet Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 10

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

våra projekt. Ett koncept vi lanserade under året var koopera-

tiva hyresrätter i form av trygghets boende med extra service.

Detta koncept möter ett växande behov av boende för en äldre

befolkning samt främjar både gemenskap och inflytande för de

boende. Genom att möta förändrade behov och trender skapar

vi fler möjligheter för människor att bo och leva i lyckliga

grannskap.

Stark finansiell ställning med refinansierad grön obligation

Bonava drog nytta av det starka läget i obligationsmarknaden

under februari och refinansierade den gröna obligationen om

960 MSEK med en drygt ettårig förlängning till hösten 2028

med bättre villkor. Det stora intresset från investerare gav en

kraftigt övertecknad orderbok, vilket innebär att våra finansie-

ringskostnader sänkts. Under året har vi tagit flera steg i pro-

cessen att öka andelen projektfinansiering, vilket kommer att

innebära en mer anpassad finansiering för vår verksamhet och

därmed lägre kostnader för finansiering. Projektfinansieringen

ökade med 79 procent under 2025. Vi genomförde vår första

lokala finansiering i Tyskland i samband med förvärv av 450

byggrätter med bygglov i Berlin och vi tog upp ytterligare

lokal finansiering i Baltikum. Vår finansiella ställning är fort-

satt god med en låg nettoskuld om 2,8 (3,1) miljarder SEK

och en soliditet om 44 (42) procent.

Vi har en attraktiv byggrättsportfölj om 23 800 byggrätter

som utgör grunden för framtida expansion. Under de senaste

årens avvaktande marknad har vi haft stort fokus på att förädla

befintlig mark i portföljen. Tack vare detta har vi i dagsläget ett

stort antal byggrätter där förutsättningarna för produktions-

start är uppfyllda. Byggrättsportföljen värderas årligen i det

tredje kvartalet och det bedömda övervärdet ökade till 5,3 (4,6)

miljarder SEK per den 30 september.

Hög aktivitet inom hållbarhet

Vi har en ambitiös målsättning inom hållbarhet. Efter en grund-

lig process och med stöd av nya insikter har Bonava fått upp-

daterade mål för utsläppsminskningar ratificerade av Science

Based Targetsinitiativet (SBTi) under hösten. Med livscykel-

Investerarprojekt Cecilien-Carré i

den växande stadsdelen Marzahn-

Hellersdorf i Berlin

Bostadstyp: Flerbostadshus till investerare

Antal bostäder: 144 hyreslägenheter

Under året har Bonava tecknat sin andra affär med det

kommunala bostadsbolaget GESOBAU AG. Bonava

har sålt och startat 144 hyreslägenheter i det nya

bostadskvarteret ”Cecilien-Carré” i Berlins växande

stadsdel Marzahn-Hellersdorf. Överlämning av lägen-

heterna beräknas ske i slutet av 2027. Affären komplet-

terar de 128 hyreslägenheter som såldes till GESOBAU

AG i samma kvarter under 2024. De aktuella hyreslägen-

heterna skapar prisvärda bostäder i en växande del av

Berlin. Grannskapet kännetecknas av modern arkitek-

tur, energieffektiva lösningar och goda kommunikatio-

ner, vilket gör det attraktivt för en bred målgrupp.

” Vi har en attraktiv byggrätts-

portfölj om 23 800 byggrätter

som utgör grunden för

framtida expansion.”

analyser (LCA) för alla projekt och införandet av koldioxidbud-

getar på projektnivå kan Bonava nu följa klimatpåverkan i större

utsträckning – från materialval till färdig bostad och under

bostadens livstid. Detta möjliggör mer träffsäkra och effektiva

klimatåtgärder, där insatserna styrs dit de gör störst nytta. Vi

arbetar med många olika spännande områden för att minska

vårt klimatavtryck och ett exempel är Villa Verde, Bonavas mest

klimatsmarta småhus som startades under året. Detta är ett

pilotprojekt där vi reducerar klimatpåverkan med 36 procent.

Ytterligare steg mot ett starkare och mer lönsamt Bonava

Jag vill rikta ett stort tack till alla medarbetare, aktieägare och

samarbetspartners för ert engagemang och fina stöd under

året. Under 2025 har vi vidtagit viktiga åtgärder för att stärka

vår finansiella ställning, skapa en ännu mer effektiv och lokalt

förankrad organisation samt utveckla vårt kunderbjudande för

att möta nya marknadsförutsättningar. Jag nämner vår decen-

traliserade modell ofta. I den nya världsordning som uppstått i

ljuset av konflikter, handelstullar och en AI-driven investerings-

våg är en stark lokal marknadsnärvaro central för att lyckas.

För att Europa ska säkerställa tillväxt och egen säkerhet krävs

ekonomisk tillväxt och uthållighet. För att stödja dessa nyckel-

faktorer krävs utveckling av nya bostäder. Tillsammans bygger

vi ett starkare och mer flexibelt Bonava – rustat för framtidens

möjligheter och utmaningar. Den kontrollerade tillväxtresa vi

slagit in på sedan årsskiftet innebär att vi gradvis kommer att

öka volym och lönsamhet. Vi har under helåret infriat våra

prognoser med god marginal. Det visar på styrkan i vår organi-

sation och att vi har god kontroll över våra projekt. Genom att

kombinera hållbarhet, innovation och lokal marknadskunskap

bygger vi en verksamhet som är lönsam och långsiktig, vilket

ger oss möjlighet att skapa lyckliga grannskap för fler.

Mars 2026

Peter Wallin

VD och koncernchef

VD har ordet Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 11

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Strategiskt

ramverk

Allt vi gör ska ta

oss mot våra mål.

Vi är en bostadsutvecklare

vars syfte är att förädla marken i

vår byggrättsportfölj till lyckliga

grannskap för våra kunder. På

så sätt vill vi bidra till minskad

bostadsbrist, bra boendemiljöer

samt skapa hållbara samhällen.

För att uppnå vårt syfte arbetar

vi strategiskt med våra fokus-

områden och vår hållbara grund

utan att kompromissa med våra

värderingar. Tillsammans ger det

förutsättningar att skapa affärs-

möjligheter och nå våra mål.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 12

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Syfte

Värderingar

Mål

Strategiska prioriteringar

Vår grund

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Vår resa mot fler lyckliga grannskap fortsätter

Bonava befinner sig på en tydlig

utvecklingsresa från kontrollerad

tillväxt mot full potential, med

ambitionen att vara ett ledande

och långsiktigt lönsamt bostads-

utvecklingsbolag som kan skapa

god avkastning över hela kon-

junkturcykeln.

Strategin kombinerar finansiell disciplin med

offensiv marknadspositionering och en hög

grad av operationell flexibilitet.

I den inledande fasen har fokus varit på kon-

trollerad tillväxt, en gradvis ökning av starter

har skett utan kompromisser på marginaler,

kassaflöde eller nettoskuldsättning. Selektiv

markanskaffning, tydlig investeringsdisciplin

och effektiva processer har byggt ett robust

fundament och en stark balansräkning, vilket

skapar handlingsutrymme för nästa tillväxtfas.

Med denna grund förväntas Bonava 2027

gå in i en fas av accelererad tillväxt. Genom

riktade investeringar i mark, produktutveck-

ling och ett tydligt differentierat kunderbju-

dande förväntas bolaget ta marknadsandelar

på prioriterade delmarknader med målsätt-

ningen att bli en ledande aktör på samtliga

marknader. Full potential nås när bolaget är

tillräckligt stort och agilt för att vara lönsamt i

både hög- och lågkonjunktur.

Läs mer om vårt strategiska ramverk och

dess delar på följande sidor.

STRATEGISKA MÅL

Lönsamhet

Kapitaleffektivitet

Utdelning

Hälsa och säkerhet

Nöjda kunder

Bekämpa klimat-

förändringarna

Engagerade medarbetare

Optimerad

byggrättsportfölj

och marknads-

position

Ökad

effektivitet

och flexibilitet

Kommersiellt

fokus

Lyckliga

grannskap

för fler

SYFTE

STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN

Strategiskt ramverk Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 13

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Syfte

Värderingar

Mål

Strategiska prioriteringar

Vår grund

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

För att skapa platser och miljöer där männi-

skor trivs och där framtida generationer kan

växa bygger vi mer än bara bostäder –

vi skapar lyckliga grannskap för fler. Arbetet

grundar sig i en genuin förståelse för kundens

behov och drivkrafter.

Vi bygger bostäder för olika behov

Vi utvecklar bostäder som fler människor har möjlighet att

leva i. Genom att utveckla bostadsområden med en mång fald

av bostäder, i olika storlekar, prisklasser och upplåtelseformer,

skapar vi valmöjligheter och bidrar till mer levande grannskap.

På så sätt möjliggör vi också för människor att bo kvar i samma

område under livets olika faser.

Utveckling med kundinsikter som grund

Våra värdeskapande boendemiljöer bygger på en genuin

förståelse av våra kunders behov och drivkrafter. Vi jobbar

stra tegiskt med att förstå och kartlägga vad som är viktigt för

att människor ska trivas där de bor. Det gör vi genom årliga

undersökningar, samråd och samtal med relevanta målgrup-

per. Genom vårt arbete har vi fått goda insikter i vilka faktorer

som bidrar till ett levande och fungerande grannskap. Vi vet

att trygga och gröna utomhusmiljöer, socialt utbyte mellan

grannar och möjligheten till en mer hållbar livsstil är avgö-

rande faktorer för att trivas.

Vi utgår från de lokala förutsättningarna

Vi har en stark lokal närvaro och arbetar nära våra kunder för

att förstå deras behov och de specifika förutsättningarna på

varje marknad. Vi kan se att kundernas behov och drivkrafter

ofta är likartade men att lösningarna är olika beroende på

marknad. Vi utvecklar våra processer, strukturer och arbets-

sätt kontinuerligt för att stärka vår förmåga att möta kunder-

nas drivkrafter och leverera bästa möjliga resultat på alla

våra marknader.

Vårt syfte – Lyckliga grannskap för fler

Kundnöjdhet Net Promoter Score och NPS Consistency

2025 2024

NPS

Tyskland 31 40

Sverige 40 25

Finland 53 50

Baltikum 60 49

NPS Consistency, %

Tyskland 50 49

Sverige 69 14

Finland 73 83

Baltikum 56 58

Totalt koncern 55 45

Net Promoter Score (NPS) mäter sannolikheten att rekommendera

Bonava. NPS följs upp sex veckor efter inflyttning och kan variera

från –100 till +100. När alla projekt på en marknad når NPS ≥50

definieras detta som 100 procent NPS Consistency.

Ambitiösa mål och ständiga förbättringar

Hur väl vi lyckas med vårt arbete utvärderas kortsiktigt och lång-

siktigt genom Bonavas program för kundnöjdhet. Inom program-

met följer vi våra kunders upplevelse och kundnöjdhet avseende

vår produkt, service och bemötande under hela kundresan.

Vårt strategiska mål är att nå 100 procent NPS Consistency

till år 2026. Målet innefattar att vi ska leverera på samma höga

nivå till alla våra kunder.

Under 2025 nådde 55 procent av Bonavas projekt totalt sett

målet om NPS Consistency.

Bonava övergår från NPS till CSAT under 2026

Hos Bonava är våra kunder i centrum i allt vi gör. För att för-

djupa vår förståelse av kundupplevelser och driva kontinuer-

liga förbättringar uppdaterar Bonava sin metod för att mäta

feedback och går från Net Promoter Score (NPS) till Customer

Satisfaction (CSAT) under 2026. Denna övergång understry-

ker vårt engagemang för att aktivt lyssna på våra kunder, lära

av deras feedback och vidta åtgärder för att säkerställa att vi

skapar hem och grannskap där människor verkligen känner sig

hemma. Vi kommer att börja rapportera resultat enligt CSAT

från första kvartalet 2026, där målet för 2026 är satt till 83.

Syfte Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 14

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Syfte

Värderingar

Mål

Strategiska prioriteringar

Vår grund

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Våra värderingar genomsyrar

vår kultur och verksamhet

Våra värderingar bygger vår kultur

där vi alltid sätter människan i cen-

trum. Våra värderingar utgör också

vårt förhållningssätt för att uppnå

en hållbar, högpresterande och

lönsam verksamhet.

Med en strävan om att skapa det bästa för våra

kunder, leverantörer och partners – bygger vår

framgång på att ha rätt förutsättningar på plats

för att våra medarbetare ska kunna prestera.

För att skapa den bästa kulturen och arbetsmil-

jön har varje anställd en viktig roll att fylla varje

dag, och våra värderingar är till för att vägleda

och stötta i denna roll. Våra värderingar beskri-

ver framgångsrika aspekter av beteenden och

beslutsfattande på Bonava, och är nyckeln i

vårt arbete, vår utveckling samt i vår rekryte-

ring av medarbetare.

Med en engagerad, omtänksam och nyfiken

kultur bygger vi en stark verksamhet och ett

starkt varumärke som säkerställer att vi fortsät-

ter att attrahera talang och kompetens samt

fortsätter att skapa det bästa för våra kunder,

leverantörer och partners.

Curious

We are curious

Vi är nyfikna, vi strävar alltid

efter att lära och förbättra oss

samt skapa det som är bäst för

våra kunder. Vi strävar efter att

förbättra för människor och

för planeten, inte bara idag

utan även framåt genom att

vara med och bygga morgon-

dagens samhälle.

Caring

We are caring

Vi är omtänksamma, vi vill

varandras bästa liksom det

bästa för våra kunder och

samhället i stort. Vi har ett

inkluderande och omtänk-

samt förhållningssätt och

tycker om att samarbeta

och dela kunskap.

Committed

We are committed

Vi är engagerade, vi driver

affärsresultat och kundnöjd-

het. Vi strävar efter att över-

träffa oss själva, att uppnå

bästa resultat för såväl våra

kunder, vår verksamhet som

för samhället i stort.

Värderingar Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 15

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Syfte

Värderingar

Mål

Strategiska prioriteringar

Vår grund

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Målen som styr oss

För att uppfylla vårt syfte och skapa värde för samhället och våra aktieägare, har Bonava satt upp ett antal strategiska mål. Målen, som delas

upp i finansiella och övriga strategiska mål, styr bolagets verksamhet och följs upp regelbundet. De finansiella målen vilar på ett ramverk i

syfte att balansera de finansiella riskerna i verksamheten. De finansiella målen följs upp baserat på bolagets segmentsredovisning.

Finansiella mål Mål (målperiod) Utfall 2025

Lönsamhet

Operativ rörelsemarginal ≥10% (2025) 6,7%

Kapitaleffektivitet

Avkastning på eget kapital, över tid ≥15% 0,7%

Utdelning

Utdelning av koncernens resultat efter skatt, över tid 40% 0%

Finansiellt ramverk Mål Utfall 2025

Nettoskuld

Koncernens nettoprojekttillgångar

ska överstiga nettoskulden (exkl. leasing)

>1,0 ggr 1,8 ggr

Soliditet

≥30% 44%

Övriga strategiska mål Mål (målperiod) Utfall 2025

Kundnöjdhet

Net Promoter Score (NPS) Consistency 100% (2025) 55%

Hälsa och säkerhet

Frekvens allvarliga incidenter <7,1 (2026) 5,7

Everyone Plan måluppfyllelse ≥90% 97%

Engagerade medarbetare

Topp 10 procent bästa företagen 89

(2026) 86

Bekämpa klimatförändringarna

Minskad klimatpåverkan i linje med våra långsiktiga klimatmål validerade

av Science Based Targets initiative för nivå 1,5˚C

Utsläpp, scope 1–2, absoluta tal –40% (2030) –17%

Utsläpp uppströms, scope 3, utsläpp

från nya byggnader, inklusive kapitalvaror –40,8%/m

(2030) –8%

Utsläpp nedströms, scope 3,

användning av sålda produkter –51,6%/m

(2030) 4%

Medarbetarnas engagemang ska vara i linje med de 10 procent bästa företagen enligt Brilliant Future högpresterande

benchmark, vilket var 86 vid den senaste genomförda undersökningen 2025.

Bonava har under 2025 uppdaterat sin baslinje och mål, baserat på LCA data, i linje med SBTi Building Sector Guidance.

I tillägg till ovan mål åtar sig Bonava att ny utrustning, som ägs av eller ekonomiskt kontrolleras av bolaget i sina projekt

portföljer och som installeras från och med den 1 juli 2030, inte drivs av fossila bränslen.

Utsikterna är baserade på segmentsredovisning.

Utsikter för 2026

•

För helåret 2026 bedöms den operativa rörelsemarginalen uppgå till 8–9 procent.

•

För helåret 2026 bedöms nettoomsättningen öka med en tillväxttakt om 20–25 procent

jämfört med 2025 (justerat för valutaeffekter).

Se nästa sida för kommentar om utsikter för 2026.

Mål Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 16

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Syfte

Värderingar

Mål

Strategiska prioriteringar

Vår grund

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Uppföljning av mål 2025

Finansiella mål och finansiellt ramverk

Kommentar om utsikter för 2026

Under 2025 skiftade Bonava från konsolidering till kontrollerad

tillväxt. Det innebär en gradvis ökning av antalet projektstarter

för att uppnå intervallet 3 500–4 000 årligen. 2025 uppgick

antalet starter till 2 775 (2 035). Även om vi ökade antalet star-

ter med 36 procent under 2025 så återhämtade marknaden sig

långsammare än förväntat under 2025, i synnerhet under det

andra halvåret. Detta innebar att planerade projektstarter för-

sköts i tid vilket även kommer att påverka upparbetning av

intäkter och resultat avseende 2026. Den uppdaterade utsikten

för 2026 är att vi bedömer att den operativa rörelsemarginalen

kommer att ligga i intervallet om 8–9 procent för helåret. Vi

bedömer att målet om en operativ rörelsemarginal på lägst 10

procent kan uppnås på årsbasis när vi uppnår vårt mål om antal

starter. Vid 3 500–4 000 produktionsstarter kommer vi ha en

pågående produktion om minst 5 000 bostäder, vilket medför

att vi då har en tillräckligt stor affärsvolym för att nå minst 10

procent i operativ rörelsemarginal.

Lönsamhet, kapitaleffektivitet och utdelning

Baserat på segmentsredovisningen uppgick den operativa

rörelsemarginalen till 6,7 procent (3,9) för 2025, vilket överträf-

fade vår kommunicerade prognos om 6 procent. Detta tack vare

förbättrade projektmarginaler och fullt genomslag av de bespa-

ringsåtgärder som genomförts för att minska koncernens indi-

rekta produktionskostnader och övriga omkostnader. Åtgär-

derna har resulterat i en årlig bruttobesparing om knappt 1,1

miljard SEK från och med 2025, jämfört med 2022. Utöver utsik-

ten för rörelsemarginalen så bedömer vi att nettoomsättningen

för helåret 2026 bedöms öka med cirka 20–25 procent justerat

för valutaeffekter jämfört med 2025 mot bakgrund av ökningen

av produktionsstarter.

Målet avseende kapitaleffektivitet innebär att avkastning på

eget kapital över tid ska uppgå till minst 15 procent. För 2025

var utfallet 0,7 (–4,0) procent, vilket är en förbättring mot före-

gående år. Det kommer att ta tid att nå de 15 procent där vi vill

vara. Vi behöver öka affärsvolymen och därmed bygga resultat

samt få ner våra finansiella kostnader.

Koncernens utdelningspolicy innebär att 40 procent av

koncernens resultat efter skatt över tid ska delas ut till aktie-

ägarna. Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verk-

samhetsåret 2025 då detta inte är möjligt under nuvarande

finansieringsavtal.

Finansiellt riskramverk för soliditet och nettoskuld

De finansiella målen vilar på ett finansiellt ramverk för att

säkerställa kontrollen över den finansiella risken. Enligt ram-

verket ska soliditeten överstiga 30 procent och nettoprojekt-

tillgångarna ska överstiga koncernens nettoskuld (exklusive

leasing). Därmed förtydligas att investeringar i byggrätter

endast ska ske med eget kapital.

Vid utgången av 2025 var kriterierna i det finansiella ram-

verket uppfyllda med god marginal. Soliditeten ökade till 44,4

(41,7) procent och nettoprojekttillgångar/nettoskuld exklusive

leasing var 1,8 (1,6) ggr.

Övriga strategiska mål

Kundnöjdhet

Under 2025 uppnådde koncernen ett NPS Consistency-värde

på 55, en tydlig förbättring jämfört med 2024 (45) och 2023

(29). Sverige och Finland uppvisade de högsta resultaten.

Nedgången i Tyskland kan förklaras av en förändrad projektmix

där flera lågt betygsatta projekt haft en högre svarsfrekvens

och därmed påverkat totalresultatet. De lägre betygen drivs i

huvudsak av tidsplaneförskjutningar. Sammantaget visar resul-

tatet på en stark positiv trend och bekräftar att Bonavas arbets-

sätt, drivet av nära kundrelationer och ett systematiskt fokus på

kundupplevelsen, stärker kundupplevelsen i hela koncernen.

Hälsa och säkerhet

Under 2025 rapporterades 23 allvarliga incidenter, varav 11

skador och 12 tillbud. Ökningen från 2024 är kopplad till ett

högre antal rapporterade tillbud i Baltikum, vilket främst beror

på en stärkt rapporteringskultur och en mer proaktiv riskiden-

tifiering, snarare än en faktisk ökning av inträffade olyckor.

Utfallet för Everyone plan 2025 uppgick till 97 (95) procent,

vilket överstiger koncernens mål och 2024 års resultat.

Ökningen bedöms vara i linje med förväntningarna och kan

förklaras av ett mer fokuserat angreppssätt där färre, men

tydligare prioriterade och operativt förankrade förbättrings-

initiativ har identifierats, med fokus på stärkt ägarskap och

leveransförmåga. Läs mer på sidorna 103 och 114.

Engagerade medarbetare

Engagemangsindex uppgick till 86 (83) i en fortsatt utma-

nande marknad. Även om målet om 89 inte uppnåddes

bedöms resultatet som starkt och är i linje med interna för-

väntningar. Resultatet visar en positiv utveckling som indike-

rar effekt av genomförda ledarskapsinitiativ och en gradvis

förbättrad marknadssituation. Läs mer på sidan 102.

Bekämpa klimatförändringarna

Utsläppen i scope 1 och 2 minskade med 17 procent, drivet

av en minskad användning av fossila bränslen, färre green-

field-utvecklingar och en lägre energianvändning i våra kon-

tor. Väsentliga åtgärder inkluderade förändringar i fordons-

flottan, minskad kontorsyta i Baltikum, förbättrad data för för-

nybar el i Tyskland och omklassificering av privat användning

av tjänstebilar i Sverige.

Utsläppsintensiteten för inbäddade utsläpp minskade med

8 procent, främst till följd av förändringar i projektportföljens

sammansättning och byggnaders utformning. Fördelningen

mellan småhus och flerbostadshus samt materialval påverkade

utfallet i Tyskland och Sverige, högre uppvärmningsrelaterade

utsläpp påverkade utfallet i Finland och byggnaders utform-

ning påverkade utsläppen i Baltikum.

Utsläppsintensiteten ökade med 4 procent, främst till följd

av projektspecifika energilösningar och metodrelaterade effek-

ter. Tyskland uppvisade inga avvikelser medan Sverige och

Finland påverkades av en högre andel fjärrvärme jämfört med

2024 och Baltikum av att beräkningsmetoden för energicertifi-

kat ändrats.

Årliga variationer kan förekomma för scope-3 målen då

resultaten påverkas av Bonavas projektportfölj och inte nöd-

vändigtvis speglar prestationen under ett år.

Läs mer på sidorna 82–84.

Mål Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 17

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Syfte

Värderingar

Mål

Strategiska prioriteringar

Vår grund

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Finansiell styrka och strategisk

flexibilitet för hållbar tillväxt

Under 2025 har vi vidtagit viktiga

åtgärder för att stärka vår finansiella

ställning, skapa en ännu mer effek-

tiv och lokalt förankrad organisation

samt utveckla vårt kunderbjudande

för att möta nya marknadsförutsätt-

ningar.

Arbetet har skett inom ramen för vår

strategi, där våra tre fokusområden

samverkar:

1. Kommersiellt fokus

2. Ökad effektivitet och flexibilitet

3. Optimerad byggrättsportfölj och

marknadsposition

Tillsammans utgör dessa områden

grunden för vår långsiktiga konkur-

renskraft och förmåga att skapa

värde för både kunder och samhälle.

Genom att kombinera hållbarhet,

innovation och lokal marknadskun-

skap bygger vi en verksamhet som

är lönsam och långsiktig, och ger

oss möjlighet att skapa lyckliga

grannskap för fler.

Optimerad

byggrättsportfölj

och marknads-

position

Ökad

effektivitet

och

flexibilitet

Kommersiellt

fokus

Strategiska prioriteringar Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 18

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Syfte

Värderingar

Mål

Strategiska prioriteringar

Vår grund

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

1. Kommersiellt fokus

Med en decentraliserad organisation kan vi ligga nära den

lokala marknaden och vara snabbfotade i att anpassa vår

verksamhet och våra erbjudanden för att möta kundernas

efterfrågan. I en föränderlig marknad utforskar vi ständigt

alternativa affärsmodeller och kunderbjudanden för att

stärka vår finansiella position och möta nya behov. På

finansieringssidan har vi under året utvecklat nya arbets-

sätt för att knyta till oss fler långsiktiga finansiärer och

investerare, vilket bland annat möjliggör snabbare

och fler projektstarter.

En tydlig trend i flera av våra marknader är att befolk-

ningen blir allt äldre. För att tillgodose denna kundgrupp

har vi under året utvärderat möjligheten till nya affärsupp-

lägg, samarbeten och kunderbjudanden som passar en

mogen kundgrupp. Mot slutet av året startades ett projekt

med 91 kooperativa hyresrätter som trygghetsboende för

seniorer i Sigtuna. Med detta grannskap möter vi både

det underliggande behovet av bostäder för äldre och kan

erbjuda en alternativ upplåtelseform med större möjlighet

till inflytande för de boende.

3. Optimerad byggrättsportfölj

och marknadsposition

För att starta projekt behöver vi en byggrättsportfölj som är

optimerad utifrån både geografi och utvecklingspotential.

I en cyklisk marknad med långa ledtider och stora fluktua-

tioner ställs höga krav på uthållighet och motståndskraft.

Vår strategiska ambition är att ha en portfölj som står emot

marknadssvängningar och samtidigt ger flexibilitet att

agera när förutsättningar förändras. Detta kräver en balans

mellan byggklar mark för snabb projektstart och mark för

framtida utveckling med möjlighet till vägval efter att ha

utvärderat marknadsläget.

Vi arbetar aktivt med att sprida risker och öka vår kapital-

effektivitet genom samarbeten och alternativa upplägg.

Vi utvärderar alla investeringar noggrant genom en robust

investeringsprocess för att säkerställa bästa avkastning och

en klok användning av resurser. Under året har vi dels gjort

en större investering i byggklar mark utanför Berlin, dels en

investering i byggrätter utanför balansräkningen för fram-

tida utveckling i Tallinn. Dessa bidrar båda till en effektiv

kapitalanvändning och högre motståndskraft i en föränder-

lig marknad. Läs mer på nästa sida.

2. Ökad effektivitet och flexibilitet

För att säkerställa långsiktig lönsamhet måste vi arbeta

effektivt och kundfokuserat. Vår strategi är att kombinera

standardiserade lösningar med kontinuerlig förbättring

för att korta ledtider, öka kostnadseffektiviteten och höja

kundnöjdheten. Vi tillämpar repetitiva arbetsmetoder och

beprövade byggsystem för både flerbostadshus och små-

hus, vilket ger en hög grad av repetition och skalbarhet.

Inom ramen för våra standardiserade arbetssätt finns ut-

rymme för flexibilitet i utformningen av bostäderna. Med små

medel säkerställs ett varierat uttryck och vi erbjuder en att-

raktiv mix av produkter inom våra segment. Vi stärker dess-

utom effektiviteten genom att successivt integrera digitala

verktyg och AI-baserad teknik i våra processer för bättre ana-

lys och styrning. Ett konkret exempel är investeringen Dreil-

inga mājas i Riga, där vi utvecklat flerfamiljshus i flera etap-

per. Genom ökad effektivitet i projektstyrningen har vi kun-

nat förbättra både projektmarginaler och kundnöjdhet över tid.

Bonava har de senaste åren genomfört omorganisationer

för att öka effektiviteten och få en mer flexibel kostnadsbas.

De totala bruttobesparingarna för koncernen uppgår till

cirka 1,1 miljarder SEK på årsbasis från 1 januari 2025.

Kvarteret Dreilinga mājas i Riga

Visthuset i Sigtuna – kooperativa

trygghetsbostäder för seniorer

Förvärv av byggrätter i Järveaasa, Tallinn

Strategiska prioriteringar Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 19

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Syfte

Värderingar

Mål

Strategiska prioriteringar

Vår grund

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Byggrätter vid utgången av 2025

Vår byggrättsportfölj är grunden för framtida lönsamhet

Vår byggrättsportfölj innehåller 23 800 (25 900) byggrätter.

Målet är att fördelningen av byggrätter mellan våra regioner

ska spegla den tillväxtpotential vi ser i res pek tive marknad.

Med strategiska förvärv och avyttringar säkerstäl ler vi över tid

en optimal fördelning av byggrätter i portföljen.

Under de senaste årens avvaktande marknad har vi haft

stort fokus på att förädla befintlig mark i portföljen. Tack vare

detta har vi i dagsläget ett stort antal byggrätter där förutsätt-

ningarna för produktionsstart är uppfyllda, bland annat genom

att detaljplan för bostadsbyggnation har vunnit laga kraft.

Sådan förädlad mark värderas högre och är mer attraktiv på

marknaden vid potentiella markförsäljningar. Vi har under året

genomfört strategiska förvärv där vi bland annat i Tyskland för-

värvade cirka 450 byggrätter med bygglov i Berlin.

Tillgångarna redovisas i balansräkningen till anskaffnings-

värde. Det bedömda ej bokförda övervärdet i byggrättsportföl-

jen påverkar inte balansräkningen utan används i detta sam-

manhang för att illustrera portföljens långsiktiga värdepoten-

tial. För att synliggöra detta har vi under året genomfört en

uppdaterad värdering av vår byggrättsportfölj. Med en värde-

ringsmodell där varje byggrätt värderas utifrån ett antaget

framtida kassaflöde, baserat på det projekt som avses upp-

föras, kan byggrättsportföljens nuvärde ställas i relation till

bokfört värde. Efter årliga värderingen som genomfördes

under det tredje kvartalet har en nedskrivning om 15 MSEK

gjorts, motsvarande mindre än 1 procent av totala uppskattade

värdet av portföljen.

Det bedömda övervärdet i portföljen uppgick vid värderings-

tillfället till 5,3 (4,6) miljarder SEK. Ökningen av övervärdet för-

klaras av en kombination av förbättrade kassaflöden och att

kassaflödena har kommit närmare i tid.

Värdering av byggrättsportfölj

Illustration av bedömt övervärde i byggrättsportföljen, baserat på en kombination av extern värde-

ring genomförd 2025 och en intern värdering som gjorts utifrån diskontering av antagna framtida

kassaflöden. En nedskrivning om 15 MSEK gjordes i samband med värderingen. En kombination

av förbättrade kassaflöden och att kassaflödena kommit närmare i tid har haft en positiv effekt på

byggrättsportföljens totala värde 2025.

Positiv förändring

Negativ förändring

Bokförda värden i byggrättsportföljen

Tyskland, 53%

Sverige, 31%

Finland, 6%

Baltikum, 10%

53%

31%

10%

Antal byggrätter

23 800

Bokfört värde

6,3 Mdr SEK

Villkorade avtal, 13%

Optioner, 14%

I balansräkningen, 73%

73%

13%

14%

Antal byggrätter i och utanför balansräkningen

32%

27%

41%

Tilltänkt start för byggrätter Fördelning byggrätter med start 2026–2027

Start 2026–2027, 32%

Start 2028–2029, 27%

Start efter 2029 eller avyttring, 41%

Flerfamiljshus, 90%

Enfamiljshus, 10%

B2C, 71%

B2B, 29%

Antal byggrätter

med planerad start

2026–2027 (32%)

7 600

71%

29%

90%

10%

Totalt

värde vid

värdering

2025

Förändring

i projekt-

marginal

och tidplan

Förändring

i diskonterings-

ränta

Förändring

bokfört värde

Totalt

värde vid

värdering

2024

Ytterligare

övervärde,

diskonterat

nuvärde

Övervärde,

intern

värdering

Bokfört

värde

2024

7,3

4,6

11,9

0,1

0,6

11,9

–0,7

varav övervärde 4,6 varav övervärde 5,3

Strategiska prioriteringar Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 20

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Syfte

Värderingar

Mål

Strategiska prioriteringar

Vår grund

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Bonavas verksamhet vilar på en stabil

grund tack vare våra fokusområden

inom hållbarhet. Grunden är utgångs-

punkten för vår strategi och inne bär

att vi har ett inte grerat förhållnings-

sätt till hållbarhet i vår affär och

värdekedja.

Vår kultur sätter människan i centrum. Det är

kärnan i hur vi arbetar för våra kunders bästa.

Vi integrerar även miljöhänsyn i allt vi gör och

tillämpar en effektiv styrmodell med fokus på

regelefterlevnad. Våra arbetssätt, processer och

strukturer tar sin utgångspunkt i projektens behov

och möjlig heter och vi jobbar balanserat mellan

affärs enheterna och koncernens stödfunktioner

med strävan att driva vår affär nära den lokala

marknaden.

Allt vi gör ska vila på vår stadiga grund

Vår grund Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 21

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Syfte

Värderingar

Mål

Strategiska prioriteringar

Vår grund

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Miljöhänsyn genomsyrar allt

Bygg- och fastighetsbranschens klimatpåverkan är bety-

dande och att utveckla bostäder i linje med de internatio-

nella klimatmålen har blivit allt viktigare för kunder och

investerare. Bonava har klimatmål som är validerade av

Science Based Targets initiative och vi arbetar systema tiskt

för att minska vår miljö- och klimatpåverkan genom hela

värdekedjan.

För att begränsa klimatförändringar fokuserar vi på att

minska utsläppen från inköpta material och minimera

energi användning under byggnadens livslängd. Vi strävar

efter en cirkulär produktionsmodell med så lite jungfrulig

produktionsråvara och så lite avfall som möjligt. Vi jobbar

även för att energieffektivisera våra bostäder och främjar

användning av förnybara energilösningar såsom solceller

och lokala energisystem.

För att anpassa våra bostäder till ett förändrat klimat arbe -

tar vi systematiskt med att identifiera och bedöma klimat-

relaterade risker och anpassa projekt efter extremväder

såsom kraftiga skyfall, översvämningar eller värmeböljor.

Där tidigare oexploaterad mark tas i anspråk arbetar vi

för att den biologiska mångfalden och andra ekologiska

värden ska skyddas. Där det behövs sanerar vi marken för

att göra den lämplig för bostäder. Vi fokuserar också på att

använda rätt material för sunda hem med så få miljö- och

hälsostörande ämnen som möjligt.

Läs mer om vårt arbete i avsnittet Miljöinformation på

sidorna 72–97.

Styrning för bästa resultat

Utveckling av bostäder och bostadsområden är en central del

i varje samhälle och det är viktigt att upprätthålla förtro ende-

fulla relationer till många olika intressenter. God styrning är

en förutsättning för att nå bästa resultat och det finns en för-

väntan hos alla våra intressenter om att vår verksamhet ska

drivas med hög affärsetik.

Under året har vi påbörjat implementeringen av Bonava

Way. Ett koncerngemensamt ramverk som tydliggör våra cen-

trala arbetssätt och de principer som vägleder hur vi agerar

som bolag. Ramverket kommer att införas fullt ut under 2026

och syftar till att skapa tydlighet i mandat och ansvar, stärka

intern styrning och bidra till en långsiktigt hållbar och lönsam

verksamhet.

Våra interna regler och processer för god affärsetik och efter-

levnad definieras i vår Uppförandekod, samt i andra policyer och

verksamhetsledningssystem.

Vi har ett strukturerat program för efterlevnad och etik som om-

fattar utbildning, kontrollmekanismer och rapporterings kanaler

såsom vår visselblåsarfunktion, Speak Up. Vi följer FN:s Global

Compact för ansvarsfullt företagande och integrerar dessa prin-

ciper i våra processer för inköp, partnerskap och styrning.

För att motverka korruption och mutor genomgår våra

anställda utbildning i antikorruption och etik. Vi ställer även

affärs etiska koncerngemensamma krav på alla leverantörer

som levererar till Bonavas bostadsprojekt.

Läs mer om vårt arbete i avsnittet Bolagsstyrningsinformation

på sidorna 117–118.

Kultur med människan i centrum

Bonava sätter alltid människan i centrum – i våra projekt,

på våra arbetsplatser och i våra samarbeten. Vi tar ansvar

för goda arbetsvillkor och en trygg, hälsosam och inklude-

rande arbetsmiljö för både egna medarbetare och arbets-

tagare i värdekedjan.

För Bonavas medarbetare finns ett starkt skydd genom

lagstiftning och kollektivavtal vilket bland annat inkluderar

rätt till sjuklön, föräldraledighet och semester. Genom ett

starkt fokus på lärande och ständiga förbättringar strävar

vi efter en kultur som främjar välmående, engagemang och

prestation.

Vi säkerställer en hälsosam och säker arbetsplats genom

att integrera vårt hälsa- och säkerhetsarbete i hela verksam-

heten samt genom att fokusera på ständigt lärande och för-

bättringsarbete. Vårt mål är att halvera allvarliga olyckor och

tillbud till 2026 jämfört med 2022. I leverantörsledet ställer

vi krav på goda arbetsvillkor, en säker arbetsmiljö och noll-

tolerans mot diskriminering och trakasserier.

Genom att erbjuda trygga anställningar, utvecklings-

möjligheter och ett inkluderande ledarskap kan vi stärka

vår attraktionskraft som arbetsgivare.

Läs mer om vårt arbete i avsnittet Samhällsansvarsinforma-

tion på sidorna 98–116.

Vår grund Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 22

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Syfte

Värderingar

Mål

Strategiska prioriteringar

Vår grund

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Marknad

och trender

Förutsättningarna för

bostadsutveckling på

våra delmarknader är

gynnsamma på lång sikt

men har varit utmanande

de senaste åren. Vi ser

en gradvis förbättring

även om en normalise-

ring kommer att ta tid.

Bonava är verksamt i Riga-regionen

som har cirka 1,1 miljoner invånare. 23Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

En lokal och långsiktigt attraktiv marknad i förändring

Bostadsutveckling fortsätter att präglas av osäker-

het och långa ledtider, men vi ser gradvisa tecken

på stabilisering. Bonavas styrka ligger i lokal när-

varo och djup marknadskunskap, vilket ger förut-

sättningar att agera proaktivt även i en utmanande

omvärld. Samtidigt är det tydligt att långsiktiga

drivkrafter – demografiska skiften, teknologisk ut-

veckling och behovet av hög motståndskraft i en

cyklisk marknad – kommer att forma branschen

framöver. Genom att kombinera insikter om kun-

dernas förändrade behov med digitalisering och

flexibla affärsmodeller skapas förutsättning för kon-

trollerad tillväxt inom Bonavas olika delmarknader.

Regional närvaro och strategisk anpassning

Vi är verksamma i sex länder och 21 delmarknader. Bonava strävar

efter att vara topp tre i alla de delmarknader vi väljer att befinna oss

på. Förutsätt ningarna på våra marknader är fortsatt gynnsamma för

bostads utvecklare på lång sikt, även om skillnaderna mellan länder

och delmarknader kvarstår. Lokala regelverk, konkurrenssituation

och kundpreferenser kräver fortsatt anpassning och flexibilitet i

våra erbjudanden. Samtidigt ser vi att lägre inflation och förbättrade

finansieringsmöjligheter påverkar efterfrågan positivt och motiverar

en större investeringsvilja.

Fokus på hållbarhet och samhällsansvar

Bygg- och fastighetsbranschen har ett stort ansvar för miljö och

klimat. På Bonava arbetar vi målmedvetet för att minska klimat-

påverkan, öka resurseffektiviteten och skapa hållbara grannskap

som en integrerad del av vår beslutsprocess. Hållbarhet är inte bara

ett ansvar utan en strategisk drivkraft som stärker vår konkurrens-

kraft och långsiktiga lönsamhet. Genom att följa utvecklingen av lag-

stiftning och konsumentkrav noggrant och anpassa våra erbjudan-

den därefter ser vi hållbarhet som en möjlighet att skapa värde för

både kunder och samhälle – idag och i framtiden.

I Aachen utvecklar Bonava det nya grannskapet Rütscherhof med 139 bostäder i energieffektiva flerbostadshus och radhus.

Området är beläget nära stadskärnan, med närhet till skolor och universitet. Kvarteret utformas som ett grönt och bilfritt

område där hållbarhetsprofilen stärks av solceller, gröna tak och energiprestanda-standarden Effizienzstandard 55 EE.

Marknad och trender Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 24

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Trend Bonavas svar

Långsiktiga trender

Demografiska förändringar över tid – som urbanisering,

befolkningstillväxt och en successivt åldrande befolkning –

påverkar bostadsmarknaden i grunden. Kundernas behov

blir allt mer diversifierade, med ökade krav på flexibla

boendeformer, hållbara lösningar och olika upplåtelsefor-

mer. Samtidigt ser vi en växande efterfrågan på bostäder

som stödjer livskvalitet och sociala värden. Dessa skiften

skapar nya utmaningar men också möjligheter för aktörer

som kan anpassa sig snabbt.

Bygg- och bostadssektorn har länge präglats av efterslä-

pande digitalisering och utdragna myndighetsprocesser,

vilket påverkar effektiviteten negativt. Samtidigt accele-

rerar den teknologiska utvecklingen och öppnar för nya

lösningar som kan förändra branschen i grunden. Digitala

verktyg och AI-baserad teknik skapar möjligheter att för-

bättra både beslutsfattande och kundupplevelse. Denna

utveckling är avgörande för att stärka aktörers konkur-

renskraft och möta ökade krav på kostnadseffektivitet.

Bostadsmarknaden är cyklisk och påverkas i hög grad

av konjunktursvängningar, ränteläge och politiska beslut.

Samtidigt gör långa ledtider och stora kapitalbindningar

branschen sårbar för snabba förändringar. För att lyckas

långsiktigt krävs affärsmodeller som kan hantera osäker-

het och skapa flexibilitet. Motståndskraft blir en nyckel-

faktor för att kunna agera proaktivt i en volatil omvärld.

Vi följer den demografiska utvecklingen på våra delmarknader noggrant för att förstå lokala

behov och trender. Baserat på djupgående marknadsanalys utvecklar vi attraktiva koncept

som kombinerar hållbarhet, flexibilitet och livskvalitet. För att möta nya kundbehov utvecklar

vi för närvarande bland annat produkter och erbjudanden riktade till äldre kundgrupper.

Genom att ligga nära våra lokala delmarknader kan vi snabbt justera våra kunderbjudanden

och möta förändrade preferenser över tid.

Vi arbetar målmedvetet för att kombinera kostnadsoptimering med digital transformation.

Genom att successivt integrera AI-baserad teknik i våra processer kan vi förbättra analys,

planering och styrning. Vi standardiserar repetitiva arbetssätt och använder smarta verk-

tyg för att skapa skalbarhet och kvalitet. Dessutom arbetar vi för ökad transparens och mer

datadrivna beslut för att korta ledtider och höja precisionen i våra projekt. Detta gör oss

bättre rustade för en mer digital och effektiv framtid.

Vi bygger motståndskraft genom att ständigt optimera vår byggrättsportfölj och stärka vår

finansiella ställning. Utöver det utvecklar vi metodiskt mer flexibla affärsmodeller och upp-

lägg som gör oss mindre känsliga för marknadssvängningar. Genom vår decentraliserade

organisation kan vi snabbt skifta fokus mellan olika delmarknader och kundsegment utifrån

hur aktuella marknadsförutsättningar stödjer vår affär. Detta ger oss förmågan att agera

mer dynamiskt och säkerställa motståndskraft i verksamheten över tid.

Demografiska

skiften innebär

nya kundbehov

Ny teknik som

möjliggörare vid

eftersläpande

effektivitet

En cyklisk mark-

nad som ställer

krav på hög

motståndskraft

Marknad och trender Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 25

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Segment

Våra marknader skiljer

sig åt och därför möter

vi dem på olika sätt.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 2626

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Tyskland

Sverige

Finland

Baltikum

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Tyskland

Bonava Tyskland går in i en ny

fas av kontrollerad tillväxt

Förbättrade projektmarginaler och starkare finansieringsstruktur

stödjer expansionen i viktiga tyska storstadsregioner.

Andel av nettoomsättningen

67%

(69%)

Marknadsfakta Tyskland

Befolkning (årlig tillväxt sedan 2014): 83,6 miljoner

invånare (0,3%)

Andel som bor i städer: 82,0%

Arbetslöshet 2025 (2024): 3,7% (3,4%)

Konkurrenter: BPD, BUWOG/DEUWO, Instone, Ten

Brinke, Deutsche Reihenhaus

MSEK 2025 2024

Nettoomsättning 5 480 5 757

Operativ bruttomarginal, % 14,1 12,2

Operativ rörelsemarginal, % 10,0 7,6

Byggrätter, antal 7 000 7 600

Marknadspotential och drivkrafter

I Tyskland råder det fortsatt stor brist på bostäder, en fråga

som står högt på den politiska agendan och förväntas bestå

under överskådlig tid. Regeringens mål om att bygga 400 000

nya bostäder årligen uppnås inte, och bygg volymerna ligger

långt under efterfrågan. Trots att lagstiftning införts med

åtgärder för att påskynda bostadsbyggandet genom att för-

enkla regelverk och snabba upp planering, godkännande och

byggprocesser. Det uppskattade behovet av nya bostäder till

2030 är cirka 2 400 000 (Källa: CEIC, ZIA, JLL).

Under 2025 var marknaden fortsatt något försiktig, men

sentimentet förbättrades i takt med att räntor sjönk och att

byggkostnader stabiliserades under året vilket stödjer seg-

mentet ”affordable”. Efterfrågan var starkast i Berlin, som fort-

sätter att vara landets tillväxtmotor, följt av Köln och Düsseldorf

där dynamiska arbetsmarknader och en motståndskraftig

tjänstesektor driver långsiktiga bostadsbehov. Den tyska

regeringen satsar dock på ökade investeringar i försvar och

infrastruktur. Detta stödjer tillväxten på lång sikt men påverkar

bostadsmarknaden negativt på kort sikt genom stigande

långräntor.

Bonava har noterat ökat intresse från investerarsektorn,

drivet av stigande hyresnivåer och fortsatt låga vakansgrader

i storstadsområden. Under året ökade den institutionella efter-

frågan på hållbara hyresbostäder, särskilt i storstadsnära områ-

den, vilket stärker de långsiktiga fundamenten för den tyska

bostadsmarknaden.

Bonavas regioner och erbjudande

Tyskland är Bonavas största marknad med verksamhet i Berlin,

Hamburg, Köln/Bonn, Stuttgart, Leipzig, Dresden, Frankfurt,

Düsseldorf, Mannheim samt storstadsregionerna Rhen-Ruhr,

Rhen-Main, Rhen-Neckar och Östersjökusten. Med en total

befolkning på cirka 84 miljoner täcker Bonavas verksamhet

Typ av produkt Typ av kund

Småhus

Flerbostads -

hus Investerare Konsument

Bonava utvecklar 450 nya hem i Berlin-Buch

I Berlin har Bonava förvärvat byggrätter för 450

bostäder finansierat med lokala tyska banker. Inves-

teringen markerar det första projektet som finansie-

ras genom lokala partnerskap. Det nya bostads-

området kommer att utvecklas i en tidigare bebyggd

del av nordöstra Berlin, omgiven av grönområden,

närhet till skolor, förskolor och mataffärer. Kvarteret

kommer att erbjuda en mix av bostäder för både

konsumenter och investerare och speglar Bonavas

strategi att kombinera lokalt finansierad tillväxt med

långsiktig finansiell stabilitet. Byggstarten förväntas

ske i mitten av 2026.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 27Segment

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Tyskland

Sverige

Finland

Baltikum

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

cirka 30 miljoner invånare (cirka 35 procent av totalbefolk-

ningen). Som en av landets mest aktiva bostadsutvecklare är

vi väl positionerade för att möta bostadsbristen. Vårt erbju-

dande omfattar lägenheter och småhus för konsumenter samt

hyresprojekt för investerare – utformade med förnybara energi-

lösningar som solpaneler och värmepumpar. Genom att opti-

mera planlösningar, material och energiprestanda erbjuder

Bonava hållbara, kostnadseffektiva hem anpassade till aktu-

ella marknadsförhållanden och demografiska behov.

Utveckling under året

Startade projekt för investerare och konsumenter

Bonava sålde 747 (910) bostäder till konsumenter och 354

(474) till investerare. Den lägre försäljningen beror främst på

att projekt befinner sig i en tidigare fas jämfört med föregående

år. Bonava lanserade flera konsumentprojekt i större städer

och skiftade från konsolidering till kontrollerad tillväxt, bland

annat startades projekt Rütscherhof med 139 bostäder i form

av flerbostadshus och radhus i Aachen, projekt Werftquartier

med 50 bostäder i Germersheim och projekt Gartenstadt

Karlshorst med 50 bostäder i Berlin. Totalt startade Bonava

921 (657) konsumentbostäder.

Intresset för investerarsegmentet ökade under 2025, och

Bonava hade ett aktivt avslut på året där vi genomförde fyra

investeraraffärer under december. Vi startade och sålde 354

(474) hyres lägenheter, till fyra olika investerare på delmarkna-

derna Berlin, Hamburg och Leipzig. Det totala värdet av inves-

teraraffärer under 2025 uppgick till cirka 114 MEUR (140).

Effektiva arbetsmetoder och starkare organisation

Bonava Tysklands byggverksamhet baseras på en beprövad

teknisk plattform som möjliggör effektiv produktion med

hög kvalitet. Standardiserade metoder säkerställer kostnads-

effektivitet där flexibla processer tillåter anpassning till kun-

ders önskemål och lokala myndigheters krav. Systemet gör

det flexibelt att skala produktionen upp eller ner beroende

på marknadens efterfrågan. Dessutom trädde Bonavas om-

struktureringsåtgärder under de senaste åren i full kraft i bör-

jan av 2025, vilket har stärkt konkurrenskraften ytterligare.

Gynnsam kassaflödesmodell

I Tyskland kan vi starta konsumentprojekt i mindre etapper

och dessa finansieras delvis genom förskottsbetalningar,

vilket genererar ett sunt kassaflöde och minskad finansiell

Antal startade och sålda bostäder

500

1 000

1 500

2 000

20252024

1 384

474

910

1 131

474

657

1 101

354

747

1 275

354

921

Optimering av portföljen

Vid slutet av 2025 hade den tyska verksamheten totalt 7 000

(7 600) byggrätter. Flera produktionsstarter och försäljningar

av byggrätter under året bidrog till en minskning av portföljen.

Bonava stärkte bland annat sin marknadsposition i Berlin

genom förvärv av 450 byggrätter, i Düsseldorf genom cirka

100 byggrätter och säkrade ytterligare 100 byggrätter i Köln

och 100 i Mannheim genom optionsavtal. Den nuvarande

portföljen säkerställer verksamhet för de kommande 2–3

åren, och Bonavas ambition är att växa portföljen i Tyskland

för att uppnå optimala projektstartvolymer.

Strategiskt fokus framåt

Som en del av vår strategi arbetar vi aktivt med att bredda

och stärka kapitalstrukturen genom projektfinansiering. Detta

ökar den finansiella flexibiliteten och säkerställer att vi kan

stödja framtida tillväxt och investeringar.

För att förbli konkurrenskraftiga och möta förändrade mark-

nadsbehov fokuserar vi på att utveckla innovativa och anpass-

ningsbara bostadskoncept. Genom att kombinera kundinsikter

med framåtblickande lösningar strävar vi efter att leverera pro-

dukter som är relevanta och attraktiva på en dynamisk marknad.

Med Rico Kallies som efterträdare till Sabine Helterhoff som

affärsenhetschef i september 2025 fokuserar Bonava Tyskland

på hållbar lönsamhet och utnyttjar sin starka projektpipeline,

attraktiva byggrättsportfölj och erfarna team för att driva nästa

tillväxtfas.

risk. I projekt för investerare förhandlar Bonava om betal-

ningsplaner som genererar positivt kassaflöde från start.

Lokal projektfinansiering

Under året inledde Bonava Tyskland sitt första samarbete

med lokala tyska banker för att finansiera projekt, med start

i förvärvet av 450 byggrätter i Berlin (se case). Den nya struk-

turen stödjer Bonavas strategi att öka projektfinansiering,

minska central skuld och stärka finansiell stabilitet över tid.

Hög varumärkeskännedom

Bonava är väl positionerat på den tyska marknaden. Bolaget

är den näst största bostadsutvecklaren i Tyskland och varu-

märket är topp 10 i alla våra delmarknader. Bonavas attraktiva

marknadserbjudande i kombination med den höga varumär-

keskännedomen öppnar för investeringsmöjligheter.

Investerarprojekt i Leipzig

I december startade Bonava produktion av 78

hyreslägenheter som såldes till en pensionsfond.

Projektet omfattar tre flerfamiljshus med gröna tak

och solpaneler. Det nya grannskapet erbjuder ett

attraktivt läge som kombinerar stadens bekvämlig-

het med grönskande omgivningar och utmärkta

kommunikationer.

Startade:

Konsumenter Investerare

Sålda:

Konsumenter Investerare

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 28Segment

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Tyskland

Sverige

Finland

Baltikum

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Sverige

Sverige – stärkt position

i en återhämtande marknad

Bonava Sverige noterade gradvis förbättrade marknadsförhållanden med ökad aktivitet bland både

konsumenter och investerare. Nya partnerskap och tio produktionsstarter i Stockholm, Göteborg,

Uppsala och Linköping illustrerar skiftet från stabilisering till kontrollerad tillväxt.

Andel av nettoomsättningen

15%

(13%)

Marknadsfakta Sverige

Befolkning (årlig tillväxt sedan 2014): 10,6 miljoner

invånare (0,9%)

Andel som bor i städer: 88,9%

Arbetslöshet 2025 (2024): 8,9% (8,4%)

Konkurrenter: JM, Riksbyggen, HSB, OBOS, Skanska,

Peab, Besqab, Nordr, BoKlok

MSEK 2025 2024

Nettoomsättning 1 188 1 101

Operativ bruttomarginal, % 12,5 5,1

Operativ rörelsemarginal, % 2,7 –5,6

Byggrätter, antal 7 800 8 700

Marknadspotential och drivkrafter

Bostadsmarknaden har de senaste åren varit pressad av

det höga ränteläget, vilket gjort kunder försiktiga och lett till

lägre försäljningsnivåer och färre produktionsstarter. En stor

andel av svenska hushåll har bolån med rörlig ränta, vilket

innebär att ränteutvecklingen direkt påverkar konsumtions-

utrymme och köpkraft.

Hushållens disponibla inkomster stärktes under 2025 i

takt med att styrräntan sjönk. Trots detta var kunderna fortsatt

försiktiga. Det finns ett stort intresse för våra bostäder, men

trenden med längre tid från bokning till bindande avtal fort-

satte under året.

Samtidigt råder ett betydande underskott av bostäder, upp-

skattat till 300 000 fram till 2030 (Källa: Boverket). I Sverige

väntas bostadsbristen öka ytterligare de kommande åren på

grund av det låga antalet produktionsstarter av nya bostäder,

och Bonava är aktiv i de regioner som har, och förväntas få,

underskott. Regeringens tydliga ambition att bygga fler små-

hus samt utredningar om att underlätta konsumenters inträde

på bostadsmarknaden, inklusive lättnader i amorteringskrav

och minskade kontantinsatser, signalerar fortsatt politiskt stöd

för bostadsutveckling.

Bonavas regioner och erbjudande

Bonava Sverige är verksamt i landets viktigaste tillväxtregioner,

Stockholm, Göteborg, Uppsala, Linköping, Umeå och Luleå.

Tillsammans omfattar dessa regioner cirka 4 miljoner invånare

(cirka 40 procent av Sveriges befolkning) och fortsätter att att-

rahera människor som söker både urban bekvämlighet och

hållbara boendemiljöer. Med stark lokal närvaro och många

års erfarenhet är Bonava väl positionerat för att möta den väx-

ande efterfrågan på högkvalitativa bostäder i dessa områden.

Vårt erbjudande omfattar flerbostadshus och småhus för

konsumenter samt hyresbostäder för investerare.

Typ av produkt Typ av kunder

Småhus

Flerbostads -

hus Investerare Konsument

Fredman – ett nytt miljömärkt kvarter

i Hägersten

Bonava har startat produktionen av Fredman i

Axelsberg, Hägersten – den första etappen i en

ny stadsdel i södra Stockholm. Projektet omfattar

120 Svanenmärkta bostadsrätter i två 11 vånings-

hus, utformade för att kombinera stadsliv med

närhet till naturen. Solpaneler på taken, gemen-

samma ytor och gröna omgivningar främjar ett

hållbart och socialt boende.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 29Segment

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Tyskland

Sverige

Finland

Baltikum

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Utveckling under året

Ökat antal byggstarter

I takt med att marknadsförhållandena förbättrades under

2025 ökade Bonava Sverige antalet byggstarter för konsu-

menter till 460 (116) bostäder och för investerare till 322 (0).

Antalet bostäder sålda till konsumenter uppgick till 214 (233)

och till investerare 322 (0).

Projektstarter koncentrerades till landets större städer,

där efterfrågan är starkast. Det mest betydande projektet var

Fredman i Hägersten, Stockholm, där byggnation påbörjades

av 120 Svanenmärkta bostadsrätter – första etappen av ett

område med 450 bostäder och två förskolor (se case).

Bonava sålde och startade ett stort investerarprojekt i början

av året. Det utgör en milstolpe för den svenska verksam heten

200

400

600

800

1 000

20252024

233

116

322

536

214

322

782

460

Antal startade och sålda bostäder

då det är den första investeraraffären på flera år. Årsta Park lig-

ger i Uppsala och omfattar 231 lägenheter (se case). Projektet

såldes till fastighetsinvesteraren Nrep (numera Urban Partners)

och finansieras direkt av köparen, med löpande betalningar

under produktionen. Detta ligger i linje med Bonavas ambition

att öka andelen projektfinansiering och därmed minska ande-

len centralt hållna krediter. Det underliggande fastighetsvärdet

i transaktionen uppgår till 485 MSEK.

I december sålde och startade Bonava ett hyresbostadspro-

jekt med 91 enheter i Sigtuna. Bostäderna erbjuds som koope-

rativa hyresrätter. Konceptet möter det växande behovet av

bostäder för en åldrande befolkning samtidigt som det främjar

både gemenskap och boendeinflytande. Transaktionen upp-

gick till 363 MSEK.

Joint ventures och partnerskap

Partnerskap är fortsatt en viktig framgångsfaktor för Bonava

Sverige. Genom att bilda joint ventures kan vi frigöra kapital

för nya projektstarter samtidigt som vi delar kompetens och

resurser med våra partners.

Under 2024 etablerade Bonava en struktur för långsiktigt

samarbete med OBOS Nya hem, som tillsammans utvecklar

Explora Block i Södra Änggården i Göteborg.

Under 2025 stärkte Bonava sin position i Göteborg genom

att bilda ett joint venture med Kynningsrud Bostäder AB

(numera Spira Bostäder) för att utveckla 220 lägenheter i

Södra Centrum. Partnerskapet möjliggör kapitaleffektivitet

och delad risk samtidigt som det stödjer fortsatt tillväxt i en

av Sveriges mest dynamiska marknader. Samarbetet markerar

en fortsättning på Bonavas partnerskapsstrategi och visar

vår förmåga att anpassa oss till lokala marknadsförhållanden.

Transaktionen gav en positiv resultateffekt om 16 MSEK.

Tillbaka till lönsamhet

Den svenska organisationen har arbetat hårt de senaste åren

med att optimera verksamheten, se över kostnader och för-

bättra effektiviteten. Marknaden har varit utmanande, men

trots detta har affärsenheten återgått till ett positivt rörelse-

resultat under 2025. Bonava Sverige fortsatte att öka voly-

merna utan att kompromissa med försäljningsgraden 2025,

vilket kommer att bidra till nettoomsättning och resultat

framöver.

Hållbara hyresbostäder i Årsta Park, Uppsala

Årsta Park är ett nytt hyreskvarter med 231

Svanenmärkta lägenheter fördelade på fem

byggnader. Projektet ligger i östra Uppsala och

erbjuder närhet till en av stadens största parker,

goda kollektivtrafikförbindelser och service i

närområdet. De första bostäderna beräknas stå

klara 2026.

Optimering av byggrättsportföljen

Vi fortsatte att optimera vår byggrättsportfölj för att fokusera

på högmarginalregioner och -produkter. Vi arbetar aktivt med

kommuner för att driva detaljplaner och säkra byggrätter i

strategiskt viktiga områden. Samtidigt avyttrar vi mark som

inte längre passar vår långsiktiga strategi, vilket stärker kassa-

flödet och möjliggör nya projektstarter i takt med att markna-

den återhämtar sig. Antalet byggrätter minskade genom pro-

duktionsstarter kompletterat med ett fåtal försäljningar under

året. Bonava Sveriges byggrättsportfölj uppgick vid årets slut

till 7 800 byggrätter (8 700), med majoriteten i Stockholm.

Strategiskt fokus framåt

Fokus ligger fortsatt på kontrollerad tillväxt genom att starta

lönsamma projekt med relevant projektfinansiering när lokala

marknadsförhållanden är rätt.

Bonava ökar gradvis andelen investerarprojekt för att stärka

marginaler och kassaflöde. Dessa projekt ger stabilitet och

minskar risken vid utveckling av nya stadsdelar.

Startade:

Konsumenter Investerare

Sålda:

Konsumenter Investerare

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 30Segment

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Tyskland

Sverige

Finland

Baltikum

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Finland

Finland – motståndskraft genom en långsam

men ändå gradvis bättre marknad

Tidiga tecken på återhämtning när efterfrågan och förtroende börjar återvända.

Andel av nettoomsättningen

(10%)

Bonava Finland fortsätter att visa anpassningsförmåga i en

utmanande bostadsmarknad. Efter en lång period med svag

efterfrågan och begränsad konsumentaktivitet syns nu tidiga

tecken på stabilisering. Med en stark närvaro i landets vikti-

gaste tillväxtregioner är Bonava Finland väl positionerat att dra

nytta av att förtroendet i marknaden gradvis återvänder.

Marknadspotential och drivkrafter

Den finska bostadsmarknaden är fortsatt koncentrerad till

Helsingforsregionen samt städerna Tammerfors och Åbo.

Tillsammans står dessa för den största befolkningstillväxten

och de mest omfattande infrastruktursatsningarna i landet.

Marknaden har påverkats av höga räntor, inflation och för-

siktiga konsumenter, men det finns tecken på en tidig åter-

hämtningsfas. Efter flera år med dämpad aktivitet har utbudet

av nya bostäder minskat, vilket bidrar till att stabilisera priserna,

vilket också kan leda till prisökningar framöver.

Transaktionsvolymerna på den finska investerarmarknaden

ökade under 2025, även om de fortfarande ligger på låga nivåer.

Urbanisering och demografiska förändringar samt flera år med

låga byggstarter fortsätter att driva långsiktig efterfrågan på

nya, hållbara bostäder, särskilt i Finlands största storstadsregi-

oner. Det uppskattade behovet av bostäder till 2030 är cirka

200 000 (Källa: stat.fi, VTT).

Bonavas regioner och erbjudande

Bonava är verksamt i Helsingforsregionen samt i Tammerfors

och Åbo, där 2,3 miljoner invånare (cirka 40 procent av Fin-

lands befolkning) bor och som utgör landets starkaste tillväxt-

regioner. Dessa universitetsstäder fortsätter att attrahera

invånare tack vare expanderande infrastruktur och goda

arbetsmöjligheter.

Bonava Finland erbjuder flerbostadshus för konsumenter

och hyresbostadsprojekt för investerare, med fokus på energi-

effektivitet och hållbar design. Vår portfölj innehåller ett brett

MSEK 2025 2024

Nettoomsättning 606 762

Operativ bruttomarginal, % 14,5 15,9

Operativ rörelsemarginal, % 0,5 2,1

Byggrätter, antal 3 200 3 200

Hållbara flerbostadshus i Helsingfors

Renata ligger i ett snabbt växande bostadsområde

i Helsingfors. Med närhet till friluftsområden,

service och utmärkta kollektivtrafikförbindelser är

läget svårslaget. Många av de 77 lägenheterna för

konsumenter har havsutsikt, och deras utformning

är noggrant planerad. Boende i området kan nyttja

gemensamma utrymmen, inklusive bastu och

cykelverkstad. Byggnaderna kommer att utrustas

med solpaneler och gröna tak.

Marknadsfakta Finland

Befolkning (årlig tillväxt sedan 2014): 5,6 miljoner

invånare (0,3%)

Andel som bor i städer: 74,3%

Arbetslöshet 2025 (2024): 9,7% (8,4%)

Bonavas regioner: Helsingfors, Åbo, Tammerfors

Konkurrenter: YIT, Skanska, SRV, JM Suomi, Peab,

Pohjola Rakennus, T2H, Lujatalo

Typ av projekt Typ av kunder

Småhus

Flerbostads -

hus Investerare Konsument

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 31Segment

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Tyskland

Sverige

Finland

Baltikum

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

utbud av hem, från kompakta mindre lägenheter till rymliga

lägenheter för större familjer och kombinerar modern funktio-

nalitet med fokus på hållbara lösningar i syfte att skapa levande

grannskap som främjar samhällsengagemang och miljömed-

vetenhet.

Utveckling under året

Startade och sålda projekt

Under året sålde vi 53 (73) bostäder till konsumenter och

0 (99) bostäder till investerare, och vi startade 92 (29) bostä-

der för konsumenter och 0 (99) bostäder för investerare.

Bonava startade Renata-projektet med 77 A-klassade energi-

bostäder för konsumenter i det havsnära området Kruunuvuo-

renranta i Helsingfors. Projektet, finansierat via Danske Bank,

visar Bonavas förmåga att framgångsrikt lansera välbelägna,

hållbara projekt även i en utmanande marknad (se case).

Projekt Tuulikello 3 i Esbo med 15 bostäder för konsumenter

startade också under året (se case).

100

150

200

20252024

172

128

Antal startade och sålda bostäder

Finlands största bostadsutvecklingsområden

I Åbos stadsdel Kirstinpuisto, ett av Finlands största bostads-

utvecklingsområden med cirka 1 400 bostäder, fortsatte

Bonava att stärka sin närvaro under 2025. Med sin växande

befolkning och starka ekonomi är Åbo ett av Finlands mest

dynamiska tillväxtcentra, stödd av blomstrande teknik-,

sjöfarts- och bioteknikindustrier.

571 nya Bonava-bostäder färdigställda i Helsingfors

Under året färdigställde Bonava sitt största bostadsområde

hittills. Området i Helsingfors består av 571 hyreslägenheter

fördelade på sex flerbostadshus – samt två garage. Den sista

etappen med 166 bostäder levererades i juni till fastighets-

fonden Taaleri Asuntorahasto VIII. De två sista etapperna av

sex är taxonomianpassade. Området kännetecknas av håll-

bara lösningar, bostäder med A-klassad energieffektivitet

och havsutsikt.

Redo för tillväxt och förbättrad lönsamhet

Efter tidigare organisatoriska justeringar arbetar Bonava

Finland med en slimmad och kostnadseffektiv struktur. Effek -

tiviserade processer, tydlig projektstyrning och närmare sam-

Ljusfyllda hem i Hagalund

I de gröna omgivningarna i

Hagalund i Esbo bygger Bonava

Tuulikello 3 – ett högkvalitativt

bostadsprojekt med 15 hem i

energiklass A för konsumenter,

fördelade på två radhus och ett

låghus. Hemmen har 3–6 rum

och är utformade för att erbjuda

ljus, rymd och avskildhet i en

lugn gårdsmiljö. Beläget intill

lekplatsen Tuuliniitty och Haka-

lehto Park kombinerar området

ett stillsamt boende med närhet

till stadens bekvämligheter.

arbete mellan design, inköp och produktion har stärkt både

kontroll och lönsamhet. Den förnyade organisationen ger flexi-

bilitet att öka aktiviteten när marknadsförhållandena förbätt-

ras, samtidigt som fokus på effektivitet och kvalitet bibehålls i

varje steg av värdekedjan. God kostnadskontroll finns på plats,

och det som krävs för tillväxt och lönsamhet är en marknads-

återhämtning med större produktionsvolymer.

Optimering av portföljen

Vid årets slut hade Bonava Finland 3 200 (3 200) byggrätter.

Ett mindre förvärv genomfördes under året. Samtidigt omvand-

lades vissa byggrätter till byggstarter. Portföljen är välbalan-

serad mellan konsument- och investerarprojekt, vilket stödjer

affärsenhetens förmåga att snabbt agera när efterfrågan åter-

hämtar sig. Markförvärv i attraktiva lägen är intressanta för att

skapa möjligheter när marknaden vänder.

Strategiskt fokus framåt

Framöver kommer Bonava Finland att öka aktiviteten på våra

utvalda delmarknader. I takt med att marknadsförhållandena

gradvis förbättras förbereder organisationen sig för ökade

produktionsvolymer. Strategisk utveckling av byggrättsport-

följen förblir en prioritet för att säkerställa beredskap för nya

projektstarter när marknaden återhämtar sig. Dessutom under-

söker Bonava möjligheter inom seniorboende och B2B-lös-

ningar, vilket stödjer en mer diversifierad och anpassningsbar

projektportfölj.

Startade:

Konsumenter Investerare

Sålda:

Konsumenter Investerare

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 32Segment

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Tyskland

Sverige

Finland

Baltikum

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Baltikum

Baltikum – bra prestation och

stark grund för framtida tillväxt

Bonava är den största bostadsutvecklaren i Baltikum med en välpositionerad

byggrättsportfölj och växande efterfrågan i alla tre huvudstäder.

Andel av nettoomsättningen

11%

(8%)

MSEK 2025 2024

Nettoomsättning 943 692

Operativ bruttomarginal, % 18,6 14,9

Operativ rörelsemarginal, % 13,1 8,0

Byggrätter, antal 5 800 6 400

Marknadspotential och drivkrafter

Bonava Baltikum omfattar huvudstäderna Tallinn i Estland,

Riga i Lettland och Vilnius i Litauen, som tillsammans utgör

Bonavas snabbast växande regionala marknader. Bonava är

fortsatt den största bostadsutvecklaren i Baltikum.

Marknaderna i alla tre baltiska huvudstäder är växande eko-

nomier. De gynnsamma marknadsförhållandena kvarstår, med

låg arbetslöshet och ett behov av moderna bostäder. Priserna

på nya bostäder är stabila i alla marknader, med en svagt sti-

gande trend. Vi ser den högsta aktivitetsnivån i Riga, följt av

Vilnius. Tallinns nivåer är fortsatt stabila. Den låga standarden

på det befintliga bostadsbeståndet i kombination med växande

efterfrågan på moderna hyresbostäder skapar möjlig heter att

bygga och förvalta hyresfastigheter på dessa marknader. Dess-

utom konkurrerar bankerna aktivt om bolånekunder. Samman-

taget finns det flera faktorer som gör dessa huvudstadsregioner

till gynnsamma marknader.

Bonavas regioner och erbjudande

I Baltikum är vi positionerade kring huvudstäderna, vilket ger

oss en stark position både vad gäller varumärkeskännedom

och våra relationer med kunder och kommuner. Bonava är

verksamt i Riga med cirka 1,1 miljoner invånare, Tallinn med

600 000 invånare och Vilnius med 800 000 invånare. Totalt

bor cirka 2,5 miljoner människor i de tre baltiska storstads-

regionerna.

Vi erbjuder flerfamiljshus för konsumenter (bostäder med

äganderätt) och hyresprojekt för investerare, vilket breddar

kundutbudet (historiskt låg andel). I Vilnius är vi en av få aktörer

som erbjuder totalt färdigställda bostäder, så kallad ”full finish”.

Hartmaņa kvartāls i Purvciems

I Riga har Bonava startat produk-

tionen av 74 bostäder för konsumen-

ter i området Hartmaņa kvartāls, i

stadsdelen Purvciems. Två sexvånings-

hus uppförs med energieffektiva lös-

ningar såsom solpaneler, golvvärme

och värmeåtervinning. Detta familje-

vänliga kvarter nära stadskärnan kom-

mer att erbjuda rekreationsområden,

cykelförvaring och en grön innergård.

Marknadsfakta Baltikum

Befolkning (årlig tillväxt sedan 2014): Estland 1,4 mil-

joner invånare (0,4%), Lettland 1,9 miljoner invånare

(–0,7%). Litauen 2,9 miljoner invånare (–0,2%)

Andel som bor i städer: Estland 70,7%, Lettland 68,5%,

Litauen 68,8%

Arbetslöshet 2025 (2024): Estland 7,4% (7,6%),

Lettland 6,7% (6,9%), Litauen 6,7% (7,3%)

Konkurrenter: Merko, Liven, YIT, Hanner, Eika, RealCo

Typ av produkt Typ av kunder

Småhus

Flerbostads -

hus Investerare Konsument

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 33Segment

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Tyskland

Sverige

Finland

Baltikum

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Utveckling under året

Flera konsumentprojekt startade

Under året sålde Bonava 703 (511) bostäder och startade

626 (660) bostäder för konsumenter. Bonava fortsatte att

expandera sin verksamhet i de baltiska huvudstäderna under

2025, med flera nya bostadsprojekt: fem projekt med totalt

330 bostäder i Riga, tre projekt med totalt 157 bostäder i

Tallinn och tre projekt i Vilnius med totalt 139 bostäder.

Exempel på årets projektstarter innefattar tredje etappen

av Blūmendāles-projektet med 70 bostäder i Riga. I Vilnius

startades produktionen av Green Wave – första och andra

etappen av ett nytt område som vid färdigställande kommer

att omfatta 731 energieffektiva hem. I Tallinn startades bland

annat produktionen av 33 lägenheter i den tionde etappen av

Uus-Mustamäe-området. Vid färdigställande kommer området

250

500

750

1 000

20252024

511

660

511

660

703

626

703

626

att omfatta totalt 858 energieffektiva hem med närhet till grön -

områden, goda kommunikationer och stadskärnan.

Ledande aktör i huvudstäderna

Bonava är den ledande bostadsutvecklaren i Baltikum. Vi är

marknadsledare i Lettland, bland de fem största utvecklarna i

Tallinn och i Vilnius, där Bonava startade verksamheten 2020,

växer vi snabbt och är redan en av de största bostadsutveck-

larna.

Utmärkelser under året

Bonavas hyresprojekt i Riga och Tallinn har tilldelats BREEAM

Excellent-certifiering, vilket visar högsta standard för kvalitet

och ansvarsfullt byggande. BREEAM (Building Research Esta-

blishment Environmental Assessment Method) är Europas och

världens ledande certifieringssystem för byggnaders hållbarhet.

För tredje gången har Bonava tilldelats guldnivå på Respon-

sible Business Index i Estland och är fortsatt den enda bostads-

utvecklaren i Estland som fått denna utmärkelse. I Riga har

Bonava nominerats och erhållit pris på BREL-galan inom kate-

gorierna Konstruktionsteknik och nyproduktion.

Redo för tillväxt

Bonava använder ett tillförlitligt och kostnadseffektivt pan-

baltiskt byggsystem som anpassas efter varje marknads spe-

cifika krav. Under 2025 har organisationen implementerat AI

för att ytterligare effektivisera designprocessen. Organisatio-

nen är mycket engagerad med utmärkta resultat i medarbetar-

engagemang och ledarskapsutvärderingar.

Build to Manage-projekt

Sedan 2023 har Bonava två hyresprojekt med 208 bostäder

i drift i Riga och Tallinn enligt vårt Build to Manage koncept

(B2M). B2M-modellen innebär att vi bygger, behåller och för-

valtar fastigheter under en viss tid istället för att sälja direkt.

De två pilotprojekten har visat stark uthyrningstakt och sta-

bila hyresintäkter på cirka 20 MSEK årligen, stödda av effektiv

förvaltning. Under 2025 säkrade Bonava finansiering från

lokala banker för dessa fastigheter, vilket är ett viktigt steg mot

en mer flexibel och hållbar finansieringsstruktur. Vi ser stor

potential i den professionella hyresmarknaden i Baltikum, där

det finns behov av cirka 165 000 nya hyresbostäder för att

möta efterfrågan. Bonava utvärderar nu ytterligare möjligheter

att expandera B2M-modellen i Baltikum, inklusive att etablera

sig i Vilnius.

Antal startade och sålda bostäder

Optimering av byggrättsportföljen

En attraktiv byggrättsportfölj är avgörande för tillväxt och

för att starta projekt vid rätt tidpunkt och plats. Flera produk-

tionsstarter under året har minskat den baltiska byggrätts-

portföljen. I början av året genomförde Bonava flera bygg-

rättsförvärv i Riga. Vid slutet av 2025 hade den baltiska verk-

samheten 5 800 byggrätter (6 400). Bonavas ambition är att

växa byggrättsportföljen i de baltiska huvudstäderna för att

säkerställa volym av projektstarter framåt.

Strategiskt fokus framåt

Den baltiska affärsenheten behåller en ledande marknads-

position, med särskilt stark tillväxt i Riga och Vilnius. Bonava

söker aktivt nya möjligheter till markförvärv nära stadskärnorna

i alla tre huvudstäder och lägger stor vikt vid kostnadskontroll,

hållbarhet och kundcentrerad design. Dessa prioriteringar

kommer att stödja erbjudandet av attraktiva hem och säker-

ställa fortsatt tillväxt på en alltmer konkurrensutsatt marknad,

inklusive möjligheten till fler hyresprojekt.

Bostäder vid de gröna sluttningarna i Mäepealse

Mäepealse området i Tallinn ligger intill ett grön-

område med vandringsleder, äventyrspark och

skidbackar. Hela grannskapet kommer att bestå av

tre flerbostadshus med totalt 92 bostäder för kon-

sumenter. De gemensamma utrymmena präglas

av hållbara lösningar för insamling av regnvatten,

varierad landskapsarkitektur, lekplatser, gemen-

samma trädgårdar och ytor för matlagning utom-

hus.

Startade:

Konsumenter Investerare

Sålda:

Konsumenter Investerare

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 34Segment

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Tyskland

Sverige

Finland

Baltikum

Finansiering

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Finansiering

Genom en välbalanserad

finansieringsstrategi och

aktiv riskhantering skapar

Bonava förutsättningar

för hållbar tillväxt och

långsiktig lönsamhet.

35Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Finansieringsstrategi

Bonava har skiftat från konsolidering till kontrollerad tillväxt, vilket skapar behov av kapital

för att realisera fortsatt tillväxt. Grunden för vår finansieringsstrategi handlar i stort om att

tillvarata möjligheterna och hantera riskerna i marknadens upp- och nedgångar.

Utveckling nettoskuld och finansnetto

Bonava har under de senaste åren arbetat systematiskt med

att sänka nettoskulden. Från den högsta nivån under 2023,

då vi rapporterade en nettoskuld på 7,8 miljarder SEK till

2,8 miljarder SEK vid utgången av 2025.

I takt med att affärsvolymen växer förväntas nettoskulden

öka, men inte i samma omfattning som 2023 då Bonava ändrat

finansieringsmodell till att bli mer flexibel. Skulden ska vara

direkt kopplad till aktiva pågående projekt, vilket gör strategin

att öka andelen projektfinansiering central. Det är också anled-

ningen till att vi noggrant följer och rapporterar nyckel talet som

visar koncernens nettoprojekttillgångar i relation till netto skuld.

Markförvärv ska finansieras med eget kapital och inte via lån.

Genom minskad skuld och refinansiering av den gröna

obligationen under 2025 har vi sänkt våra räntekostnader. Vår

genomsnittliga ränta har gått från 7,58 procent under 2024 till

att 2025 uppgå till 6,91 procent och vi strävar efter att fortsätta

sänka den framöver.

Finansieringsstrategi

Bostadsutveckling är en kapitalintensiv verksamhet och i

Bonavas balansräkning finns tillgångar i form av mark och

pågående bostadsprojekt som behöver finansiering. Bostads-

marknaden är cyklisk i sin karaktär och grunden för vår finan-

sieringsstrategi handlar i stort om att tillvarata möjligheterna

och hantera riskerna i marknadens upp- och nedgångar. Vi

strävar efter en kapitalstruktur som möjliggör anpassad kapital-

bindning beroende på var i konjunkturen bolaget befinner sig i.

Bonava följer sin plan för kontrollerad tillväxt, vilket skapar

behov av kapital för att realisera fortsatt tillväxt. Bonavas finan-

sieringsstrategi är att säkerställa att vi har en robust, hållbar

och kostnadseffektiv kapitalstruktur som stödjer bolagets lång-

siktiga affärsplan, lönsamhet och uppsatta mål. Strategin ska

bidra till finansiell flexibilitet, riskhantering, hålla ner finansiella

kostnader och en god kredit värdighet med hänsyn till verksam-

hetens finansieringsbehov.

Strategiska aktiviteter

Vår affärsmodell utgår från en decentraliserad organisation.

Därför har Bonava påbörjat arbetet med en finansieringsstra-

tegi som innebär att vi i högre utsträckning vill koppla skulden

direkt till våra pågående projekt på respektive marknad i form

av projektfinansiering. För att uppnå en optimal kapitalstruk-

tur kommer vi fortsatt ha en viss centralskuld men öka ande-

len projektfinansiering. Idag finansieras verksamheten i stor

utsträckning av moderbolaget, huvudsakligen med ett syndi-

kerat kreditavtal och en grön obligation. En hållbar finansie-

ring är en naturlig del av Bonavas hållbarhetsarbete varför

vi under året emitterade en grön obligation om 960 MSEK.

Verksamheten finansieras i lokala valutor med interna lån

från Bonavas Treasury. En viktig del i att öka andelen projekt-

finansiering är en nära och god dialog med våra banker och

med kapitalmarknaden.

Vi arbetar systematiskt med att investera vårt kapital där vi

kan generera bäst värde och avkastning. Samtliga i koncern-

ledningen sitter med i våra investeringskommittéer för att be-

stämma vilken mark som ska förvärvas och vilka projekt som

ska startas. Vi arbetar även med strategiska samarbeten där vi

bygger partnerskap för att gemensamt bygga bostadsprojekt

(Joint Ventures). Detta reducerar risk och förbättrar kapitalan-

vändning. När vi förvärvar nya byggrätter arbetar vi aktivt med

betalningsstrukturen och använder om möjligt optioner för att

undvika att binda kapital i ett tidigt skede.

Riskhantering och uppföljning av nyckeltal

Koncernens finansiella risker regleras av en finanspolicy och

hanteras centralt. Finanspolicyn syftar till att säkerställa att

finansieringsverksamheten bedrivs med god kontroll och regel-

bunden uppföljning. De finansiella riskerna, såsom ränte risk,

valutarisk, likviditetsrisk, refinansieringsrisk och motpartsrisk,

hanteras i enlighet med bolagets finanspolicy och övervakas

kontinuerligt. Styrelsen gör årligen en översyn av finanspolicyn.

Se vidare not 24.

För att säkerställa en stark kapitalstruktur följer Bonava upp

nyckeltal för soliditet, nettoprojekttillgångar och likviditet.

•

Soliditeten ska inte understiga 30 procent.

•

Koncernens nettoprojekttillgångar ska överstiga nettoskuld

(exklusive leasing). Nettoprojekttillgångar syftar till den

delen av Bonavas pågående och avslutade bostadsprojekt

som inte redan finansieras av kundförskott.

•

Bonavas främsta likviditetskällor är kassaflöde från den

löpande verksamheten, i form av kundförskott och betal-

ningar för överlämnade bostäder, samt upplåning från

externa långivare. Ett visst kassaflöde genereras även

genom försäljning av mark. Bonava Treasury följer upp

kassaflödesprognoser veckovis och våra affärsenheter

gör likviditetsplaneringar på kort och långsikt.

Genom en välbalanserad finansieringsstrategi och aktiv risk-

hantering skapar Bonava förutsättningar för hållbar tillväxt

och långsiktig lönsamhet.

Finansieringsstrategi Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 36

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Kapitalstruktur

och finansiering

Grön finansiering

Bonava har sedan 2020 ett grönt finansieringsramverk, en upp-

datering av detta gjordes i januari 2025. Detta är ytterligare

en byggsten i Bonavas ambitiösa hållbarhets arbete. Genom

ramverket kan Bonava emittera obliga tioner och uppta lån där

likviden används för finansiering av hållbar bostadsutveckling

med syfte att främja positiva miljöeffekter. De gröna tillgångar-

na har utgjorts av mark och projekt i Sverige, Finland, Baltikum

och Tyskland som ska certi fieras i enlighet med Svanenmärk-

ning, eller med viss energiklassificering. Mer information om

det gröna finansieringsramverket återfinns på bonava.com,

respektive i den för djupade hållbarhetsinformationen.

Långfristig lånefinansiering

Under 2024 ersattes Bonavas samtliga tidigare lånefaciliteter

och bilaterala lån. Det nya säkerställda lånepaketet bestod av

en revolving credit facility (RCF) på 265 MEUR, som kan dras

i EUR, SEK och NOK, samt två lån om 64 MEUR och 69 MEUR,

totalt 398 MEUR. Finansieringspaketet löper till mars 2027.

Efter amorteringar uppgår RCF:n till 225 MEUR och det kvar-

varande lånet till 58 MEUR, totalt 283 MEUR. Bonava har för

avsikt att refinansiera detta avtal under 2026.

Företagsobligationer

Bonava genomförde under februari 2025 en emission av

säkerställda gröna obligationer om 960 MSEK, som blev

väsentligt övertecknad. Kupongen på den nya obligationen

är STIBOR +475 bp och löptiden är 3,5 år och förfaller i sep-

tember 2028. Den tidigare obligationen, som på grund av en

step-up struktur hade blivit betydligt dyrare, löstes och åter-

köptes på en kurs motsvarande 102 procent av det nominella

värdet. Obligationen är noterad på Nasdaqs lista för hållbara

obligationer (Nasdaq Sustainable Bond List) och finansierar

initialt projekt med Svanenmärkning.

Projektfinansiering

I Sverige och Finland säljer Bonava bostäder i bostadsrätts-

föreningar respektive bostadsaktiebolag som etableras i sam-

band med att projekten startar. Under byggtiden finansieras

dessa projekt dels av Bonava, dels genom byggkreditiv hos

banker, där utbetalningen av lånen sker i takt med att projekt-

utvecklingen fortskrider. Låntagare är bostadsrättsföreningen

respektive bostadsaktiebolaget. Dessa lån konsolideras i

Bonavas koncernbalansräkning, vilket beror på att Bonava an-

ser sig ha kontroll över bostadsrättsföreningarna och bostads-

aktiebolagen under produktionstiden. Detta medför att Bonava

rapporterar en högre nettoskuld än om dessa lån inte skulle

konsolideras. I Baltikum äger Bonava två egenutvecklade för-

valtningsfastigheter som finansieras med extern skuld. Under

året har vi även tagit upp vår första projektfinansiering i Tysk-

land med lokala tyska banker.

Finansiering per den 31 december 2025

Lånetyp Valuta Rambelopp Förfallodag Räntebas Utnyttjat belopp Outnyttjat belopp

Kreditfacilitet (RCF) MEUR 225 mars 2027 Rörlig 116 109

Lån MEUR 58 mars 2027 Rörlig 58 0

Företagsobligationer MSEK 960 sep 2028 Rörlig 960 0

Tabellen specificerar Bonava AB:s finansieringsramar. Därutöver finns outnyttjade avtalade krediter för projekt i svenska bostadsrätts-

föreningar och finska bostadsaktiebolag.

I Aurinkolahti, Helsingfors har Bonava färdig-

ställt grannskapet Sitadelli med 571 hem.

Kapitalstruktur och finansiering Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 37

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Garantier

Bonavas kunder i Tyskland och Finland betalar in förskotts-

betalningar och dessa förskott kräver säkerheter, exempelvis

i form av bankgarantier. I exempelvis Tyskland betalas kostna-

den för bostaden i sju omgångar. Förskottsbetalningarna inne-

bär en fördel för Bonava, i och med att de bidrar med att finan-

siera bostadsprojekten.

Förutom säkerhet för förskott behövs på vissa marknader

även säkerhet för fullgörande, alltså en säkerhet för att Bonava

ska färdigställa påbörjade bostadsprojekt. Den säkerheten ges

i form av en garanti utfärdad av bank eller kreditförsäkrings-

bolag, och det medför ett stort behov av kreditlimiter hos dessa

motparter. Säkerhet kan i vissa fall även utgöras av garantier

utfärdade av ett bolag i koncernen.

Säsongsvariationer påverkar skuldsättningen

Både Bonavas verksamhet och nettoskuld uppvisar stora

säsongsvariationer. Under årets första tre kvartal ökar vanligt-

1,8 (1,6)

7,6

6,3

0,8

0,9

7,0

3,6

2,7

2,3

Nettoprojekttillgångar/nettoskuld

Balansomslutning: 15,6 SEK Mdr

2024 2025

–500

–250

250

500

750

1 000

Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1

MSEK

Operativt kassaflöde

2024 2025

2 000

4 000

6 000

Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1

MSEK

Nettoskuld

Specifikation nettoskuld 2025 2024

Långfristiga räntebärande fordringar

103 591

Kortfristiga räntebärande fordringar

500 57

Likvida medel

209 575

Räntebärande fordringar 812 1 224

Långfristiga räntebärande skulder 2 357 2 719

Kortfristiga räntebärande skulder 449 1 021

Räntebärande skulder

2 806 3 739

Nettoskuld i projektfinansiering 725 393

Nettoskuld exkl. leasing 2 719 2 908

Leasingskulder 98 160

Nettoskuld 2 816 3 068

Andel av nettoskuld som avser projektfinansiering 2025 2024

Likvida medel 10 18

Bruttolåneskuld 735 411

Nettoskuld i projektfinansiering 725 393

Som del av de långfristiga- och kortfristiga räntebärande fordringarna ingår säljar-

reverserna som ställts ut till köparen av den norska verksamheten, se ytterligare

information i not 13.

Exklusive likvida medel för projektfinansiering.

Varav grön skuld 1 500 (1 998) Den belånade gröna tillgångsbasen bestod av tillgångar

som uppfyller minst nedan två kriterier i kombination, 1) projekt vars primärenergital

är minst tio procent bättre än vad de inom EU implementerade nära-noll-energi-bygg-

reglerna kräver och 2) genomför livscykelanalyser (LCA) för alla färdigställda projekt.

Samtliga byggnader i projektet skall uppfylla villkoren samt mark i Sverige som är,

eller kommer bli, certifierade med Svanen-märkning.

vis skulden till följd av investeringen i startade projekt och

många bostäder i produktion. Under det tredje kvartalet är

skuldsättningen normalt som högst, då bostäder som är nära

färdigställande binder som mest kapital. Under det fjärde

kvartalet överlämnas många bostäder till kunder, vilket gene-

rerar kassainflöden som minskar nettoskulden. Utöver starter

av projekt och överlämning av bostäder till kunder påverkas

Bonavas skuldsättning även av investeringar och desinveste-

ringar i mark. Dessa är inte säsongsbundna.

För att säkerställa kontroll över den finansiella risken har

Bonava som mål att koncernens nettoprojekttillgångar ska

överstiga nettoskuld (exklusive leasing). På balansdagen upp-

gick kvoten mellan nettoprojekttillgångar och nettoskuld till

1,8 ggr och målet var därmed uppfyllt, detta visas i diagrammet

längst till vänster nedan. De övriga diagrammen visar hur ope-

rativt kassaflöde och nettoskuld utvecklats mellan kvartalen

samt hur stor del av skuldsättningen som utgörs av projekt-

finansiering.

Nettoskuld i projektfinansiering

Leasing

Övrig nettoskuld

Pågående bostadsprojekt

Exploateringsfastigheter

Räntebärande tillgångar

Övrigt

Eget kapital

Räntebärande skulder

Förskott från kunder

Övrigt

Kapitalstruktur och finansiering Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 38

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Starkt kassaflöde genom tidiga

kundbetalningar i Tyskland

Tidpunkten för när Bonava får betalt från en privatkund

för en bostad skiljer sig mycket åt mellan våra markna-

der. Vid försäljning till investerare fastställs betalnings-

villkoren genom förhandling mellan parterna i varje

enskild affär, oavsett marknad.

Kassaflödesprofil för konsumentaffären på Bonavas marknader

Kassaflöde från konsumenter

Två huvudsakliga profiler:

Handpenning vid köp och

huvudsaklig betalning

vid överlämnande.

Modellen används i Sverige

och Baltikum.

Flera delbetalningar under

projektets gång.

Modellen används

i Tyskland och Finland.

Kassaflöde till leverantörer

Modellen används på alla

marknader.

Schablon av ackumulerat kassaflödeProjektstart Projektöverlämnande

100%

Regelverk och traditioner varierar mellan Bonavas

marknader, vilket gör att konsumenter betalar sin bo-

stad vid olika tidpunkter. I Tyskland gör kunderna sju

delbetalningar enligt gällande regelverk, där mer än

hälften av priset på bostaden betalas i ett tidigt skede.

Det innebär att Bonava har lågt sysselsatt kapital i

projekten som är under pågående produktion. Finland

har en liknande betalningsmodell, som dock anpassas

efter marknadsförutsättningar. I Sverige och Baltikum

betalar kunderna en mindre handpenning vid projekt-

start medan den huvudsakliga betalningen sker vid

överlämnandet av bostaden. Det innebär ett betydligt

högre sysselsatt kapital under produktions tiden för

verksamheten i Sverige och Baltikum.

Vissa utbetalningar till leverantörer görs före pro-

duktionsstart, till exempel för mark och arkitektarbete.

Utbetalningar för material och entreprenader sker

kontinuerligt under byggtiden och kan ibland fortsätta

även efter överlämnandet till kund, till exempel för att

färdigställa utomhusytor i grannskapet.

Lokala betalningsmodeller Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 39

Verksamhet

Bonava i korthet

2025 i korthet

VD har ordet

Strategiskt ramverk

Marknad och trender

Segment

Finansiering

Finansieringsstrategi

Kapitalstruktur och finansiering

Lokala betalningsmodeller

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

—

40Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025

Förvaltnings-

berättelse

Förvaltningsberättelsen är i år

uppdelad i tre delar: Verksam-

hetsberättelse (i tidigare års-

redovisningar kallades denna

del för Förvaltningsberättelse),

Bolagsstyrning och Hållbarhets-

förklaring.

Verksamhetsberättelse

41 — Koncernen

44 — Segment

48 — Risker och riskhantering

Bolagsstyrning

52 — Bolagsstyrningsrapport

57 — Styrelse

58 — Koncernledning

Hållbarhetsförklaring

60 — Allmänna upplysningar

72 — Miljöinformation

98 — Samhällsansvarsinformation

117 — Bolagsstyrningsinformation

119 — Appendix

Verksamhetsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Bonava AB (publ), organisa-

tionsnummer 556928-0380, med säte i Stockholm, avger härmed års-

redovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2025.

Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK).

Avrundningsdifferenser kan förekomma.

Koncernen

Verksamhet

Bonava är en ledande bostadsutvecklare i Europa och bedriver verk-

samhet i Tyskland, Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen.

Bonava är verksamt i 21 storstadsregioner som samtliga kännetecknas

av en stabil befolkningsutveckling och en fungerande lokal arbetsmark-

nad. Dessa förutsättningar bedöms leda till en långsiktig och stabil

efterfrågan på bostäder.

Bonava utvecklar byggbar mark till bostäder med fokus på prisvärda

och hållbara lösningar anpassade efter kundernas behov och område-

nas förutsättningar. Verksamheten omfattar byggnation av flerbostads-

hus och småhus till både konsumenter och institutionella investerare.

Utvecklingen sker i samverkan med kommuner och övriga relevanta

aktörer.

Verksamhetens utveckling

Nettoomsättning

Bonavas nettoomsättning uppgick till 7 725 (8 194) MSEK. Föränd-

ringen jämfört med föregående år påverkades negativt av valutakurs-

effekter om 299 MSEK.

Under perioden överlämnades 1 513 (1 630) bostäder till konsu-

menter till ett värde uppgående till 5 636 (6 288) MSEK och 483 (465)

bostäder till investerare till ett värde uppgående till 1 524 (1 399)

MSEK.

I nettoomsättningen ingår även försäljning av mark uppgående till

534 (483) MSEK.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet uppgick till 362 (22) MSEK och rörelsemarginalen

uppgick till 4,7 (0,3) procent. Rörelseresultatet har belastats av engångs-

kostnader uppgående till 15 (267) MSEK, varav 15 (244) MSEK avsåg

nedskrivning av mark. Rörelseresultatet har också påverkats positivt av

resultat från markförsäljningar om 98 (17) MSEK. Rörelse resultatet har

påverkats negativt av valutakurseffekter med 23 MSEK jämfört med

föregående år.

Finansnetto, resultat före skatt och årets resultat

Finansnettot uppgick till –428 (–524) MSEK och räntenettot förbättrades

till –267 (–394) MSEK, till följd av lägre skulder och lägre räntor.

Resultat före skatt uppgick till –67 (–501) MSEK. Skatt på årets resultat

uppgick till –22 (–17) MSEK, vilket huvudsakligen kan förklaras av att

några uppskjutna skattefordringar avseende redovisade underskott inte

har redovisats. Årets resultat uppgick till –89 (–518) MSEK.

Kassaflödet

Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick till 417 (621) MSEK.

Minskningen är huvudsakligen hänförlig till den löpande verksamheten

vilket förklaras av ökade investeringar i bostadsprojekt under året.

Finansiell ställning

Nettoskuld och nettoprojekttillgångar

Nettoskulden minskade jämfört med föregående år och uppgick till

2 816 (3 068) MSEK vid årets slut. Minskningen är en effekt av ett

positivt kassaflöde från rörelsen. Nettoprojekttillgångarna uppgick till

4 856 (4 651) MSEK och relationen mellan nettoprojekttillgångar och

nettoskuld exkl. leasing uppgick till 1,8 (1,6) ggr.

Sysselsatt kapital och avkastning på sysselsatt kapital

Sysselsatt kapital uppgick till 10 589 (11 499) MSEK vid årets slut.

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 2,5 (–0,3) procent, där

ökningen främst beror på ett högre rörelseresultat.

Soliditet och nettoskuldsättningsgrad

Soliditeten uppgick vid årets slut till 44,4 (41,7) procent och netto-

skuldsättningsgraden uppgick till 0,4 (0,4) ggr.

2025 2024 2023 2022 2021

Nettoomsättning 7 725 8 194 13 269 13 987 13 959

Rörelseresultat 362 22 –619 802 1 081

Rörelsemarginal, % 4,7 0,3 –4,7 5,7 7,7

Årets resultat –89 –518 –1 143 441 761

Nettoskuld

2 816 3 068 4 951 7 259 3 313

Soliditet, %

44,4 41,7 34,6 31,2 35,1

Kassaflöde före

finansierings verksamheten

417 621 716 –3 345 631

Inklusive avvecklad verksamhet perioden 2021–2022

Segmentsredovisning

Sedan 1 januari 2025 tillämpar Bonava en redovisningsprincip i seg-

mentsredovisningen innebärande att intäkten i de bedrivna projekten

antas uppstå löpande under projektets genomförande till skillnad från

koncernredovisningen där intäkten redovisas vid projektens färdigstäl-

lande. Denna tillämpning gör att de beräknade resultatmåtten brutto-

resultat och rörelseresultat inte överensstämmer med resultaträkningen

för koncernen. Av denna anledning används begreppen Operativt brutto-

resultat och Operativt rörelseresultat när utfallet för segmenten presen-

teras och beskrivs.

Det operativa rörelseresultatet justeras, förutom för ovanstående

nämnda redovisningsprincip, också för eventuella jämförelsestörande

poster (t.ex. nedskrivningar eller omstruktureringar).

I segmentsredovisningen i not 2 så framgår denna justering. Jäm-

förelsetalen för 2024 har räknats om. De belopp och tal som är hämtade

från segmentsredovisningen är i denna rapport markerade med brunt.

Nettoomsättning uppgick till 8 218 (8 312) MSEK. Förändringen

jämfört med föregående år påverkades negativt av valutakurseffekter

om 300 MSEK.

Operativt rörelseresultat uppgick till 548 (326) MSEK och operativ

rörelsemarginal till 6,7 (3,9) procent. Förbättringen av det operativa

rörelseresultatet förklaras av såväl ökade projektmarginaler som lägre

indirekta produktionskostnader, samt positivt resultat från markförsälj-

ningar om 98 (17) MSEK, i kombination med lägre försäljnings- och

administrationskostnader. Det operativa rörelseresultatet har påverkats

negativt av valutaeffekter med 27 MSEK jämfört med föregående år.

Från och med 2024 rapporterar Bonava ett förenklat operativt kassa-

flöde som utgår från rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) och

inkluderar nettoinvesteringar i anläggningstillgångar och exploaterings-

fastigheter samt förändringar i rörelsekapital. Nettoförändringarna

hämtas direkt från balansräkningen och justeras inte för valutakurs-

effekter eller andra ej kassaflödespåverkande poster.

Det operativa kassaflödet uppgick till 823 (1 524) MSEK. Minsk-

ningen är huvudsakligen hänförlig till ökade nettoinvesteringar i

bostadsprojekt.

Det operativa kassaflödet samt en avstämning mot kassaflödet enligt

IFRS finns i not 2.

2025 2024

Nettoomsättning 8 218 8 312

Operativt bruttoresultat 1 173 984

Operativ bruttomarginal, % 14,3 11,8

Operativt rörelseresultat 548 326

Operativ rörelsemarginal, % 6,7 3,9

Operativt kassaflöde 823 1 524

Koncernen Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 41

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Koncernen

Segment

Risker och riskhantering

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Bostadsförsäljning, byggstarter och byggrätter

Byggrätter

Totalt antal byggrätter vid årets slut uppgick till 23 800 (25 900). Samt-

liga affärsområden utom Finland visar en nettominskning för 2025 och

störst är minskningen i Tyskland.

Bostäder i produktion

Vid årets slut var 2 878 (2 167) bostäder till konsumenter och 1 203

(1 010) bostäder till investerare i produktion. Försäljningsgraden i

pågående produktion per den 31 december var 38 (40) procent för

bostäder till konsumenter respektive 100 (100) procent för bostäder

till investerare.

Sålda färdigställda, ej överlämnade bostäder

Antalet sålda färdigställda, ej resultatavräknade bostäder vid årets slut

var 31 (59).

Osålda, färdigställda bostäder

Antalet osålda färdigställda bostäder vid årets slut var 212 (309).

Antalet har minskat i samtliga affärsområden utom i Tyskland.

2025 2024

Byggrätter, antal 23 800 25 900

varav byggrätter ej i balansräkningen, antal 6 500 6 300

Bostadsutveckling till konsumenter

Sålda bostäder, antal 1 717 1 727

Försäljningsvärdet av sålda bostäder 5 688 6 329

Startade bostäder, antal 2 099 1 462

Bostäder i pågående produktion, antal 2 878 2 167

Försäljningsgrad i pågående produktion, % 38 40

Resultatavräknade bostäder, antal 1 513 1 630

Bostadsutveckling till investerare

Sålda bostäder, antal 676 573

Försäljningsvärdet av sålda bostäder 1 917 1 743

Startade bostäder, antal 676 573

Bostäder i pågående produktion, antal 1 203 1 010

Försäljningsgrad i pågående produktion, % 100 100

Resultatavräknade bostäder, antal 483 465

Aktien och aktieägare

Bonavas aktie och gröna obligation är noterade på Nasdaq Stockholm.

Bonava har två aktieslag, en A-aktie och en B-aktie. Varje A-aktie är

berättigad till tio röster och varje B-aktie är berättigad till en röst.

Aktiekapitalet uppgick per balansdagen till 538 MSEK fördelat på

322 816 756 aktier och 588 604 747 röster. Antalet A-aktier uppgick

på balansdagen till 29 531 999 och antalet B-aktier till 293 284 757.

Antalet B-aktier i eget förvar uppgick till 1 229 433, vilket motsvarade

0,4 procent av kapitalet och 0,2 procent av rösterna.

Vid årets utgång uppgick antalet kända aktieägare till 26 432

(28 261). Bonavas största ägare var Nordstjernan AB med 24,7 procent

av kapitalet och 49,5 procent av rösterna, följt av Fredrik W. Mohn med

6,8 procent av kapitalet och 3,7 procent av rösterna samt Schroders

med 6,4 procent av kapitalet och 3,5 procent av rösterna. De tio största

ägarna kontrollerade totalt 64,8 procent av kapitalet och 72,3 procent

av rösterna.

Mer information om Bonavas aktie och ägare finns på

bonava.com/investor-relations samt sidorna 175–176.

Organisation och medarbetare

Det genomsnittliga antalet anställda i koncernen uppgick under året

till 873 (923).

Nomineringsarbete

Vid årsstämman 2025 i Bonava utsågs följande valberedning inför års-

stämman 2026: Peter Hofvenstam, Nordstjernan AB, Olof Nyström,

fjärde AP-Fonden, Oscar Bergman, Swedbank Robur fonder samt sty-

relsens ordförande som adjungerad ledamot. Peter Hofvenstam valdes

till valberedningens ordförande. I december tillkom Christine Revheim-

Hansen, Perestroika AS (Fredrik W. Mohn) till följd av förändringar i

ägarstrukturen. För mer information om styrelsens sammansättning,

se Bolagsstyrningsrapporten.

Väsentliga händelser under året

Bonava har under februari 2025 genomfört en emission av säkerställda

gröna obligationer om 960 MSEK, som blev väsentligt övertecknad.

Kupongen på den nya obligationen är STIBOR +475 bp och löptiden är

3,5 år. Den tidigare obligationen, som på grund av en step-up struktur

skulle ha blivit betydligt dyrare, löstes och återköptes på en kurs mot-

svarande 102 procent av det nominella värdet.

Väsentliga händelser efter årets slut

Inga väsentliga händelser har inträffat efter årets slut.

Ersättningar

På årsstämman 2023 beslutades att det maximala utfallet för rörlig

kontantersättning skall uppgå till högst 60 procent av fast årlig kontant-

ersättning för VD och 50 procent för övriga ledande befattnings havare

under mätperioden för sådana kriterier. Grunderna för gällande riktlin-

jer ska gälla längst för tiden fram till årsstämman 2027. Dessa riktlinjer

omfattar koncernledningen inklusive VD, totalt 7(6) personer

i ledande befattning.

Bonava tillämpar ersättningsnivåer och anställningsvillkor som

erfordras för att kunna rekrytera och behålla en ledning med hög kom-

petens och kapacitet att nå uppställda mål. Principerna och formerna

för ersättningarna ska motivera ledande befattningshavare att göra sitt

yttersta för att säkerställa aktieägarnas intressen. Ersättningarna ska

därför vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga samt enkla, lång-

siktiga och mätbara. Det totala ersättningspaketet ska stödja bolagets

långsiktiga strategi. Ersättningen till bolagets ledning består av fast lön,

rörlig ersättning, långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram,

pension och övriga förmåner.

Fast kontantlön

Den fasta lönen för ledande befattningshavare ska vara marknadsanpas-

sad och baseras på ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat.

Den fasta ersättningen revideras antingen varje år eller vartannat år.

Rörlig kontant ersättning

Den kortsiktiga rörliga ersättningen ska vara maximerad och relaterad

till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta

mål, varav den absoluta huvuddelen motsvarar ekonomiska mål. Under

2025 är den kortsiktiga rörliga ersättningen för VD maximerad till 60

procent av den fasta ersättningen och för övriga i koncernledningen

är den maximerad till 50 procent av den fasta ersättningen.

Rörlig aktiebaserad ersättning

Vid årsstämman 9 april fattades beslut att inrätta ett långsiktigt presta-

tionsbaserat aktieprogram (LTIP 2025) för Bonavas koncernledning,

inklusive bolagets VD. Av prestationsaktierätterna gäller att 40 procent

ska avse mål 1 (Operativt EBIT) och 60 procent ska avse mål 2 (absolut

Total Shareholder Return, TSR). Det är styrelsens uppfattning att incita-

mentsprogram av denna form gynnar bolagets långsiktiga utveckling.

Närmare information om tidigare inrättade långsiktiga incitamentspro-

gram finns tillgängligt på bonava.com. Se även not 4, antal anställda,

personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.

Pension och övriga förmåner

Avseende pension erbjuder Bonava premiebaserade lösningar, vilket

innebär att Bonava betalar premier som utgör en viss andel av den

anställdes lön. För samtliga medlemmar i bolagets ledning (som inte

omfattas av kollektivavtalad pensionsförmån, ITP-plan) ska pensions-

premie på fast kontant lön inte överstiga 30 procent. För VD ska pensions-

premie på fast kontant lön inte överstiga 35 procent. Rörlig kontant-

ersättning ska inte vara pensionsgrundande, såvida detta inte följer av

tvingande kollektivavtalsbestämmelser.

Andra förmåner får innefatta bland annat livförsäkring, sjukvårdsför-

säkring samt bilförmån. Premier och andra kostnader för sådana förmå-

ner får sammanlagt uppgå till högst 10 procent av den fasta kontant-

lönen. För medlemmar i bolagets ledning verksamma i annat land sker

reglering av pensionsförmån och andra förmåner enligt fast eller tving-

ande lokal praxis, men justeringar ska i det fallet så långt som möjligt

hållas inom ramen för dessa riktlinjer.

Upphörande av anställning

För ledande befattningshavare som avslutar sin anställning på bolagets

initiativ, äger i normalfallet rätt till maximalt nio månaders uppsägningstid

Koncernen Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 42

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Koncernen

Segment

Risker och riskhantering

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

med avgångsvederlag motsvarande nio månaders fast lön. Bolaget ska

ha rätt att från avgångsvederlaget göra avdrag för ersättning som under

nämnda nio månader utbetalas från ny arbetsgivare. För verkställande

direktör får i stället tillämpas en uppsägningstid om tolv månader med

avgångsvederlag motsvarande tolv månaders fast lön. Uppsägningstiden

uppgår maximalt till sex månader från den ledande befattningshavaren

sida. Med ledande befattningshavare förstås i detta sammanhang VD,

CFO och övriga medlemmar av koncernledningen. Styrelsen äger rätt

att frångå ovanstående riktlinjer för ersättning för ledande befattnings-

havare om det i enskilda fall finns särskilda skäl.

Moderbolaget

Nettoomsättning och resultat

Verksamheten i moderbolaget Bonava AB (publ) utgörs av kapitalför-

sörjning, treasuryfunktioner och koncerngemensam administration.

Intäkterna härrör uteslutande från vidarefakturering av interna tjänster.

Ingen extern operativ verksamhet bedrivs. Netto omsättningen för bola-

get uppgick till 160 (167) MSEK. Resultatet efter finansiella poster upp-

gick till 164 (166) MSEK. Medelantalet anställda var under året 46 (47).

Miljöpåverkan

Bonava bedriver ingen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken

i moderbolaget eller dotterföretagen.

Utdelning

Bonavas utdelningspolicy är att dela ut 40 procent av årets resultat

enligt segmentsredovisningen efter skatt över tid. Styrelsen föreslår att

ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2025 då detta inte är möj-

ligt under nuvarande finansieringsavtal.

Vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande

stående vinstmedel, SEK 6 929 765 200

Disponeras enligt följande:

I ny räkning balanseras 6 929 765 200

Summa SEK 6 929 765 200

Koncernen Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 43

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Koncernen

Segment

Risker och riskhantering

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Segment

Tyskland

Tyskland är Bonavas största marknad. Bonava är en av Tysklands mest

aktiva bostadsutvecklare och bygger bostäder i Berlin, Hamburg,

Köln/Bonn, Stuttgart, Leipzig, Dresden, Frankfurt, Düsseldorf, Mann-

heim och storstadsregionerna Rhen-Ruhr, Rhen-Main, Rhen-Neckar

och Östersjökusten. Vi erbjuder lägenheter och småhus till konsumen-

ter och hyresprojekt till investerare.

Resultat

Nettoomsättningen minskade till 5 480 (5 757) MSEK, vilket främst

förklaras av att pågående projekt är i en tidigare produktionsfas jämfört

med föregående år samt negativa valutaomräkningseffekter.

Operativ bruttomarginal förbättrades till 14,1 (12,2) procent, vilket

främst är hänförligt till stärkta projektmarginaler i pågående produktion

och lägre indirekta produktionskostnader. Tyskland har genom den

omstrukturering de genomgått senaste åren minskat sina omkostnader

med 400 MSEK i årstakt jämfört med nivån för 2022 per år med full

effekt från och med 1 januari 2025.

Operativt rörelseresultat uppgick till 547 (439) MSEK, med en ökad

operativ rörelsemarginal om 10,0 (7,6) procent. Försäljnings och admi-

nistrationskostnader minskade mot föregående år och bidrog till en

högre operativ rörelsemarginal.

Byggrätter och pågående produktion

Byggrätterna minskade jämfört med föregående och uppgick till 7 000

(7 600) vid årets slut. Flertalet förvärv har skett under året men ett högre

antal produktionsstarter medför att byggrättsportföljen totalt sett mins-

kat mot föregående år.

Antal startade bostäder till konsumenter ökade till 921 (657) och

antal startade bostäder till investerare uppgick till 354 (474).

Antalet sålda bostäder till konsumenter var lägre än föregående år

och uppgick till 747 (910). Den lägre försäljningen beror främst på att

projekt befinner sig i en tidigare fas jämfört med föregående år. Försälj-

ningsgraden i pågående produktion till konsumenter minskade till 42

(50) procent. Antal sålda bostäder till investerare minskade till 354 (474)

och försäljningsgraden i pågående produktion var 100 (100) procent.

2025 2024

Nettoomsättning 5 480 5 757

Operativt bruttoresultat 773 702

Operativ bruttomarginal, % 14,1 12,2

Operativt rörelseresultat 547 439

Operativ rörelsemarginal, % 10,0 7,6

Byggrätter

Byggrätter, antal 7 000 7 600

varav byggrätter ej i balansräkningen, antal 1 700 1 400

Bostadsutveckling till konsument

Sålda bostäder, antal 747 910

Försäljningsvärdet av sålda bostäder 3 608 4 429

Startade bostäder, antal 921 657

Bostäder i pågående produktion, antal 1 328 1 219

Försäljningsgrad i pågående produktion, % 42 50

Bostadsutveckling till investerare

Sålda bostäder, antal 354 474

Försäljningsvärdet av sålda bostäder 1 209 1 532

Startade bostäder, antal 354 474

Bostäder i pågående produktion, antal 828 745

Försäljningsgrad i pågående produktion, % 100 100

Antal bostäder i pågående produktion och försäljningsgrad

1 000

2 000

3 000

4 000

20252024

Antal %

1 328

828

1 219

745

Konsumenter

Investerare

Andel sålda bostäder i pågående produktion, %

Operativt rörelseresultat och operativ rörelsemarginal

MSEK %

100

150

200

Kv 4Kv 3Kv 2Kv 1

2025

Kv 4Kv 3Kv 2Kv 1

2024

Operativt rörelseresultat, kv

Operativ rörelsemarginal, R12

Segment Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 44

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Koncernen

Segment

Risker och riskhantering

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Sverige

I Sverige erbjuder Bonava lägenheter och småhus till konsumenter i

Stockholm, Göteborg, Linköping, Uppsala, Umeå och Luleå. Vi erbjuder

hyresrättsprojekt till investerare över hela landet.

Resultat

Nettoomsättningen ökade till 1 188 (1 101) MSEK, vilket främst förkla-

ras av att flera pågående projekt, högre upparbetningsgrad samt försälj-

ning av mark.

Operativ bruttomarginal ökade till 12,5 (5,1) procent, till följd av för-

bättrade projektmarginaler och lägre indirekta produktionskostnader.

Bruttoresultatet har också påverkats positivt av markförsäljningar om

63 (11) MSEK.

Operativt rörelseresultat ökade till 32 (–62) MSEK, med en operativ

rörelsemarginal om 2,7 (–5,6) procent. En högre volym i pågående pro-

duktion bidrar till ett positivt rörelseresultat.

Byggrätter och pågående produktion

Byggrätterna minskade under året och uppgick till 7 800 (8 700) vid

årets slut till följd av ökat antal produktionsstarter.

Antalet startade bostäder till konsumenter ökade till 460 (116).

322 (0) bostäder startades till investerare i år.

Antal sålda bostäder till konsumenter var 214 (233). Försäljnings-

graden i pågående produktion uppgick till 34 (45) procent. Den lägre

försäljningsgraden mot föregående år förklaras av att ett konsument-

projekt startades sent i det fjärde kvartalet varför konvertering av reser-

vationer kommer göras under första kvartalet 2026. Om dessa hade

inkluderats skulle försäljningen varit i linje med föregående år. 322 (0)

bostäder såldes till investerare under året.

2025 2024

Nettoomsättning 1 188 1 101

Operativt bruttoresultat 149 56

Operativ bruttomarginal, % 12,5 5,1

Operativt rörelseresultat 32 –62

Operativ rörelsemarginal, % 2,7 –5,6

Byggrätter

Byggrätter, antal 7 800 8 700

varav byggrätter ej i balansräkningen, antal 1 700 1 800

Bostadsutveckling till konsumenter

Sålda bostäder, antal 214 233

Försäljningsvärdet av sålda bostäder 905 989

Startade bostäder, antal 460 116

Bostäder i pågående produktion, antal 537 150

Försäljningsgrad i pågående produktion, % 34 45

Bostadsutveckling till investerare

Sålda bostäder, antal 322 —

Försäljningsvärdet av sålda bostäder 687 5

Startade bostäder, antal 322 —

Bostäder i pågående produktion, antal 322 —

Försäljningsgrad i pågående produktion, % 100 —

Antal bostäder i pågående produktion och försäljningsgrad

200

400

600

800

1 000

20252024

100

150

537

322

Antal %

Konsumenter

Investerare

Andel sålda bostäder i pågående produktion

Operativt rörelseresultat och operativ rörelsemarginal

MSEK %

–60

–40

–20

Kv 4Kv 3Kv 2Kv 1

2025

Kv 4Kv 3Kv 2Kv 1

2024

–6

–4

–2

Operativt rörelseresultat, kv

Operativ rörelsemarginal, R12

Segment Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 45

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Koncernen

Segment

Risker och riskhantering

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Finland

I Finland verkar Bonava i Helsingfors, Tammerfors och Åbo. Vi erbjuder

lägenheter till konsumenter och hyresrättsprojekt till investerare.

Resultat

Nettoomsättningen minskade jämfört med föregående år till 606

(762) MSEK, vilket förklaras av ett lägre antal bostäder i pågående

produktion och nyligen startade projekt.

Operativ bruttomarginal minskade till 14,5 (15,9) procent.

Operativt rörelseresultat minskade till 3 (16) MSEK, med en operativ

rörelsemarginal om 0,5 (2,1) procent. Det låga resultatet är en direkt

effekt av den låga affärsvolymen.

Byggrätter och pågående produktion

Byggrätterna var oförändrade under året och uppgick till 3 200 (3 200)

vid årets slut.

Antal sålda bostäder till konsumenter var 53 (73). Försäljningsgraden

i pågående produktion uppgick till 8 (31) procent. Antal sålda bostäder

till investerare uppgick till 0 (99). 92 (29) bostäder till konsument star-

tades under året. Till investerare startades 0 (99) bostäder och försälj-

nings graden i pågående produktion uppgick till 100 (100) procent.

2025 2024

Nettoomsättning 606 762

Operativt bruttoresultat 88 121

Operativ bruttomarginal, % 14,5 15,9

Operativt rörelseresultat 3 16

Operativ rörelsemarginal, % 0,5 2,1

Byggrätter

Byggrätter, antal 3 200 3 200

varav byggrätter ej i balansräkningen, antal 1 600 1 600

Bostadsutveckling till konsumenter

Sålda bostäder, antal 53 73

Försäljningsvärdet av sålda bostäder 194 198

Startade bostäder, antal 92 29

Bostäder i pågående produktion, antal 92 29

Försäljningsgrad i pågående produktion, % 8 31

Bostadsutveckling till investerare

Sålda bostäder, antal — 99

Försäljningsvärdet av sålda bostäder 21 206

Startade bostäder, antal — 99

Bostäder i pågående produktion, antal 53 265

Försäljningsgrad i pågående produktion, % 100 100

Antal bostäder i pågående produktion och försäljningsgrad

100

200

300

400

20252024

Antal

100

265

Konsumenter

Investerare

Andel sålda bostäder i pågående produktion

Operativt rörelseresultat och operativ rörelsemarginal

MSEK %

–30

–20

–10

Kv 4Kv 3Kv 2Kv 1

2025

Kv 4Kv 3Kv 2Kv 1

2024

–6

–4

–2

Operativt rörelseresultat, kv

Operativ rörelsemarginal, R12

Segment Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 46

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Koncernen

Segment

Risker och riskhantering

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Baltikum

Segment Baltikum består av huvudstäderna Tallinn i Estland, Riga

i Lettland och Vilnius i Litauen. Erbjudandet är främst inriktat på lägen-

heter till konsumenter, som kompletteras med hyresrätts projekt till

investerare.

Resultat

Nettoomsättningen uppgick till 943 (692) MSEK, till följd av ett ökat

antal bostäder i pågående produktion med en högre försäljningsgrad.

Operativ bruttomarginal ökade till 18,6 (14,9) procent, främst drivet

av den ökade volymen, högre försäljningsgrad och högre projektmargi-

naler.

Operativt rörelseresultat mer än fördubblades till 123 (56) MSEK,

med en förbättrad operativ rörelsemarginal om 13,1 (8,0) procent.

De två hyresfastigheter som Bonava har i egen förvaltning, enligt Build

to Manage modellen, har fortsatt en hög uthyrningsgrad.

Byggrätter och pågående produktion

Byggrätterna minskade under året och uppgick till 5 800 (6 400) vid

årets slut. Markförsäljning tillsammans med produktionsstarter resulte-

rar i att byggrättsportföljen minskat.

Antal starter till konsumenter uppgick till 626 (660) och inga starter

till investerare varken innevarande år eller föregående.

Antal sålda bostäder till konsumenter var 703 (511). Försäljnings-

graden i pågående produktion uppgick till 38 (23) procent. Under året

och föregående år såldes inga bostäder till investerare.

2025 2024

Nettoomsättning 943 692

Operativt bruttoresultat 175 103

Operativ bruttomarginal, % 18,6 14,9

Operativt rörelseresultat 123 56

Operativ rörelsemarginal, % 13,1 8,0

Byggrätter

Byggrätter, antal 5 800 6 400

varav byggrätter ej i balansräkningen, antal 1 500 1 500

Bostadsutveckling till konsumenter

Sålda bostäder, antal 703 511

Försäljningsvärdet av sålda bostäder 981 712

Startade bostäder, antal 626 660

Bostäder i pågående produktion, antal 921 769

Försäljningsgrad i pågående produktion, % 38 23

Bostadsutveckling till investerare

Sålda bostäder, antal — —

Försäljningsvärdet av sålda bostäder — —

Startade bostäder, antal — —

Bostäder i pågående produktion, antal — —

Försäljningsgrad i pågående produktion, % — —

Antal bostäder i pågående produktion och försäljningsgrad

250

500

750

1 000

20252024

769 921

Antal %

Konsumenter

Investerare

Andel sålda bostäder i pågående produktion

Operativt rörelseresultat och operativ rörelsemarginal

MSEK %

Kv 4Kv 3Kv 2Kv 1

2025

Kv 4Kv 3Kv 2Kv 1

2024

Operativt rörelseresultat, kv

Operativ rörelsemarginal, R12

Segment Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 47

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Koncernen

Segment

Risker och riskhantering

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Risker och riskhantering

Proaktiv och strategisk riskhantering är grundläggande för

hur Bonava bedriver sin verksamhet. Genom ett strukturerat

ramverk identifierar och bedömer bolaget risker i ett tidigt

skede, vilket möjliggör effektiva åtgärder för att minska

potentiella konsekvenser i hela organisationen. Riskhante-

ringsprocessen är utformad för att stödja verksamheten i att

hantera kritiska risker som kan påverka förmågan att nå finan-

siella och strategiska mål. Samtidigt strävar bolaget efter att

omvandla utmaningar till möjligheter för att skapa och

skydda värde för sina intressenter och samhället.

Investeringsrisker

— Affärsenheterna ansvarar för

investeringsrisker.

— Uppföljning genom lokala och

centrala investeringsprocesser.

Bonavas kategorier av risker

Företagsrisker

— Koncernledningen ansvarar

för företagsrisker på en över-

gripande nivå.

— Uppföljning och rapportering

till styrelse och revisorer.

Operativa risker

— Koncernfunktionerna och

affärsenheterna ansvarar

för operativa risker.

— Uppföljning sker lokalt och

rapporteras löpande till

koncernledningen.

Verktyg för analys, uppföljning och rapportering

Bonavas finansiella och strategiska mål

Risker och möjligheter

Tre kategorier av risk

Bonava kategoriserar risker i tre nivåer: Företagsrisker,

Operativa risker och Investeringsrisker. Koncernledningen

ansvarar för företagsrisker, koncernfunktioner och affärs-

enheter ansvarar för operativa risker inom sina områden

och affärsenheterna är ansvariga för investeringsrisker.

Alla medarbetare förväntas förstå och hantera risker inom

ramen för sina roller.

Indelningen av risknivåer baseras på deras påverkan, men

också på vilken nivå i företaget de bäst hanteras. Bonava

betraktar exempelvis arbetsmiljö- och andra hållbarhets-

risker som särskilt relevanta. Eftersom dessa har en nära

koppling till bolagets bostadsprojekt betraktas de främst

som operativa risker. Det strategiska arbetet gällande hälsa

och säkerhet är dock en återkommande punkt på koncern-

ledningens agenda.

Läs om Bonavas hållbarhetsrisker i Hållbarhetsförklaringen på sidorna 59–130.

Strukturerat ramverk för riskhantering

Enterprise Risk Management‑program

Under 2025 uppdaterade bolaget sitt Enterprise Risk Manage -

ment-program (ERM) för att fullt ut anpassas till den decentra-

liserade verksamhetsmodellen. Programmet säkerställer att

riskhantering integreras i beslutsprocesser på alla nivåer i orga-

nisationen. ERM-programmet baseras på följande principer:

ERM:s vägledande principer:

•

Värdeskapande – tillför värde och stödjer välgrundade beslut.

•

Integrerad – i strategisk planering, affärs- och besluts-

processer.

•

Transparent – rapporterad för att stödja ansvarstagande

och tidig respons.

•

Ägande på rätt nivå – hanterat nära riskaktiviteten.

•

Proportionerlig – anpassa riskhantering till påverkan på

strategiska mål.

3. Risk-

minimering

1. Strategiska

mål

2. Identifiera och

bedöma risker

4. Övervaka

effektivitet

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 48Risker och riskhantering

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Koncernen

Segment

Risker och riskhantering

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Risk‑ och möjlighetsbedömning

Processen för att identifiera risker och möjligheter bygger på

en bottom-up-modell, där arbetet inleds i affärsenheter och

koncernfunktioner och därefter konsolideras under ett årligt

strategiskt arbetsmöte med koncernledningen. Denna pro-

cess ger en heltäckande bild av Bonavas riskexponering och

säkerställer att företagsrisker prioriteras utifrån deras poten-

tiella påverkan på strategiska mål och finansiella resultat.

Genom att integrera även identifiering av möjligheter som

uppstår vid korrekt hantering av risker ökar medvetenheten

om potentiellt oupptäckt värdeskapande. Riskägare uppdate-

rar kontinuerligt sin bedömning av de mest relevanta riskerna

inom sina respektive ansvarsområden. De mest betydande

företagsriskerna rapporteras kvartalsvis till revisionsutskottet.

Översikten nedan visar de identifierade nyckelriskerna och

hur de är kopplade till Bonavas strategiska mål.

Identifierade nyckelrisker kopplade till strategiska mål

Strategiska mål Nyckelrisker Möjliga effekter

Lönsamhet

Kapitaleffektivitet

Utdelning

— Geopolitisk instabilitet — Minskad efterfrågan, ansträngda leverans-

kedjor

— Intressentförtroende (regelefterlevnad) — Skadat förtroende och kostnader

— Långsiktig finansieringskapacitet — Ökade finansieringskostnader

— Likviditetsbrist — Oförmåga att uppfylla betalningsskyldigheter

— Optimerad byggrättsportfölj — Brist på lämplig mark, ökat bundet kapital

— Projektresultat — Underträffade budgeterade vinstmål

— IT-säkerhet — Att halka efter inom IT-innovation,

cyberattacker

Kundnöjdhet

Förändrat kundbeteende Minskad efterfrågan, höga garantikostnader

Hälsa och säkerhet

Skador, olyckor och dålig hälsa som

påverkar människor på våra arbetsplatser

eller arbetsplatser

Allvarliga incidenter, minskad produktivitet

och rykte

Engagerade medarbetare

Attrahering och behållning av talanger Hög omsättning, försenad projektstart

Bekämpa klimatförändringarna

Skärpta klimatkrav och materialkostnader

försvårar planering och omställning

Lägre lönsamhet, försenade projekt och minskad

konkurrenskraft

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 49Risker och riskhantering

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Koncernen

Segment

Risker och riskhantering

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Beskrivning Exempel på riskreducerande åtgärder

Geopolitisk instabilitet

Politisk instabilitet, konflikter eller

förändringar i offentliga regelverk kan

påverka verksamheten negativt. Detta

kan omfatta störningar i tillgången

på byggmaterial, snabba förändringar

i räntepolitik samt minskad investe-

ringsvilja bland potentiella kunder.

— Löpande övervakning och analys av marknadsutveck-

lingen i koncernledningen och affärsenhetsmöten.

— Geografisk diversifiering och en decentraliserad operativ

modell med flexibilitet och skalbara processer.

— Kontrollerad tillväxt med projektstarter baserade på

marknadsefterfrågan och försäljning.

— Ökad B2B-andel för att anpassa sig efter marknaden.

Långsiktig finansieringskapacitet

Stabil långsiktig finansiering krävs

för att upprätthålla verksamheten.

Förändringar i tillgänglighet och

finansieringskostnader påverkar

möjligheten att nå finansiella mål

och tillväxt ambitioner.

— Minskning av nettoskuld.

— Framgångsrik refinansiering av obligationer.

— Säkerställande av projektfinansiering före projektstarter.

Likviditetsbrist

Likviditet krävs för att möta betal-

ningsåtaganden. Otillräcklig likviditet

kan leda till betalningsinställelse.

— Strukturerad process för kontinuerlig övervakning

och prognostisering av koncernens likviditet.

— Start av projekt som är kassaflödesneutrala.

— Ökat fokus på projektfinansiering.

Beskrivning Exempel på riskreducerande åtgärder

Intressentförtroende

Ökade regulatoriska krav, inklusive

EU-lagstiftning, handelssanktioner,

rapporteringsstandarder samt tredje-

partsrisker såsom korruption, utgör

utmaningar för verksamheten. Bris-

tande regelefterlevnad kan leda till

böter, avbrott i verksamheten samt

skada på rykte och ekonomi.

— Löpande bevakning av kommande regelverksförändringar

och uppföljning av efterlevnad av befintliga krav;

— Robust antikorruptionsprogram.

IT‑säkerhet

Ökande cybersäkerhetsrisker kräver

en säker miljö med tillräckligt skydd

mot obehörig åtkomst och skadlig

programvara.

— Kontinuerlig skanning och utveckling av cybersäkerhets-

verktyg för att identifiera och eliminera sårbarheter.

— Utbildningar i säkerhetsmedvetenhet för att öka perso-

nalens kunskap och vaksamhet.

— Stöd till IT-organisationen i beslutsfattande, planering

och framtagning av business case.

Företagsrisker

Av de identifierade nyckelriskerna bedömde Bonava att fem är företagsrisker som kan ha en

betydande påverkan på koncernens resultat och därför ska följas upp centralt. Samtliga övriga

nyckelrisker klassificeras som operativa risker och investeringsrisker.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 50Risker och riskhantering

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Koncernen

Segment

Risker och riskhantering

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Bolagsstyrning

51Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Koncernledning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

Bolagsstyrningsrapport

Denna bolagsstyrningsrapport, som är upprättad i enlighet

med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning

(”Koden”), innehåller viktig information om hur Bonava följer

Koden, om aktieägarna, valberedningen, årsstämman, styrel-

sen och dess arbete inklusive utskott, ersättning och fördel-

ning av ansvarsuppgifter inom styrningsmodellen. I bolags-

styrningsrapporten beskrivs också Bonavas system för intern

kontroll och riskhantering, vilket enligt aktiebolagslagen och

Koden är styrelsens ansvar. Denna bolagsstyrningsrapport har

upprättats av styrelsen och lämnas i enlighet med årsredovis-

ningslagen och Koden och redogör för Bonavas bolagsstyr-

ning under 2025.

Regelverk, styrmodell och intern kontroll

Bonava vill med en god bolagsstyrning säkerställa ett ansvars-

fullt och hållbart arbetssätt över tid. Den styrningsmodell som

tillämpas ger en transparent och tydlig fördelning av mandat

och ansvar och en effektiv hantering av relevanta risker och

nödvändiga kontroller. Målsättningen är att skapa en långsik-

tigt hållbar verksamhet som över tid skapar värde till aktie-

ägarna och övriga intressenter.

Regelverk och styrmodell

Bonava är ett svenskt publikt aktiebolag som noterades på

Nasdaq Stockholm 2016. Bolagsstyrningen i Bonava följer

svensk lag, bolagsordningen, Nasdaq Stockholms Regelverk

för emittenter samt de regler och rekommendationer som ges

ut av relevanta organisationer. I de länder där Bonava bedriver

verksamhet följs den lagstiftning och övriga regler som är till-

lämpliga lokalt. Bonava följer även god sed på värdepappers-

marknaden, vilket bland annat innebär att koncernen tilläm-

par Koden.

Bonavas bolagsordning fastställdes vid bolagsstämman den

10 april 2024 och återfinns i sin helhet på Bonavas hemsida,

bonava.com. Bolagsordningen föreskriver att bolaget ska direkt

eller genom dotterbolag, utveckla och investera i bostäder och

bedriva handel med fastigheter samt bedriva annan med ovan

nämnda verksamheter förenlig verksamhet, samt dessutom

ombesörja vissa koncerngemensamma uppgifter såsom att till-

handahålla stabstjänster. Styrelsen har sitt säte i Stockholm.

Bolaget kan inte fatta några beslut i strid mot bolagsordningen

utan att först hänskjuta en sådan fråga till bolagsstämma för

beslut och eventuell ändring av bolagsordningen. Bolagsord-

ningen innehåller inga särskilda bestäm melser om tillsättande

och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av

bolagsordningen.

Bonava följer Koden utan några avvikelser. Inga överträdel-

ser av Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter eller god

sed på aktiemarknaden har förekommit.

Aktieägare

Bonavas aktie noterades på Nasdaq Stockholm 2016. Vid års-

skiftet uppgick antalet aktier i bolaget till 322 816 756 aktier.

Aktiekapitalet var per samma datum 538 MSEK och kvot värdet

per aktie uppgick till 1,67 SEK.

Antalet kända aktieägare uppgick vid årsskiftet till 26 432.

Bolagets fem största aktieägare var vid årsskiftet Nordstjernan

AB, Frederik W. Mohn, Schroders, Fjärde AP- fonden och

Nordea Fonder. Läs mer om Bonavas aktier och aktieägare på

sidorna 175–176.

Valberedning

Valberedningen är ett organ som inrättats av årsstämman

med uppgift att lägga fram förslag om antalet styrelseleda-

möter och styrelsens sammansättning, inklusive styrelsens

ordförande, samt förslag om styrelsens arvodering, inklusive

eventuellt särskilt arvode för utskottsarbete. Valberedningen

ska också lägga fram förslag om årsstämmans ordförande och

om revisorer och deras arvodering. Om det behövs ska val-

beredningen även lägga fram förslag till ändringar i gällande

regler för valberedningen.

Valberedning inför årsstämman 2026

Vid årsstämman 2025 i Bonava utsågs Peter Hofvenstam

nominerad av Nordstjernan AB, Olof Nyström nominerad av

Fjärde AP Fonden och Oscar Bergman nominerad av Swed-

bank Robur Fonder till valberedning för årsstämman 2026.

Den 11 december 2025 offentliggjorde Bonava att Christine

Revheim-Hansen, nominerad av Frederik W. Mohn, tillkom-

mer som ny ledamot i Bonavas valberedning till följd av ägar-

strukturen. Peter Hofvenstam valdes till valberedningens ord-

förande. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedning-

ens ledamöter. Valberedningens förslag presenteras i kallel-

sen till årsstämman samt på Bonavas hemsida, bonava.com.

Valberedningen har tillämpat punkt 4.1 i Svensk kod för

bolagsstyrning som mångfaldspolicy.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 52Bolagsstyrningsrapport

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Koncernledning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

Aktieägare

Valberedning

VD och koncernledning

Ersättningsutskott

Bolagsstämma

Styrelse

Revisorer4

Revisionsutskott

—

Bolagsstämma

Bolagsstämman är Bonavas högsta beslutsfattande organ och

är ett forum för samtliga aktieägare att utöva sitt inflytande.

Bolagsstämman beslutar om ändringar i bolags ordningen.

Kallelse till bolagsstämma sker genom att kallelsen hålls

tillgänglig på bolagets hemsida samt annonseras i Post och

Inrikes Tidningar. Samtidigt som kallelse sker annonseras

en upplysning om att kallelse har skett i Dagens Nyheter.

Årsstämma 2025

Under 2025 hölls det en ordinarie årsstämma den 9 april 2025

då val av styrelse och andra sedvanliga frågor beslutades.

Årsstämma 2026

Bonavas ordinarie årsstämma 2026 äger rum den 22 april

2026 i Stockholm. Aktieägare har rätt att få ett ärende upptaget

vid årsstämman om skriftlig begäran inkommit till styrelsen

fram till den 4 mars 2026, vilket bolaget har informerat om på

sin hemsida i samband med delårsrapporten för det tredje kvar-

talet 2025. Bonava eftersträvar att styrelsen, ledningsgruppen,

valberedningen och revisorn ska vara närvarande vid årsstäm-

man. För mer information om årsstämman, se sidan 179 eller

på Bonavas hemsida, bonava.com.

Revisor

Bolagets finansiella räkenskapshandlingar och bokföring

samt styrelsens och koncernledningens förvaltning granskas

och revideras av bolagets revisor.

På årsstämman den 9 april 2025 omvaldes det registrerade

revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

(”PwC”) till revisor för perioden fram till årsstämman 2026.

Valet skedde på valberedningens förslag vilket överensstämde

med revisionsutskottets rekommendation. Till huvudansvarig

revisor har den auktoriserade revisorn Johan Rippe utsetts.

Valberedning inför årsstämman 2026

Ledamöter Nominerad av Oberoende

Peter Hofvenstam,

valberedningens ordförande

Nordstjernan AB Ja/Nej

Olof Nyström Fjärde AP Fonden Ja/Ja

Oscar Bergman Swedbank Robur Fonder Ja/Ja

Christine Revheim-Hansen

Frededrik W. Mohn Ja/Ja

Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen/till den i bolaget röst-

mässigt största aktieägaren.

Styrelsens arbete under 2025

Bolagets styrelse har under 2025 haft 12 möten. På dagord-

ningen inför varje ordinarie styrelsemöte fanns ett antal stå-

ende punkter: VD:s genomgång av verksamheten, försäljningar

och investeringar, finansiell rapportering, sammanfattning av

större exponeringar och rapport om eventuella brister i

arbetsmiljö eller avvikelser från Uppförandekoden.

Styrelsen har under 2025 kontinuerligt arbetat med bolagets

finansieringsstrategi för att säkerställa en långsiktig finansiering.

Därutöver har styrelsen arbetat med frågor relaterade till det för-

ändrade marknadsläget i affärsenheterna och dess påverkan på

den lokala affären samt beslut om större försäljningar av och

investeringar i mark och projekt.

Ersättning till styrelsens ledamöter

Vid årsstämman den 9 april 2025 beslutade stämman, i enlig-

het med förslag från valberedningen, att fram till nästa års-

stämma ska ett årligt arvode utgå med 860 000 SEK till styrelse-

ordföranden och 340 000 SEK till var och en av de övriga

styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget. Stämman

beslutade vidare att i tillägg till detta arvode ska styrelseleda-

mot boende i Europa men utanför Norden erhålla ett mötes-

arvode om 22 000 SEK för varje fysiskt styrelsesammanträde

som hålls i Norden. Stämman beslutade samtidigt att fram till

nästa årsstämma ska, för arbetet i revisionsutskottet, ett årligt

arvode utgå med 160 000 SEK till ordföranden och 80 000

SEK till var och en av de övriga ledamöterna som inte är

anställda i bolaget samt för arbetet i ersättningsutskottet, ska

ett årligt arvode utgå med 80 000 SEK till ordföranden och

38 000 SEK till var och en av de övriga ledamöterna som inte

är anställd i bolaget. Inga särskilda arvoden har utgått för

övrigt utskottsarbete.

Utvärdering av styrelsen

Styrelsens ordförande initierar en gång per år, i enlighet med

styrelsens arbetsordning, en utvärdering av styrelsens arbete.

2025 års utvärdering har utförts genom att styrelseledamö-

terna har besvarat en enkät med möjlighet till öppna svar. Det

sammanställda resultatet från enkäten har sedan gåtts igenom

och diskuterats på ett styrelsemöte. Utvärderingens syfte är

att få en uppfattning om styrelseledamöternas åsikter om hur

styrelsearbetet bedrivs och vilka åtgärder som kan genom-

föras för att effektivisera styrelsearbetet.

Avsikten är också att få en uppfattning om vilken typ av

frågor som styrelsen anser bör ges mer utrymme och på vilka

Revisorn ska rapportera till revisionsutskottet om inte obetyd-

liga fel inom redovisningsområdet och vid misstankar om

oegentligheter. Revisorn ska minst en gång per år, normalt

i samband med bokslutssammanträde, till bolagets styrelse

rapportera om sina iakttagelser vid granskningen av bolaget

och sin bedömning av bolagets interna kontroll. Revisorn del-

tar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen

som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.

Styrelse

Styrelsen har det övergripande ansvaret för Bonavas organi-

sation och administration.

Bonavas styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst

tre och högst åtta ledamöter. Vid årsstämman den 9 april 2025

beslutades att omvälja Mats Jönsson, Per-Ingemar Persson,

Nils Styf, Olle Boback, Anette Frumerie och Tobias Lönnevall

till styrelseledamöter samt att nyvälja Anneli Jansson och

Paula Röttorp. Samtidigt lämnade Viveca Ax:son Johnson

styrelsen. Årsstämman beslutade att välja Mats Jönsson till

styrelseordförande.

Den 24 september 2025 meddelade Bonava att Olle Boback

lämnade sin plats i styrelsen på grund av sjukdom. Utträdet

skedde på egen begäran och med omedelbar verkan.

För information om styrelseledamöterna och deras uppdrag

utanför bolaget samt innehav av aktier i Bonava, se avsnittet

”Styrelse”. Styrelsen har fastslagit en arbetsordning för styrelsen

och en instruktion för VD. Därutöver har styrelsen också beslutat

om ett antal övergripande policyer för bolagets verksamhet.

Dessa interna styrdokument behandlas minst en gång per år och

uppdateras därtill löpande för att följa lagar, eller när behov

annars föreligger.

Styrelsen och oberoende

Bolagets styrelse har bedömts uppfylla Kodens krav på obe-

roende då samtliga åtta av de stämmovalda ledamöterna är

oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen.

Samtliga ledamöter utom Paula Röttorp har bedömts upp-

fylla kravet på oberoende i förhållande till större aktieägare

(i detta fall med avseende på Nordstjernan AB).

Styrelsens ordförande

Styrelseordförande väljs på bolagsstämma och leder arbetet

i styrelsen. Vid årsstämman den 9 april 2025 valdes Mats

Jönsson till styrelseordförande.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 53Bolagsstyrningsrapport

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Koncernledning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

områden det eventuellt krävs ytterligare erfarenhet och kompe-

tens i styrelsen. Resultatet av utvärderingen har av styrelsens

ordförande delgivits valberedningen.

Styrelsens utskott

Styrelsen har för närvarande två utskott: ett revisionsutskott

och ett ersättningsutskott. Utskottens uppgifter regleras när-

mare i de årligen fastställda utskottsinstruktionerna.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet har bland annat till uppgift att övervaka

bolagets finansiella rapportering och effektiviteten i bolagets

interna kontroll och riskhantering.

Revisionsutskottet arbetar efter en årligen fastställd agenda

och har från och med årsstämman den 9 april 2025 bestått av

styrelseledamöterna Tobias Lönnevall, tillika ordförande,

Per-Ingemar Persson och Nils Styf, av vilka ingen är anställd

av bolaget.

Under 2025 har revisionsutskottet haft fem möten. Bonavas

revisor deltog vid samtliga möten. Vid mötena har exempelvis

bolagets delårsrapporter och finansiering, den externa revi-

sionens inriktning och bolagets interna kontroller behandlats.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet har bland annat till uppgift att bereda

frågor om ersättningsprinciper till VD och andra ledande

befattningshavare samt individuell ersättning till VD i enlighet

med ersättningsprinciperna.

Ersättningsutskottet arbetar efter en årligen fastställd agenda

och har från och med årsstämman den 9 april 2025 bestått av

styrelseledamöterna Mats Jönsson, tillika ordförande, Anette

Frumerie och Tobias Lönnevall, av vilka ingen är anställd av

bolaget.

Ersättningsprinciperna omfattar bland annat förhållandet

mellan fast och eventuell rörlig ersättning samt sambandet

mellan prestation och ersättning, huvudsakliga villkor för even-

tuell bonus och incitamentsprogram samt huvudsakliga villkor

för ickemonetära förmåner, pension, uppsägning och avgångs-

vederlag. För VD gäller även att styrelsen i sin helhet fastställer

ersättning och andra anställningsvillkor. Aktierelaterade incita-

mentsprogram till koncernledningen beslutas dock av årsstäm-

man.

Under 2025 har ersättningsutskottet haft tre ordinarie

möten och ett extrainsatt möte. Ledamöterna har närvarat vid

samtliga möten. Vid mötena behandlades bland annat rörlig

Översikt över styrelsens arbete 2025

Fjärde kvartalet

(okt–dec)

•

Delårsrapport Q3

•

Budgetmöte

•

Diskussion STI

•

Utvärdering av styrelsen

och VD

Tredje kvartalet

(juli–sep)

•

Delårsrapport Q2

•

Strategimöte

Förutom ämnen som specifikt omnämns ovan finns det andra områden som kontinuer-

ligt diskuteras, såsom VD:s genomgång av verksamheten, uppföljning och uppdatering

av bolagets finansiering, försäljningar och investeringar och sammanfattning av större

exponeringar.

Första kvartalet

(jan–mars)

•

Bokslutskommuniké Q4

•

Utfall STI 2024

•

Kallelse, dokumentation årsstämma

•

Års- och hållbarhetsredovisning

•

Kapitalmarknadsdag

Andra kvartalet

(april–juni)

•

Konstituerande möte

•

Beslut styrelsens arbetsordning och

övriga styrelsepolicyer

•

Beslut styrelsens utskott

•

Delårsrapport Q1

•

Diskussion implementering av

reviderad strategi

•

Uppdatering hälsa och säkerhet

•

Årsstämma

2025

–

och annan ersättning till ledande befattningshavare samt rikt-

linjer för sådan ersättning.

VD och koncernledning

Ansvarsfördelningen mellan VD och styrelsen framgår av sty-

relsens arbetsordning samt av styrelsen upprättad VD-instruk-

tion och beslutsordning. VD fungerar som koncernledningens

ordförande och fattar beslut i samråd med koncernledningen.

Styrelsen utvärderar löpande VD:s arbete och prestationer.

En utförlig VD-utvärdering har gjorts under hösten 2025 och

diskuterats på ett styrelsemöte.

Koncernledningen består av VD, CFO och tillika vice-VD,

affärsenhetscheferna i Tyskland, Sverige, Finland och Baltikum,

samt SVP Brand and Culture och Chief Legal Officer. Koncern-

ledningen träffas regelbundet och vid behov hålls komplette-

rande möten. Under 2025 sammanträdde koncernledningen

12 gånger. Utöver detta har koncernledningen haft löpande

avstämningar.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Med ledande befattningshavare förstås i detta sammanhang

VD och övriga medlemmar av koncernledningen. För mer

information om ersättning till ledande befattningshavare

se not 4.

Målsättningen med de riktlinjer som antogs på Bonavas års-

stämma den 3 april 2023 är att bolaget ska erbjuda en mark-

nadsmässig ersättning som möjliggör att personer med högsta

möjliga kompetens kan såväl rekryteras som behållas inom

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 54Bolagsstyrningsrapport

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Koncernledning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

bolaget. Det totala ersättningspaketet ska stödja bolagets lång-

siktiga strategi. Ersättningen till Bonavas ledning består av fast

lön, kortsiktig rörlig kontantersättning, långsiktig rörlig aktie-

baserad ersättning, pension och andra förmåner. Vid faststäl-

lande av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens

ansvars områden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas.

Den fasta lönen revideras antingen varje år eller vartannat år. All

rörlig ersättning är relaterad till den fasta lönen, samt belönar

uppfyllelsen av i förväg uppställda målsättningar av i huvudsak

ekonomisk art. All rörlig ersättning i Bonava är utformad för att

motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer

bolagets långsiktiga operationella och finansiella mål.

Aktierelaterade incitamentsprogram

Bonava hade under året tre aktiebaserade incitamentspro-

gram. Programmen för 2022 och 2023 omfattade 44 nyckel-

personer, inklusive medlemmar av koncernledningen. Det

program som beslutades vid årsstämman i april 2025 riktade

sig uteslutande till koncernledningen. Samtliga tre program

syftar till att förena aktieägarnas och ledningens intressen för

långsiktigt värdeskapande. Deltagande förutsätter eget aktie-

ägande i Bonava. Vid årsstämman 2025 beslutades även att

bemyndiga styrelsen att återköpa B-aktier för att säkra imple-

menteringen av incitamentsprogrammet. Styrelsen utnyttjade

inte detta bemyndigande under 2025.

Under 2025 avslutades det aktiebaserade incitamentspro-

gram som beslutades vid årsstämman 2022. Då miniminivån

inte uppnåddes för de beslutade prestationsmålen blev utfallet

för den prestationsbaserade delen noll. Programmet omfattade

även en garanterad del bestående av prestationsaktier och syn-

tetiska aktier, vilken reglerades under 2025 i enlighet med pro-

grammets villkor.

Långsiktigt incitamentsprogram LTIP 2025 LTIP 2023 LTIP 2022

Antal som erbjöds att delta 8 44

Antal som valde att gå med 7 21 28

Av dessa var tolv personer förhindrade att investera vid den ordinarie investerings-

perioden på grund av insiderinformation. Vid den förlängda investeringsperioden

valde elva av dessa att tacka ja.

Ersättning och närvaro vid styrelsens möten 2025

Bolagsstämmovalda ledamöter Invald år Styrelse

Revisions-

utskott

Ersättnings-

utskott

Oberoende

av aktieägare

Oberoende

av bolag

Totalt utbetalt

årligt arvode, SEK

Totalt antal möten 12 5 4

Ordf. Mats Jönsson 2020 12

—

4 Ja Ja

930 500

Viveca Ax:son Johnson (t o m 9/4) 2015 5

— —

Nej Ja

82 500

Per-Ingemar Persson

2021 12

—

Ja Ja

416 750

Nils Styf 2022 12 5

—

Ja Ja

416 750

Olle Boback (t o m 24/9*) 2023 9

— —

Ja Ja

317 500

Anette Frumerie 2023 12

—

4 Ja Ja

375 000

Tobias Lönnevall 2023

5 4

533 500

Anneli Jansson (fr o m 9/4) 2025 6

— —

Ja Ja

255 000

Paula Röttorp (fr o m 9/4) 2025 7

— —

Nej Ja

255 000

* Olle Boback avgick från styrelsen den 24 september 2025 på egen begäran.

Styrelsens rapport om intern kontroll

Intern kontroll över finansiell rapportering och riskhantering

Bonava har ett väl etablerat arbetssätt för finansiell rapporte-

ring och en utvecklad process för internkontroll. Processen

säkerställer att bolaget har en lämplig riskhantering och till-

förlitlig finansiell rapportering som är förenlig med IFRS, till-

lämpliga lagar och regler samt andra krav som ska tillämpas

av bolag noterade på Nasdaq Stockholm. Arbetssättet är

baserat på det ramverk som är framtaget av Committee of

Sponsoring Organizations of the Treadway Commission:s

(”COSO”). Ramverket består av följande fem komponenter:

kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information

och kommunikation, samt uppföljning. Detta arbete involverar

styrelsen, koncernledningen och övrig personal. Styrelsen är

ytterst ansvarig för att säkerställa kvaliteten på riskhantering

och internkontroll.

Process för riskbedömning och internkontroll

Bonava har en årlig process för systematisk riskbedömning

och internkontroll vad avser finansiella och icke-finansiella

risker. Processen börjar i respektive affärsenhet/funktion och

analyseras årligen av koncernledningen. Läs mer om Bonavas

riskhantering på sidorna 48–50.

Arbetet med internkontroller utgår ifrån de kontrollaktivite-

ter som anses mest väsentliga för Bonavas verksamhet, och då

med särskilt fokus på de kontroller som är kopplade till bolagets

möjlighet att uppnå sina finansiella och strategiska mål samt

aktuell riskbedömning. Varje affärsenhet/funktion gör årligen

en självskattning av de utvalda kontrollaktiviteterna och denna

självskattning bedöms i en interaktiv process under ledning av

bolagets Riskkommitté som består av CFO, Chief Legal Officer,

SVP Brand & Culture, Group Head of Treasury och Group Head

of Risk and Compliance. Resultatet granskas av bolagets revi-

sorer och inkluderas i den årliga riskrapport som godkänns av

VD och revisionsutskottet samt beslutas av styrelsen.

Kontrollmiljö

Bonavas process för internkontroll är en integrerad del av

verksamheten och regleras i bolagets styrande dokument

såsom policyer som fastställs av styrelsen årligen. I Styrelsens

arbetsordning, Instruktion till VD och Beslutsordningen regle-

ras fördelning och delegering av ansvar. Därutöver beslutar

styrelsen om bolagets Finanspolicy, Uppförandekod, Bolags-

styrningspolicy, Insiderpolicy och Hållbarhetspolicy.

Bolaget har även andra typer av styrande dokument såsom

procedurer vilka beslutas av VD. Samtliga styrande dokument

ses över regelbundet och uppdateras vid behov. Policyer och

procedurer är tillgängliga för alla anställda genom bolagets

intranät. Genom dessa styrdokument och tillämpliga lagar och

andra föreskrifter säkerställer Bonava en god kontrollmiljö.

Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att styr-

dokumenten efterlevs. Varje anställd har även ett eget ansvar

för att följa beslutade regler och processer. Bolaget underlättar

för de anställda att ta detta ansvar genom olika informations-

och utbildningsinsatser.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 55Bolagsstyrningsrapport

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Koncernledning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Riskbedömning

En metodisk riskbedömning är integrerad i Bonavas verksam-

het genom the Bonava Way och syftar till att identifiera och

hantera risker som kan medföra att Bonava inte uppfyller sina

finansiella eller strategiska mål. Utfallet av riskbedömningen

ingår i den årliga riskrapporten. De väsentliga riskerna samt

hanteringen av desamma rapporteras till styrelsen kvartalsvis.

En gång om året går styrelsen och revisionsutskottet igenom

processen för bolagets riskbedömning och internkontroll.

Kontrollaktiviteter

Bonavas hantering av risker bygger på att analys och kontroll

sker på den nivå i bolaget där risken uppstår. Kontrollen sker

genom en bedömning utifrån utvalda kontrollaktiviteter och

ska säkerställa en god hantering av identifierade risker.

Utöver detta har Bonava en central investeringsprocess där

beslut tas om förvärv av mark och produktionsstarter i enlighet

med bolagets beslutsordning.

Bonava har en central Treasury-funktion som kontrollerar

finansiella risker i olika avseenden och en central IT-funktion

som har ett övergripande ansvar för de väsentligaste IT-syste-

men inom Bonava. Därutöver har Bonava en central funktion

för Human Resources Operations som hanterar löneadminis-

trationen för de nordiska länderna. Dessa funktioner har pro-

cesser som hanterar identifierade risker på ett effektivt sätt.

Andra kontrollaktiviteter innefattar till exempel löpande

finansiella avstämningar varje månad med affärsenheterna

samt mer omfattande uppföljningar kvartalsvis. Vid dessa

möten diskuteras bland annat finansiella prognoser och utfall

samt strukturerade riskbedömningar och genomförda investe-

ringar. Bonava har även ett gemensamt compliance-program

under namnet ”Our Foundation” som är tillämpligt för hela kon-

cernen. Programmet fokuserar på affärsetik och syftar till att

minimera riskerna avseende bristande regelefterlevnad genom

riktlinjer kring bland annat antikorruption och konkurrensrätt.

Varje år hålls obligatoriska utbildningar både för nya och

befintliga medarbetare. Därutöver leder bolagets chefer dis-

kussioner i sina team kring relevanta etiska frågor. Bolaget har

även ett visselblåsarprogram. Bonava har en Group Head of

Risk & Compliance som ansvarar för att utveckla Bonavas pro-

cesser för medvetet och proaktivt risk- och efterlevnadsarbete

samt leder bolagets riskkommitté.

Information och kommunikation

Bonava har en organisation för intern och extern kommunika-

tion som säkerställer att den finansiella och icke-finansiella

rapporteringen är korrekt och sker vid rätt tidpunkt. Relevanta

policyer och procedurer av betydelse för både den finansiella

och icke-finansiella rapporteringen kommuniceras till medar-

betarna via Bonavas intranät.

Styrelsen erhåller regelbundet rapporter avseende Bonavas

finansiella ställning och resultatutveckling. Koncernledningen

erhåller varje månad information avseende bolagets likviditets-

planering, försäljning, resultat samt genomgång och uppfölj-

ning av pågående och kommande investeringar.

Övervakning, uppföljning och förbättring

Uppföljning sker löpande på lämplig nivå inom Bonava. Sty-

relsen utvärderar regelbundet den information som bolags-

ledningen och revisorerna lämnar. Vidare rapporterar bolagets

revisor sina iakttagelser från granskningen och sin bedömning

av den interna kontrollen direkt till styrelsen och revisions-

utskottet.

Inom ramen för styrelsens ansvarar och övervakning av den

interna kontrollen ingår att se till att brister och förslag som

framkommer åtgärdas. Det huvudsakliga underlaget för styrel-

sens övervakning utgörs av den externa revisionen och bolagets

årliga riskrapport.

Utvärdering av behovet av en separat internrevisionsfunktion

Någon internrevisionsfunktion finns inte upprättad inom

Bonava. Styrelsen har prövat frågan och bedömt att befintliga

strukturer för uppföljning och utvärdering ger ett tillfredsstäl-

lande underlag. Sammantaget medför detta att det inte anses

motiverat att ha en särskild enhet för internrevision. Beslutet

omprövas årligen.

Hållbarhet

Styrelsen har det yttersta ansvaret för att granska, övervaka

och vägleda Bonavas hållbarhetsarbete. Läs mer om Bonavas

hållbarhetstyrning på sidorna 70–71.

Hälsa och säkerhet

Styrelsen följer löpande upp frågor kopplade till bolagets arbete

med hälsa och säkerhet. Varje månad rapporteras eventuella

incidenter och olyckor på arbetsplatserna samt övrig relevant

statistik. Styrelsen har löpande under året möjlighet att delta

i relevanta utbildningar, såsom till exempel digital utbildning

i säkerhet på arbetsplatsen, vilket också är ett krav för att få

besöka en svensk byggarbetsplats.

Bonava har under året haft en Group Head of Health & Safety

med övergripande funktionsansvar för att utveckla koncern-

gemensamma processer och driva utvecklingsarbete för hälsa

och säkerhet. Under november 2025 initierades rollen Group

Health & Safety Champion för att stärka arbetet inom hälsa och

säkerhet i bolagets decentraliserade verksamhet. Till Health &

Safety Champion utsågs bolagets affärsenhetschef i Finland.

Rollen ersätter den tidigare rollen som Group Head of Health &

Safety. Group Health & Safety Champion leder Bonavas råd för

hälsa och säkerhet med syfte att bereda besluts under lag till

koncernledningen samt implementera beslut. I rådet för hälsa

och säkerhet ingår representanter från respektive affärsenhet.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 56Bolagsstyrningsrapport

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Koncernledning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Anette Frumerie

Styrelseledamot sedan 2023

Född: 1968

Utbildning: Civilingenjör,

Kungliga Tekniska högskolan

i Stockholm

Andra pågående uppdrag:

Koncernchef för Rikshem AB

(publ) och styrelseledamot i

Lindab International AB.

Tidigare arbetslivserfarenhet:

VD för bostadsutvecklaren

BESQAB och affärsområdes-

chef för Residential Develop-

ment Nordic på Skanska.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 30 000 B-aktier

Nils Styf

Styrelseledamot sedan 2022

Född: 1976

Utbildning: Civilekonom,

Handelshögskolan i

Stockholm

Andra pågående uppdrag:

VD för Hemsö Fastighets AB

samt styrelseledamot i samt-

liga helägda respektive

delägda dotterbolag i Hemsö-

koncernen. Styrelseordfö-

rande i NP3 Fastigheter AB.

Styrelseledamot i Cibus

Nordic Real Estate AB (publ),

Mattssons Fastighetsutveck-

ling i Stockholm AB och Rigido

Invest AB.

Tidigare arbetslivs erfarenhet:

Chief Investment Officer på

Citycon, Director på Areim,

Principal på Doughty Hanson

& Co, Associate på Deutsche

Bank och Analyst på Merrill

Lynch.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 140 000

B-aktier

Tobias Lönnevall

Styrelseledamot sedan 2023

Född: 1980

Utbildning: Civilekonom,

Handelshögskolan i

Stockholm

Andra pågående uppdrag:

VD för AB Gullringsbo Egen-

domar. Styrelseordförande i

Svenska Hus AB samt styrelse-

ledamot i Attendo AB, MVB

Holding AB, Wangeskog Hyr-

center AB och Anläggnings-

bolaget i Sverige AB.

Tidigare arbetslivs erfarenhet:

Investment Director på

Nordstjernan, finanschef för

Landic Property. Accenture

Management Consulting.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 55 000 B-aktier

Anneli Jansson

Styrelseledamot sedan 2025

Född: 1974

Utbildning: Civilingenjör,

Kungliga Tekniska hög skolan

i Stockholm

Andra pågående uppdrag:

VD för Humlegården Fastig-

heter sedan 2016. Styrelseleda-

mot i Platzer Fastigheter AB

och Wihlborgs Fastigheter AB.

Tidigare arbetslivs erfarenhet:

Ansvarig för den nordiska verk-

samheten på Grosvenor Fund

Management. Lång erfarenhet

från fastighets- och kapital-

marknaden.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 50 000

B-aktier

Per-Ingemar Persson

Styrelseledamot sedan 2021

Född: 1956

Utbildning: Civilingenjör,

Lunds Tekniska Högskola

Andra pågående uppdrag:

Styrelseledamot i

Veidekke ASA samt Jacob

Bennet Holding AB.

Tidigare arbetslivs erfarenhet:

VD för Veidekke Sverige AB

och NVS Installation samt

varierande chefs positioner

inom Skanska-koncernen.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 49 700 B-aktier

Mats Jönsson

Styrelseledamot sedan 2020

Ordförande sedan 2021

Född: 1957

Utbildning: Civilingenjör,

Kungliga Tekniska hög skolan

i Stockholm

Andra pågående uppdrag:

Styrelseledamot i Eduviva

Group AB, NCC AB och

Assemblin Caverion Group.

Tidigare arbetslivs erfarenhet:

Koncernchef och VD för

Coor Service Management,

affärsenhetschef för Skanska

Services

och

divisions chef för

Skanska Sverige.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 390 000 B-aktier

och 735 294 optioner utställda

av Nordstjernan AB

Övriga väsentliga uppdrag:

Andra revisionsuppdrag inkluderar

Electrolux AB (publ), Stena AB, Axel Johnson AB,

Platzer Fastighets AB och Cibus Nordic Real

Estate AB (publ).

Revisor

Johan Rippe

PwC (Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB)

Huvudansvarig revisor sedan 2025

Styrelse

* Uppgifter om aktieinnehav i Bonava avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 12 januari 2026.

Förändringar i styrelsen 2025

Den 24 september 2025 meddelade Bonava att Olle Boback lämnade sin plats i styrelsen

på grund av sjukdom. Utträdet skedde på egen begäran och med omedelbar verkan.

Föreslagna förändringar inför årsstämman 2026

Valberedningen föreslår omval av styrelseledamöterna Mats Jönsson, Nils Styf, Anette

Frumerie, Anneli Jansson och Paula Röttorp samt nyval av Carl Bergsten, Tina Kleingarn

och Henrik Thomsen. Per-Ingemar Persson och Tobias Lönnevall har avböjt omval som

ledamöter. Valberedningen föreslår vidare omval av Mats Jönsson som styrelsens ord-

förande för tiden intill slutet av nästa årsstämma.

Paula Röttorp

Styrelseledamot sedan 2025

Född: 1976

Utbildning: Jur.kand., Stock-

holms universitet och Master-

utbildning, College of Europe

Andra pågående uppdrag:

General counsel, Nordstjernan

Tidigare arbetslivs erfarenhet:

Drygt 20 års erfarenhet från

ledande nordiska advokatby-

råer där hon rådgivit klienter

inom främst lånat kapital och

finansieringslösningar, inklu-

sive förvärvsfinansieringar,

fastighetsfinansieringar och

obligationer samt finansregu-

latoriska frågor.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 0

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 57Bolagsstyrningsrapport

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Koncernledning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Riku Patokoski

Affärsenhetschef

Finland

sedan 2021

Född: 1973

Utbildning: Master i arkitektur,

Uleåborg universitet

Arbetslivs erfarenhet: Över

20 års erfarenhet inom kon-

struktion, bostads- och fastig-

hetsutveckling. Vice VD för

Hoivatilat (2018–2020) med

ansvar för företagets verk-

samhet i södra Finland och

Sverige. Innan dess, olika

ledande befattningar inom

Peab och Skanska.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 13 801 B-aktier

Rico Kallies

Affärsenhetschef Tyskland

sedan 2025

Född: 1975

Utbildning: Civilingenjör,

Berufsakademie i Berlin

Arbetslivs erfarenhet: Omfat-

tande erfarenhet inom bygg-

och fastighetssektorn som

platschef, projektledare, region-

chef och Head of Product

Development med ansvar för

projektutveckling och regional

verksamhet.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 55 000 B-aktier

Jon Johnsson

Vice VD och Chief Financial

Officer sedan 2025

Född: 1975

Utbildning: Ekonomie kandi-

dat, Handelshögskolan vid

Göteborgs universitet

Arbetslivs erfarenhet: CFO

i Karo Healthcare och CEVT,

samt 11 års erfarenhet från

ledande ekonomiroller inom

Atlas Copco, bl a som VP

Finance för flera divisioner och

Manager för Group Control-

ling. DeLaval och Addnature.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 21 200 B-aktier

Peter Wallin

VD och koncernchef sedan

2021

Född: 1967

Utbildning: Master i ekonomi,

Uppsala universitet

Arbetslivs erfarenhet: CFO

och affärsområdeschef i Ratos,

dessförinnan 18 års

erfaren-

het från ledande roller inom

Skanska-

koncernen, bland

annat som koncern-CFO och

linjechef för Skanskas bygg-

verksamhet i Storbritannien,

Polen och Tjeckien. Arbetande

styrelseordför ande för norska

byggbolaget HENT och sty-

relse ledamot i det norska

offshore-bolaget Aibel.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 389 967

B-aktier och 588 235 optioner

utställda av Nordstjernan AB

Koncernledning

*Uppgifter om aktieinnehav i Bonava avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 12 januari 2026.

Förändringar i koncernledningen 2025

Rico Kallies tillträdde rollen som affärsenhetschef Tyskland den 1 september 2025.

Sabine Helterhoff, tidigare affärsenhetschef Tyskland, ingick i koncernledningen till

och med den 1 september 2025.

Anna Wenner

SVP Brand and Culture sedan

2022

Född: 1971

Utbildning: Fil. kand. i Stats-

vetenskap, Örebro univer sitet

och Institutet för högre reklam-

och kommu nikations-

utbildning (IHR), Stockholms

universitet

Arbetslivs erfarenhet: Sam-

manlagt 20 års erfarenhet

från olika ledningspositioner i

Skanska, bland annat inom HR,

kommunikation och marknad

samt presschef i Skanska AB.

Senior Vice President HR och

kommunikation i Skanska

Sverige (2016–2021).

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 36 934 B-aktier

Hedvig Wallander

Chief Legal Officer sedan

2021

Född: 1973

Utbildning: Juristexamen,

Uppsala universitet

Arbetslivs erfarenhet: Chefs-

jurist i Bonava Sverige (2016–

2021). Dessförinnan bolags-

jurist på Peab och advokat på

Mannheimer Swartling.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 61 000 B-aktier

Michael Björklund

Affärsenhetschef Sverige och

Baltikum sedan 2016

Född: 1969

Utbildning: Civilingenjör,

Kungliga Tekniska högskolan

i Stockholm och Civil ekonom,

Stockholms universitet

Arbetslivserfarenhet: 25 års

erfarenhet från fastighetsut-

veckling i ledande positioner.

Bland annat IKEA Fastigheter

Ryssland, Skanska Internatio-

nal och NCC.

Innehav i Bonava (inklusive

närstående)*: 27 472 B-aktier

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 58Bolagsstyrningsrapport

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Koncernledning

Hållbarhetsförklaring

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Hållbarhetsförklaring

Allmänna

upplysningar

Miljöinformation Samhällsansvars-

information

Bolagsstyrnings-

information

Appendix

60 — Grund för utarbetandet

61 — Affärsmodell, strategi och värdekedja

67 — Bonavas väsentliga hållbarhetsfrågor

70 — Hållbarhetsstyrning

72 — EU-Taxonomin

75 — E1 Klimatförändringar

88 — E2 Miljöföroreningar

90 — E4 Biologisk mångfald och

ekosystem

93 — E5 Resursanvändning och

cirkulär ekonomi

98 — S1 Den egna arbetskraften

110 — S2 Arbetstagare i värdekedjan

117 — G1 Ansvarsfullt företagande 119 — Beskrivning av Bonavas policyer

123 — Datapunkter från annan

EU-lagstiftning

129 — Innehållsindex

Hållbarhetsförklaring Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 59

Om Bonavas hållbarhetsförklaring

BP-1, BP-2

Detta är Bonavas första hållbarhetsförklaring i linje med Euro-

pean Sustainability Reporting Standards (ESRS) och de nya

kraven i Årsredovisningslagen (ÅRL). Hållbarhetsförklaringen

omfattar perioden 1 januari–31 december 2025. Viktiga hän-

delser som inträffat från 1 januari 2026 och fram till publice-

ringsdatum har tagits med i den mån det framgår.

Tidigare år har hållbarhetsredovisningen utgått från Global

Reporting Initiative (GRI). Övergången från GRI till ESRS har

inte medfört förändringar i vilka frågor som är väsentliga för

Bonava, däremot har ESRS bidragit till förändringar i redovis-

ningens struktur och omfattning, både vad gäller den kvalita-

tiva och den kvantitativa informationen.

Hållbarhetsförklaringen har utarbetats på konsoliderad

grund och har samma omfattning som den finansiella rappor-

teringen. Bonavas samtliga affärsenheter inkluderas.

Hållbarhetsförklaringen inkluderar inverkningar, risker och

möjligheter kopplade till Bonavas egen verksamhet och som

uppstår genom affärsrelationer, produkter och tjänster upp-

ströms och nedströms i Bonavas värdekedja.

Bonava har tillämpat de allmänna kraven enligt ESRS 1 i

upprättandet av hållbarhetsförklaringen. Hållbarhetsförkla-

ringen omfattar i vissa fall estimerade data, främst relaterat

till utsläppsdata i scope 3 samt nyckeltal avseende Bonavas

entreprenörer. Information om uppskattningar och osäkerheter

anges i metodbeskrivningen intill de mått där det är relevant.

Hållbarhetsförklaringens innehållsindex och information

om datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning finns

på sidorna 123–130.

Bonava är medlem i FN:s Global Compact. Bonavas Com-

munication on Progress (CoP) publiceras öppet på UNGC:s

hemsida.

Bonavas förhållningssätt till infasning

Bonava tillämpar infasning i enlighet med ESRS 1 Tillägg C

och den delegerade rättsakten (EU) 2023/2772, ”Quick fix”,

vilken antogs av EU-kommissionen den 11 juli i syfte att

minska rapporteringsbördan för företag som är först ut att

rapportera enligt CSRD (våg 1). I Bonavas hållbarhetsför-

klaring för 2025 tillämpas infasning enligt följande:

— Förväntade finansiella effekter (ESRS 2 SBM-3 punkt 48 e,

E1-9, E2-6, E4-6 och E5-6).

— Mått avseende den egna arbetskraften: S1-7, S1-11,

S1-13, S1-15.

— För standarderna S2 Arbetstagare i värdekedjan och E4

Biologisk mångfald har vi valt att tillämpa infasning. Vi rap-

porterar dock på de upplysningskrav där information finns

tillgänglig, vilket omfattar merparten av kraven. Upplysnings-

kravet E4-1 Omställningsplan för biologisk mångfald har

uteslutits i sin helhet.

Grund för utarbetandet

Allmänna

upplysningar

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 60Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Affärsmodell, strategi och värdekedja

Strategisk översikt

Fokusområden

Miljöhänsyn i allt

(E1, E2, E4, E5)

Styrning

Klimatåtgärder

Vi åtar oss att agera för att begränsa den globala uppvärmningen i linje med Paris avtalet.

Ansvarsfull markanvändning

Vi anpassar mark och projekt efter klimat relaterade risker och natur värden där det behövs.

Resurs- och energieffektiva hem

Vi skapar hem som sparar energi och resurser genom smarta lösningar, hälsosamma och koldioxid snåla material samt cirkulärt tänkande.

Strategiska mål

Scope 1 och 2 – absoluta utsläpp Scope 3 – inbäddade utsläpp

från nya byggnader

Utsläpp, scope 3 användning

av sålda produkter, per kvm

–42% (2030) –40,8% (2030) –51,6% (2030)

Utfall 2025

–17% –8% 4%

Kommentar till utfall

Scope 1 och 2

Utsläppen i scope 1 och 2 minskade med

17 procent, drivet av en minskad använd-

ning av fossila bränslen, färre greenfield-

utvecklingar och lägre utsläpp från energi-

användningen på våra kontor. Väsentliga

åtgärder inkluderar förändringar i fordons-

flottan, minskade kontors ytor i Baltikum,

förbättrad data om förnybar el i Tyskland

samt omklassificering av den privata

användning av tjänstebilar i Sverige.

Scope 3 – inbäddade utsläpp från

nya byggnader

Utsläppsintensiteten för inbäddade utsläpp

minskade med 8 procent, drivet av föränd-

ringar i projektportföljens sammansättning

och byggnaders utformning. Fördelningen

mellan småhus (SFH) och flerbostadshus

(MFH) samt materialval påverkade utfallet i

Tyskland och Sverige, högre uppvärmnings-

relaterade utsläpp påverkade Finland,

medan utsläppsintensiteten i Baltikum

formades av byggnaders utformning,

med färre våningsplan per projekt.

Scope 3 – utsläpp från användning

av sålda produkter

Utsläppsintensiteten ökade med 4 pro-

cent, främst till följd av projektspecifika

energilösningar och metodrelaterade

effekter. Tyskland uppvisade inga avvikel-

ser, medan Sverige och Finland påverka-

des av en högre andel fjärrvärme jämfört

med 2024, och Baltikum av en förändring

i hur energicertifikat beräknas. Årliga vari-

ationer kan förekomma för scope 3-målen

då resultaten påverkas av Bonavas projekt-

portfölj och inte nödvändigtvis speglar

prestationen under ett år.

Strategisk framdrift

Vår omställningsplan fram till 2030 består av tre steg:

1. Under 2025 identifierade varje affärs enhet insikter och möjligheter för att minska inbäddade utsläpp (scope 3) baserat på typprojekt,

kundinsikter, material med låg klimatpåverkan, lagstiftning och leverantörsdialoger.

2. Senast 2026 ska alla affärsenheter ta fram och besluta om en portföljövergripande utsläppsminskningsplan till 2030.

3. Därefter implementeras planen med årliga utsläppsmål i kg CO

per m

i projekten.

Läs mer på sidorna 76–77 (E1-1)

Sammanfattar hållbarhetspolicyn kopplat till fokusområdena.

Avser våra koncerngemensamma strategiska mål. Läs mer om resultat och metod under rubriken mål och mått i respektive ESRS-standard.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 61Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Strategisk översikt , forts

Fokusområden

Människan i centrum

(S1, S2)

Effektiv styrning

(G1)

Styrning

Värderingsdrivet ledarskap och kultur

Vi främjar en människocentrerad kultur med starkt ledarskap, mångfald och lika möjligheter för alla.

Stärkande och möjliggörande

Vi främjar välbefinnande, balans och självledarskap för att skapa en arbetsplats där människor kan växa och utvecklas och prestera.

Hälsa och säkerhet

Vi arbetar för en hälsosam och säker arbetsplats för alla, överallt och varje dag.

Korruption och mutor

Vi förebygger korruption och mutor genom

vår upp förandekod, visselblåsarfunktion,

incidentuppföljning och riktade utbild-

ningar, vilket säkerställer affärsintegritet

och förtroende.

Strategiska mål

Engagerade medarbetare

Topp 10% bästa företagen

Frekvens allvarliga incidenter Everyone Plan

måluppfyllelse

Inget mål

89 (2025) <7,1 (2026) ≥90% (2026) i.t.

Utfall 2025

86 5,7 97%

i.t.

Kommentar till utfall

Engagerade medarbetare

Utfallet av engagemangsindex uppgick till

86. Trots att målet om 89 inte uppnåddes

bedöms resultatet som starkt och i linje

med interna förväntningar. Resultatet

visar en positiv utveckling som indikerar

en gradvis förbättrad marknadssituation

och att genomförda ledarskapsinitiativ

gett effekt.

Frekvens allvarliga incidenter

Under 2025 rapporterades 23 allvarliga

incidenter (11 skador och 12 tillbud).

Ökningen från 2024 är kopplad till ett

högre antal rapporterade tillbud i Balti-

kum som beror på en stärkt rapporte-

ringskultur och mer proaktiv riskidenti-

fiering, snarare än en faktisk ökning av

inträffade olyckor.

Everyone Plan uppfyllelse

Utfallet för Everyone Plans 2025 uppgick

till 97 procent, vilket överstiger både kon-

cernens mål och 2024 års resultat. Utfal-

let speglar ett fokuserat arbetssätt med

tydliga prioriteringar, stärkt ägarskap

samt ökat lärande, förebyggande arbete

och ledarskapsengagemang inom hälsa

och säkerhet.

i.t.

Strategisk framdrift

Våra strategiska fokusområden inom People & Culture

under 2026 och framåt:

1. Ledarskap

— Framtidssäkra och implementera våra ledarskapsprinciper

— Driva ledarskapsutveckling

2. Lärande organisation

— Återaktivera Bonavas lärandeambition

— Driva kompetenslyft

3. Attraktiv arbetsgivare

— Återaktivera Employer Value Proposition

— Säkerställa verktyg och kanaler för employer branding

Läs mer på sidorna 100–102 (S1–4)

Våra två strategiska mål för hälsa och säkerhet kvarstår

under 2026:

1. Att varje affärsenhet genomför minst 90 procent av åtgärderna

i sin Everyone Plan – våra lokala planer som driver systematiska

hälso- och säkerhetsförbättringar, och

2. Att minska allvarliga incidenter, både skador och tillbud,

för att säkerställa en trygg arbetsmiljö.

Strategiskt mål inom hälsa och säkerhet kommer att uppdateras

under 2026 för ny strategisk period.

Läs mer på sidorna 100–101, 103, 111–114 (S1-4, S2-4)

Bonava inför årliga regelefterlevnadsrevi-

sioner för att stärka kontrollen av tredje-

partsrisker, förbättra vår förmåga att upp-

täcka oegentligheter och säkerställa att

våra antikorruptionskontroller är effektiva.

Revisionerna leds av juridikfunktionerna

på koncern- och affärsenhetsnivå, och den

första revisionscykeln fokuserar på inköps-

processen.

Läs mer på sidorna 117–118 (G1-3)

i.t = icke tillämpligt

Sammanfattar hållbarhetspolicyn kopplat till fokusområdena.

Avser våra koncerngemensamma strategiska mål. Läs mer om resultat och metod under rubriken mål och mått i respektive ESRS-standard.

Medarbetarengagemanget ska nå topp 10% av företagen i Brilliant Futures benchmark (89 år 2025).

Målet avser hälsa- och säkerhetsrelaterade förbättringsaktiviteter som är planerade för kalenderåret, utfallet avser andel genomförda aktiviteter.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 62Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

En hållbar bostadsutvecklare

SBM-1, SBM-3

Bonava förädlar byggbar mark till attraktiva och hållbara

grannskap utifrån en genuin förståelse för våra kunders behov

och områdets unika förutsättningar. Vi bygger flera typer av

bostäder såsom flerbostadshus, småhus och radhus, med

olika upplåtelseformer. Våra resurseffektiva och hållbara hus

skapar värde såväl för våra kunder, ägare och medarbetare

som för samhället i stort. Med våra 900 medarbetare är vi

verksamma i Tyskland, Sverige, Finland, Estland, Lettland

och Litauen.

Bonavas verksamhet vilar på en stabil grund bestående av

våra hållbarhetsfokusområden; Miljöhänsyn i allt, Människan

i centrum och Effektiv styrning. Vår hållbara grund är utgångs-

punkten för vår strategi och innebär att vi har ett integrerat för-

hållningssätt till hållbarhet i vår affär och värdekedja.

Vi har antagit fyra koncernövergripande strategiska hållbar-

hetsrelaterade mål, se rubrik Strategisk översikt. Vi har även

affärsenhetsspecifika mål avseende E5 resursanvändning och

cirkulär ekonomi. Våra mål presenteras mer detaljerat i kapitlen

för respektive ESRS-ämne.

Ett långsiktigt värdeskapande

Bonavas långsiktiga värdeskapande bygger på att vi tar ansvar

– för klimatet, för hälsan och säkerheten hos våra egna med-

arbetare och våra entreprenörer, för engagemanget hos våra

medarbetare och för vår ekonomiska hållbarhet. Genom att

förena dessa områden skapar vi robusta resultat över tid och

stärker förtroendet hos våra intressenter såsom kunder, inves-

terare och samhälle.

Vårt klimatarbete är en central del av Bonavas strategi för ett

långsiktigt värdeskapande. Genom våra klimatbegränsnings-

och omställningsplaner vägleder vi verksamheten mot att

uppnå våra vetenskapsbaserade mål (SBTi) för 2030. Bonavas

utsläpp är till stor del kopplade till material som betong, stål

och isolering, där den största klimatpåverkan sker i leverantörs-

ledet. Genom att arbeta nära våra partners, följa teknikutveck-

lingen och förstå de finansiella implikationerna av olika lös-

ningar kan vi kombinera klimatnytta med ekonomisk hållbar-

het. På så sätt stärker vi vår motståndskraft, framtidssäkrar

affären och skapar värde för kunder, investerare och samhälle

över tid. Vår ambition är hög, men vi agerar med långsiktig rea-

lism – där varje steg mot lägre utsläpp också är ett steg mot ett

starkare och mer värdeskapande Bonava.

I takt med att Bonavas organisation förändrats under de

senaste åren och antalet yrkesarbetare avsevärt minskat har

vårt beroende av externa entreprenörer på våra byggarbets-

platser ökat. Det innebär att vår strategi och vårt ansvar avse-

ende hälsa och säkerhet, i ökad omfattning, inkluderar entre-

prenörerna på våra byggarbetsplatser. Vår långsiktiga vision

för hälsa och säkerhet är att alla ska kunna komma hem säkra

och välmående varje dag och vår strategi för hälsa och säker-

het går ut på att etablera ett proaktivt hälsa- och säkerhets-

arbete på alla våra marknader.

Trots några utmanande år för bostads- och byggsektorn,

med hög inflation, ökade energipriser, höga räntor och interna

omställningar, har Bonava valt att fortsatt satsa på våra med-

arbetare. Vi har genomfört en omfattande satsning på ledar-

skapsutveckling för att stärka chefer i en tid av förändring och

skapa förutsättningar för ett hållbart och engagerande ledar-

skap. Vi strävar efter att vara en attraktiv och människocentre-

rad organisation präglad av självledarskap, ansvar och tydliga

värderingar. Att vara en inkluderande arbetsplats som präglas

av mångfald, som speglar samhället och som erbjuder lika möj-

ligheter för alla, är centralt för vårt långsiktiga värdeskapande.

Vi utvecklar en lärande organisation där kultur, samarbete

och kontinuerlig utveckling står i fokus – på individ-, team-

och organisationsnivå – för att stärka både vår konkurrenskraft

och vår förmåga att möta framtidens utmaningar.

Nuvarande finansiella effekter

Bonavas nuvarande finansiella effekter av väsentliga hållbar-

hetsfrågor är främst kopplade till klimat. Under 2025 har

Bonavas affärsenheter utvecklat fördjupade insikter om

utsläppsminskningspotential baserat på lågkoldioxidmaterial

som finns tillgängliga på respektive marknad idag samt lös-

ningar som förväntas bli kommersiellt tillgängliga till 2030.

Läs mer om finansiella effekter under rubriken Klimatomställ-

ningsplan på sidorna 76–77.

Finansiella effekter inom övriga materiella hållbarhetsfrågor

finns kortfattat beskrivet inom kapitlen för respektive ESRS-

ämne, i den inledande tabellen avseende Väsentliga inverk-

ningar, risker och möjligheter.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 63Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Miljö

E1 – Begränsning av klimatförändringar

E1 – Energi

E5 – Avfall

Samhällsansvar

S2 – Trygga och rättvisa arbetsvillkor,

hälsa, säkerhet och likabehandling

för arbetstagare i värdekedjan

Styrning

G1 – Motverka korruption och mutor

Miljö

E1 – Begränsning av klimatförändringar

E1 – Anpassning till klimatförändringar

E2 – Ämnen som inger betänkligheter och

mycket stora betänkligheter

E5 – Avfall

Utvinning och

tillverkning av

råmaterial

Utvinning av mineraler,

malm och trä samt

bearbetning av rå -

material för tillverkning

av till exempel betong,

stål, glas och virke.

Råmaterial transporte-

ras till tillverknings-

platsen.

Tillhandahållande

av material och

tjänster

Bearbetat material

transporteras till bygg-

arbetsplatsen. Entre-

prenörer ansvarar för

genomförandet av

byggproduktionen i

Bonavas projekt.

Projektplanering

Design och planering av pro-

jekt. Inkluderar klimatanpass-

ning, materialval, energiberäk-

ningar, anpassningar för bio-

logisk mångfald samt säker-

ställande av säkra arbetsför-

hållanden i planering och

upphandling av leverantörer.

Projektgenomförande

Produktion av bostäder.

Inkluderar säkerställande

av fossilfria byggarbetsplatser,

avfallshantering, installation av

förnyelsebar energiteknologi

samt säkra arbetsförhållanden

på våra byggarbetsplatser.

Uppströms NedströmsDen egna verksamheten

Boende

Bostädernas används av

våra kunder. Inkluderar

en energieffektiv drift

och underhåll för att

möjliggöra ett tryggt och

hållbart boende som

främjar livskvalitet och

minskar miljöpåverkan.

Demontering

av byggnader

Anvisningar och

dokumentation

för demontering. Vid

demontering uppstår

miljöaspekter kopp-

lade till avfall och

hantering av farliga

ämnen.

Här ingår aktörer som utvinner råmaterial,

som förädlar och processar samt tillhanda-

håller material och utrustning till våra

bostadsprojekt.

Nedströms i värdekedjan finns Bonavas

kunder. Det är främst privatpersoner

men även investerare som i sin tur hyr

ut bostäderna till hyresgäster.

Bonava förädlar byggbar mark till attraktiva och hållbara grannskap. Vår egen verksamhet är kärnan

i värdekedjan och länkar samman aktörer uppströms och nedströms.

Kundservice

Vi ger stöd vid inflyttningen och

skapar förutsättningar för ett

hållbart och lyckligt grannskap.

Inkluderar säkerställande av

nöjda kunder, energieffektiva

hem, sund inomhusmiljö och,

på vissa av våra marknader,

miljö certifierade hus.

Miljö

E1 – Begränsning av klimat förändringar

E1 – Energi

E2 – Ämnen som inger betänkligheter och

mycket stora betänkligheter

E4 – Direkta inverkansfaktorer som leder till förlust

av biologisk mångfald eller Inverkningar på

arters tillstånd

E5 – Resursinflöden

E5 – Avfall

Samhällsansvar

S1 – Trygga arbetsvillkor, hälsa, säkerhet och lika-

behandling och möjligheter för medarbetare

Styrning

G1 – Motverka korruption och mutor

Väsentliga hållbarhetsfrågor

Marknadsföring och försäljning

Marknadsföring och försäljning av våra bostäder. Vi vill vara en

kundnära, trygg, ansvarsfull och lyhörd partner till kunden.

E E S E

Markförvärv

Marknadsanalys och idé

om projekt. Inkluderar

analyser av klimat risker,

naturvärden och mark-

förhållanden.

Bonavas affärsmodell och värdekedja

SBM-1, SMB-3

Genom Bonavas affärsmodell skapar, levererar och bevarar vi

värde genom hela värdekedjan – från uppströms leverantörer

av material och tjänster och den egna projektutvecklingen till

nedströms kunder och boende. Modellen nedan visar hur

Bonava integrerar hållbarhetsaspekter i affärsmodellen och

samverkar med aktörer i värdekedjan.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 64Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Nyckelintressenter Hur intressentdialogen organiserats Syftet med intressentdialogen Exempel på utfall som resultat

av intressentdialogen

Hur styrelse och ledning informeras

om intressenternas perspektiv

Kunder

Bonavas kunder utgörs

av konsumenter och fastighets-

investerare. Konsumenter söker

trygga hem i lyckliga grannskap

medan investerare söker hållbara

investeringar som tar hänsyn till

ESG-faktorer.

— Publika evenemang för potentiella kunder.

— Löpande dialoger med befintliga och framtida

investerare.

— Kundåtkomst till Bonava kundportal.

— Bonava kundtjänst.

— Kundnöjdhet övervakas genom Net Promoter

Score (NPS) och NPS Consistency.

— Leverera på vårt kundlöfte.

— Mäta kundnöjdhet.

— Hålla kunden informerad och

involverad under hela processen.

— Bygga förtroende.

— Produktförbättringar.

— Processförbättringar.

Bonava mäter kundnöjdhet vilket är

ett strategiskt mål som följs upp av

ledningsgruppen i samband med

kvartalsgenomgångar och rapporteras

till styrelsen.

Medarbetare

Bonava har 900 medarbetare i

sex länder och är beroende av att

attrahera och behålla engagerade

medarbetare. Det gör vi genom

att erbjuda en attraktiv arbets-

plats med möjligheter för egen

utveckling.

— Årlig så kallad Passionate workplaceunder-

sökning på team och organisationsnivå.

— Prestations- och utvecklingsprocess på individ-

nivå. Uppföljning på halvårs- och helårsbasis.

— Återkommande 1:1-möten med chefen minst

en gång i månaden.

— Offboarding undersökning följs upp kvartalsvis.

— Arbetarskyddsrepresentation.

— Årlig så kallad Health and Safety Awareness

week.

— Säkerställa välbefinnande, högt

engagemang, motivation, presta-

tion och utveckling av individer,

team och organisationen.

— Insikter i vad Bonava gör väl och

kan förbättra vad gäller medarbe-

tarresan.

— Skapa engagemang och med-

vetenhet kring hälsa och säkerhet.

— Individuella mål och

utvecklingsplaner.

— Handlingsplaner på teamnivå

för att adressera väsentliga

utvecklingsområden baserat

på resultatet från Passionate

workplace-undersökningar.

— Medarbetardata följs upp

kvartalsvis.

— Hälsa och säkerhet följs upp

månadsvis.

Information kring hur medarbetarna

mår mäts genom Passionate workplace

två gånger om året. Engagemang är

även ett strategiskt mål som följs upp

av ledningsgruppen och styrelsen.

Information kring hälsa och säkerhet

rapporteras månatligen till lednings-

gruppen och styrelsen.

Investerare, finansiärer, ägare

Hur hållbarhetsarbetet påverkar

risk, avkastning och långsiktig

attraktionskraft är centrala frågor

för denna intressentgrupp.

— Investerarmöten, mejl och frågeformulär.

— ESG-rankingar.

— Kapitalmarknadsdagar.

— Möten, nätverksevenemang, mejl med banker

och obligationsägare inklusive dialog om grön

finansiering.

— Förstå och kunna svara upp mot

förväntningar på ESG-data från

investerare, finansiärer och ägare.

— ESG-rating.

— Utvärdering av Grönt Finansiellt

Ramverk.

— Marknadens förväntningar kring

klimatmål, utfall och klimatarbete

idag och mot 2030.

Återkommande dialoger med finansiä-

rer, potentiella finansiärer, investerar-

kunder och banker genom kapital-

marknadsdagar, analytikerträffar,

kommunikation med banker och andra

lån givare. Dessa möten sker med

representanter från Bonavas koncern-

funktion eller affärsenheter, ofta av

personer på ledningsgruppsnivå.

Intressenters intressen och synpunkter

SBM-2

Som bostadsutvecklare med betydelse för samhällsutveck-

lingen är förtroendefulla relationer avgörande. Våra intres-

sentdialoger hjälper oss att förstå förväntningar, identifiera

möjligheter och driva utvecklingen i linje med våra strategiska

mål. Genom löpande dialoger med kunder, medarbetare,

investerare, banker, leverantörer och myndigheter får vi insik-

ter som stärker kundnöjdhet, engagemang, attraktivitet och

möjligheterna hur vi kan bekämpa klimatförändringarna– och

som säkerställer att Bonava utvecklas i takt med marknadens

och samhällets behov.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 65Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Nyckelintressenter Hur intressentdialogen organiserats Syftet med intressentdialogen Exempel på utfall som resultat

av intressentdialogen

Hur styrelse och ledning informeras

om intressenternas perspektiv

Leverantörer

Entreprenadtjänster och mate-

rialleverantörer är av särskild stor

betydelse utifrån inverkningar,

risker och möjligheter kopplat till

hälsa och säkerhet, arbetsrätts-

liga villkor, miljö, och företagse-

tik. Samverkan och dialog med

leverantörer är avgörande för

att nå våra hållbarhetsmål, inte

minst våra klimatmål.

— Ge tydlighet i kravställan, som utvecklare, i

upphandlingsprocessen för att säkerställa rätt

kompetens och förmågor.

— Våra leverantörskrav ställer krav på mänskliga

rättigheter, arbetsrätt, miljöskydd och anti-

korruption.

— I projekt arbetar Bonava med introduktion,

samordning, uppföljning och utvärdering

av entreprenörerna.

— Efterlevnad av vår Uppförandekod

och leverantörskrav.

— Säkerställa att köpta varor och

tjänster stödjer vår miljö- och

klimatambition.

— Förtroende och samarbete.

— Öka medvetenhet och transpa-

rens runt leverantörskrav.

— Kunskapsbyggande för att möta

projektbehov.

— Riskhantering.

De leverantörer som har störst påver-

kan, risker och möjligheter är entrepre-

nörer som bygger våra hus. Frågor om

arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet,

miljö, material och utsläppsdata hante-

ras genom leverantörskrav, tredjeparts-

granskning och onboarding. Dialog och

uppföljning sker löpande där inspektio-

ner, skyddsronder och rapportering går

via bland annat via Bonavas gemen-

samma rapporteringssystem för rap-

portering av incidenter inom hälsa,

säkerhet och miljö. Externa intressenter

kan även rapportera via visselblåsar-

funktionen, som vidarebefordras till

ledning och styrelse.

Myndigheter och kommuner

Bonava påverkas av myndigheter

genom till exempel regelverk,

mark och bygglovsförfaranden.

Ju bättre Bonava kan visa på

helhetsförståelse och genom-

förande för att bidra till hållbara

städer, desto bättre samverkan,

dialog och genomförande kan

vi ha med myndigheter och

kommuner.

— Genom Plan- och byggprocessen finns många

beröringspunkter, koordineringsfrågor och

dialoger mellan Bonava och kommuner, och

i många fall representanterna från det lokala

samhället. Det gäller frågor i tidigt skede,

planering och uppföljning.

— Förstå och integrera kommuners

visioner, för utveckling av ett visst

område, i projektutvecklingsplanen.

— Samordning och involvering av

intressenter i ett visst område.

— Identifiera, minska, mildra och

åtgärda potentiell negativ påverkan

på miljö.

— Teknisk samordning och

kravställan.

— Byggnadstillstånd.

— Olika bedömningar, rapporter,

åtgärder för att säkerställa eko-

logiska, kulturella och sociala

värden av en specifik plats. Till

exempel i form av inspektioner av

hälsa och säkerhet av lokal myn-

dighet såsom arbetsmiljöverket,

eller motsvarande i våra andra

länder.

Genom direkt dialog, rundabordssam-

tal eller branschforum deltar nyckel-

personer i Bonavas affärsenheter och

koncernledning i dialoger med politi-

ker eller tjänste personer i kommuner

för att förstå prioriteringar och tankar

kring stads utveckling.

Regelbunden omvärldsbevakning ger

också ledningen en bild av myndighe-

ters och våra kommuners prioriteringar

och beslut.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 66Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Bonavas väsentliga hållbarhetsfrågor

IRO-2: Bonavas väsentliga hållbarhetsfrågor

Ämne IRO

Miljöhänsyn i allt

E1 Klimatförändringar

Begränsning av klimatförändringar Faktisk negativ inverkan relaterad till utsläpp. De största utsläp-

pen härrör från inköpta material och energianvändningen under

byggnadens livslängd.

Risk relaterad till skärpt klimatlagstiftning som kan öka kostna-

der genom striktare byggkrav och dyrare koldioxidintensiva

material.

Anpassning till klimatförändringar Potentiell negativ inverkan till följd av extremväder som kan öka

kunders kostnader i form av högre försäkringar, underhåll,

reparationer och energibehov.

Energi Faktisk negativ inverkan från energiförbrukningen i Bonavas

bostäder under dess livslängd.

Risk relaterad till ökade kostnader till följd av förändrad

lagstiftning och skärpta byggnormer.

Möjlighet till följd av ett växande kundfokus på energieffektiva

byggnader.

E2 Miljöföroreningar

Ämnen som inger betänkligheter

och mycket stora betänkligheter

Potentiell negativ inverkan på människa och miljö från använd-

ningen av kemikalier och skadliga ämnen i de hus vi bygger.

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

SBM-3

Resultatet av Bonavas dubbla väsentlighetsbedömning fram-

går nedan. Sammanfattningsvis har Bonava identifierat 12

väsentliga hållbarhetsområden. Alla dessa områden har sedan

tidigare klassificerats som väsentliga för Bonava och, i olika

omfattning, rapporterats inom ramen för Bonavas hållbara

grund och tre hållbarhetsfokusområden Miljöhänsyn i allt,

Människan i centrum och Effektiv styrning.

En mer detaljerad beskrivning av Bonavas inverkningar,

risker och möjligheter finns inledningsvis i kapitlen för respek-

tive ESRS-ämne.

Ämne IRO

Miljöhänsyn i allt, forts.

E4 Biologisk mångfald och ekosystem

Direkta inverkansfaktorer som

leder till förlust av biologisk

mångfald och inverkningar på

arters tillstånd

Potentiell negativ inverkan från förlust av biologisk mångfald

och risk för arters populationsstorlek och utdöende.

Avsaknad av naturvärdesinventeringar eller sen identifiering av

hotade arter eller habitat kan riskera att fördröja tillstånd,

påverka utformning och öka kostnader.

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Resursinflöde, inklusive resurs-

användning

Faktisk negativ inverkan från råvaru- och resursanvändning.

Att vara en tidig aktör att implementera cirkulära resurseffektiva

produkter och processer kan innebära högre kostnader, teknisk

osäkerhet, leveransrisker och regelosäkerhet.

Genom att vara en tidig aktör att implementera cirkulära resurs-

effektiva produkter och processer finns möjlighet att driva inno-

vation, skapa konkurrensfördelar, stärka varumärket och påverka

framtida standarder.

Avfall Faktisk negativ inverkan från avfall under byggskedet och

genom byggnadens livscykel.

Bristfällig avfallshantering i byggsektorn kan leda till böter,

ökade kostnader samt legala och anseenderisker.

Proaktiv avfallshantering skapar kostnadsbesparingar, ökad

cirkularitet, regelefterlevnad och stärkt varumärke.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 67Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Ämne IRO

Människan i centrum

S1 Den egna arbetskraften

Arbetsvillkor Potentiell negativ inverkan på medarbetare från psykosociala

arbetsmiljörisker och säkerhetsrisker.

Risk relaterat till att bristande arbetsvillkor som kan öka

personalomsättning, sjukfrånvaro, minska engagemang och

produktivitet.

Möjlighet relaterad till stärkt attraktionskraft som arbetsgivare.

Lika behandling och lika

möjlig heter för alla

Potentiell negativ inverkan relaterad till diskriminering,

inklusive trakasserier.

Risk relaterad till otillräckliga utvecklingsmöjligheter som kan

påverka möjligheten att attrahera och behålla medarbetare med

rätt kompetens och ett högt engagemang.

Ett strategiskt ledarskap och en inkluderande arbetsmiljö möjlig-

gör för attraktivitet, engagemang, produktivitet och innovation.

S2 Arbetstagare i värdekedjan

Arbetsvillkor Faktisk negativ inverkan från arbetsmiljö- och säkerhetsrisker

på byggarbetsplatser.

Potentiell negativ inverkan relaterad till otillräckliga arbetsvillkor

hos underentreprenörer.

Risk kopplat till att brister i hälsa, säkerhet eller arbetsvillkor

som kan skada Bonavas anseende, partnerskap och resultera

i finansiella konsekvenser.

Lika behandling och lika

möjligheter för alla

Faktisk negativ inverkan relaterad till diskriminering och

trakasserier vid svag tillsyn och otrygga anställningar.

Effektiv styrning

Ansvarsfullt företagande

Korruption och mutor Potentiell negativ inverkan relaterad till korruption och mutor.

Risk relaterad till korruption och mutor i affärsrelationer.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 68Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Process för dubbel väsentlighetsbedömning

IRO-1

Bonavas dubbla väsentlighetsbedömning har genomförts i olika steg. Bonavas ESG-kommitté är utsedd till styrgrupp.

Nedan presenteras vårt tillvägagångssätt.

Inverkansväsentlighet

Finansiell väsentlighet

Översyn och validering

Inverkansväsentlighet

1. Intressentengagemang

2023 etablerade Bonava ett koncerngemensamt projekt-

team, med sakkunniga och representanter från Bonavas

affärsenheter, för att bedöma Bonavas väsentliga inverk-

ningar. Processen för bedömningen inkluderade dialoger

med externa intressenter såsom branschaktörer, konkur-

renter, nätverk, revisorer, banker och investerare.

Finansiell väsentlighet

1. Intressentengagemang

Bonavas finansiella risker och möjligheter bedömdes av

Bonavas riskkommitté samt delar av det koncerngemen-

samma projektteam som etablerades för bedömning av

Bonavas inverkningar. Bedömningen har skett i linje med

Bonavas koncernövergripande riskhanteringsprocess

och dialoger med banker, inves terare och interna exper-

ter har fungerat som underlag i bedömningen.

2. Omfattning och bedömning av inverkningar

Under en workshops med Bonavas sakkunniga fastställ-

des syfte och arbetssätt avseende bedömning av inverkan.

En initial bedömning av Bonavas inverkningar genomfördes

av sakkunniga baserat på Bonavas tidigare väsentlighets-

bedömning, intressentdialoger, forskning, benchmark,

ESG-regelverk och ramverk samt intern expertis. Den initiala

bedömningen följdes av presentation, diskussion och kali-

brering med representanterna från Bonavas affärsenheter.

2. Omfattning och bedömning av risker och möjligheter

Bedömningen av Bonavas finansiella väsentlighet leddes

av Group Head of ESG Control and Reporting i samarbete

med Group Head of Risk and Compliance. Utöver dialo-

ger med banker, investerare och interna experter har

sekundär forskning och marknadsdata fungerat som

underlag i bedömningen.

Översyn och validering

När den initiala bedömningen av inverkningar, risker

och möjligheter genomförts gjordes en andra genom-

gång i det koncernövergripande projektteamet för att

kalibrera bedömningen. Därefter kalibrerades den

dubbla väsentlighetsbedömningen efter dialog med

branschkollegor i syfte att linjera med och identifiera ett

gemensamt tillvägagångssätt inom branschen. Som ett

sista steg presenterades och validerades den dubbla

väsentlighetsbedömningen av Bonavas ESG-kommitté

och presenterades för koncernledningen. Resul tatet

presenterades slutligen för Bonavas styrelse som god-

kände väsentlighetsbedömningen i februari 2025.

Antaganden och definitioner

Värdekedja

Bedömningen inkluderar inverk-

ningar uppströms, nedströms och

i den egna verksamheten, eller en

kombination av dessa.

Tidshorisonter

Kort sikt: innevarande kalenderår

Mellansikt: 2–5 år

Lång sikt: >5 år

Poängsättning

En skala från 1–5 har använts i

bedömning där 1 motsvarar en

låg/liten inverkan, risk eller möj-

lighet och 5 motsvarar en hög/

stor inverkan, risk eller möjlighet.

Tröskelvärden

Tröskelvärden för väsentlighet

inom varje bedömning är >1,5.

Ett värde under 1,5 kan fortfa-

rande anses vara ett viktigt område

att hålla oss informerade om.

Variabler

Vid bedömning av inverkningar

har allvarlighetsgrad (skala,

omfattning och oåterkallelighet)

och sannolikhet utvärderats. Vid

bedömning av risker och möjlig-

heter har sannolikhet och storlek

på finansiell effekt utvärderats.

Riskreducerande faktorer

Riskreducerande faktorer som

redan är en del av vår dagliga

verksamhet har inte beaktats,

inte heller faktorer som förstärker

positiv inverkan eller möjligheter.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 69Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Hållbarhetsstyrning

Styrelse och ledningens roll och ansvar

GOV-1, GOV-2

Styrelsen har det yttersta ansvaret för att granska, övervaka

och vägleda Bonavas hållbarhetsarbete. Arbets- och ansvars-

fördelningen regleras i styrelsens arbetsordning. Styrelsen

ansvarar bland annat för att säkerställa effektiva kontroller, att

tillämpliga lagar efterlevs, att policyer och riktlinjer antas för

koncernen och att Bonavas externa rapportering präglas av

öppenhet, relevans och tillförlitlighet.

Styrelsen har för närvarande två utskott: revisionsutskottet,

som ansvarar för att övervaka den finansiella rapporteringen

och hållbarhetsrapporteringen samt säkerställa att revisionen

genomförs korrekt och i enlighet med aktiebolagslagen, samt

ersättningsutskottet, som hanterar ersättningar för ledande

befattningshavare i enlighet med Koden

Hållbarhetsorganisation

Styrelsen har delegerat det dagliga ansvaret för hållbarhets-

frågor till VD, som i sin tur delegerat det strategiska ansvaret

till SVP Brand & Culture. Group Head of ESG Control &

Reporting samordnar hållbarhetsarbetet med övriga funk-

tionsansvariga och rapporterar till SVP Brand & Culture.

En ESG-kommitté, ledd av Group Head of ESG Control &

Reporting, stödjer koncernledningen i implementeringen av

Bonavas hållbarhetsåtaganden och samordnar hållbarhetsfrå-

gor mellan affärsenheterna. Som komplement hanterar inves-

teringsarbetsgruppen ESG-frågor vid investeringar, riskkom-

mittén driver Bonavas risk- och efterlevnadsarbete och olika

ämnesspecifika råd fokuserar på frågor som rör hälsa, säkerhet,

medarbetare, miljö och klimat.

Vårt arbete styrs genom koncerngemensamma och lokala

styrdokument, interna kontroller och minimikrav. Framdriften

mot våra strategiska hållbarhetsmål följs upp kvartalsvis och

är en integrerad del av den finansiella uppföljningen. Bonavas

hållbarhetsmål är antagna av styrelsen. Styrelsen får månatliga

rapporter om arbetsplatsincidenter, inklusive analyser och lär-

domar från dessa, samt vid behov information om andra allvar-

liga händelser inom andra områden, såsom miljöområdet.

Styrelsens sammansättning

— Styrelsen består av sju icke-verkställande direktörer

varav 3 kvinnor och 4 män.

— Samtliga stämmovalda ledamöter är oberoende

i förhållande till bolaget och koncernledningen.

Fem av sju ledamöter bedöms uppfylla kravet på

oberoende i förhållande till större aktieägare.

— Bonava har ingen representation av medarbetare

eller andra arbetare i styrelsen.

— Under 2025 var det genomsnittligt förhållande

mellan antal kvinnor/män i styrelsen 43/57 procent.

Erfarenhet och kompetens

Våra styrelsemedlemmar har expertis och bred styrelse- och

ledarskapserfarenhet som inkluderar aspekter inom vår håll-

barhetsagenda. Valberedningens bedömning är att det finns

relevant kompetens för den verksamhet som Bonava bedriver.

Styrelsen har under 2025 påbörjat en certifiering inom håll-

barhet via externt utbildningsföretag.

Hållbarhet i incitamentsystem

GOV-3

Klimat är integrerat i Bonavas strategiska och långsiktiga mål

och påverkar den rörliga ersättningen för ledande befattnings-

havare, inklusive VD. Från 2025 utgör klimatprestationer

10 procent av den totala bedömningen i det kortsiktiga incita-

mentprogrammet (STI). Bedömningen baseras på tre principer:

— Väsentlighet – premiera insikter som leder till utsläpps-

minskningar, med LCA:er från typprojekt som grund

för analys, i kombination med ekonomisk hållbarhet

i projekten.

— Mätbarhet – kvantifierbara insatser för bättre besluts-

underlag.

— Marknad – hänsyn till lokala förutsättningar och mognad

(lagar, kunder, mognadsgrad materialleverantörer och

teknologi).

Ramverket är kopplat till Bonavas utsläppsminskningsplan

steg 1 som går ut på att identifiera utsläppsminskningsmöjlig-

heter under 2025.

I Bonavas kortsiktiga incitamentprogram finns även en klau-

sul kopplad till hälsa och säkerhet. Koncernens ESG-kommitté

utvärderar klimatprestationer och lämnar rekommendationer

till ersättningsutskottet, som beslutar om utfall.

För mer information om ersättningar till styrelse och ledning

se not 4 på sidorna 144–147.

Under 2025 har uppföljning av hälsa- och säkerhetsrelaterade

mål börjat rapporterats externt på kvartalsbasis. Från och med

första kvartalet 2026 rapporterar Bonava även publika klimat-

data kvartalsvis (kg CO

e/m

BTA från LCA).

Avrapportering till styrelsen sker i enlighet med styrelsens

arbetsordning och årshjul som bland annat inkluderar:

— Första kvartalet: Översyn av årsredovisning inklusive håll-

barhetsredovisning, resultat för det kortsiktiga incitaments-

programmet (STI), underlag för det långsiktiga incitaments-

programmet (LTIP).

— Andra kvartalet: Statusuppdatering avseende väsentliga

hälso- och säkerhetsindikatorer.

— Tredje kvartalet: Uppdatering och diskussion om hur

Bonava hanterar väsentliga inverkningar, risker och möjlig-

heter avseende hållbarhet med hänsyn till Bonavas organi-

sation, mål och nyckeltal.

Rapportering till styrelsen sker via Bonavas VD, CFO, CLO

och SVP Brand & Culture. Vid behov sker rapportering även

av andra representanter inom bolaget. Respektive styrelse-

utskott ansvarar för att löpande rapportera till styrelsen om

arbetsgruppens arbete, observationer, rekommendationer

och förslag.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 70Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Förklaring om tillbörlig aktsamhet

GOV-4

I nedan tabell finns hänvisningar till de olika delarna i Bonavas process för tillbörlig aktsamhet.

Kärnelement i tillbörlig aktsamhet Sektioner i hållbarhetsredovisningen Sida

a) Integrering av tillbörlig aktsamhet i styrning,

strategi och affärsmodell

— Styrelse och ledningens roll och ansvar

— Hållbarhet i incitamentsystem

— Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

67–68

b) Samarbete med påverkade intressenter — Styrelse och ledningens roll och ansvar

— Intressenters intressen och synpunkter

— Process för dubbel väsentlighetsbedömning

— Avsnitt för policyer i kapitlen för respektive ESRS-ämne samt policyappendix

— Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften

— Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan

65–66

79, 88, 90, 93–94, 99, 110–111, 118, 119–122

100

111

c) Identifiering och bedömning av negativa

inverkningar för människa och miljö

— Process för dubbel väsentlighetsbedömning

— Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

75, 88, 90, 93, 98–99, 110, 117

d) Åtgärder för att behandla negativa inverkningar

för människa och miljö

— Avsnitt för åtgärder i kapitlen för respektive ESRS-ämne

— Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna

— Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

79–81, 88–89, 90–91, 94, 100–102, 111–113

76–77

117–118

e) Uppföljning av dessa insatsers ändamålsenlighet — Avsnitt för mått och mål i kapitlen för respektive ESRS-ämne

82–87, 89, 91–92, 95–97, 102–109, 114–116, 118

Riskhantering och intern kontroll över

hållbarhetsrapportering

GOV-5

Bonava tillämpar koncernens arbetsordning för intern kontroll

som styr hur risker identifieras, bedöms och kontrolleras i hela

verksamheten. Proceduren omfattar en årscykel för riskbe-

dömning, minimikrav på intern kontroll samt självutvärdering

som rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Bonavas

processer för riskhantering och intern kontroll relaterat till

hållbarhetsrapportering bygger på två huvudsakliga risktyper

inom Bonavas interna kontrollramverk:

1. Risker avseende rapportering av hållbarhetsinformation

Dessa risker relaterade till bristande efterlevnad av krav på

transparens inom hållbarhet och risker avseende att infor-

mationen som lämnas inte är tillräckligt väsentlig eller rele-

vant för Bonavas intressenter. För att hantera dessa risker

genomför Bonava en årlig riskbedömning av ESG-rapporte-

ringen som omfattar materialitet, data- och processrisker,

intern och extern revisorsfeedback samt regulatorisk

utveckling.

2. Risker avseende datakvalitet och tillförlitlighet

Dessa risker avser kvaliteten och tillförlitligheten i hållbar-

hetsdatan. Vårt interna kontrollramverk kräver årlig valide-

ring, verifiering och genomgång av datans tillförlitlighet.

Detta utförs av utsedd kontrollägare.

För risker relaterade till rapportering av hållbarhetsinforma-

tion samlas kvalitativ input från intressenter och revisorer och

riskerna bedöms utifrån sannolikhet och påverkan på rappor-

teringskvaliteten. För risker kopplade till datakvalitet och till-

förlitlighet genomför ämnesägare en strukturerad bedömning

avseende validering och verifiering av data, till exempel huru-

vida det finns interna kontroller relaterade till uppgifterna.

Kontrollägaren konsoliderar därefter information från ämnes-

ägarna och prioriterar de mest betydande riskerna baserat på

en samlad bedömning av sannolikhet, påverkan och kontroll-

mognad. Detta arbetssätt säkerställer att de mest väsentliga

riskerna kopplade till hållbarhetsrapportering konsekvent

identifieras och prioriteras.

En av de mest väsentliga riskerna för 2025 är att CSRD-

regelverket fortfarande är nytt och att branschpraxis för tolk-

ning och tillämpning av regelverket utvecklas löpande. Detta

kan leda till osäkerhet kring hur omfattning, väsentlighet och

rapporteringsnivåer ska avgränsas, vilket i sin tur riskerar att

påverka prioriteringar och rapporteringsfokus. För att hantera

detta följer Bonava utvecklingen av praxis och vägledning, kali-

brerar väsentlighetsbedömningen regelbundet och dokumen-

terar centrala antaganden för att säkerställa tydlighet, relevans

och överensstämmelse med ESRS.

En annan väsentlig risk rör införandet av nya datametoder

och indikatorer inom hållbarhetsrapporteringen, till exempel

avseende klimatriskbedömning, där vår organisation ännu byg-

ger upp mognad och utvecklar nya arbetssätt. Användning av

ny teknik och nya bedömningsmodeller kan initialt innebära

osäkerhet kring datakvalitet, jämförbarhet och konsekvent till-

lämpning. För att hantera detta arbetar Bonava tydlig metodik,

förstärkt kvalitetssäkring och regelbunden uppföljning av

modellernas och processernas funktion över tid.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 71Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

EU-Taxonomin

Rapportering i enlighet med EU:s taxonomi

Hållbart enligt EU taxonomin är ett grönt klassificeringssys-

tem som översätter EU:s klimat- och miljömål till specifika

kriterier för ekonomiska aktiviteter att uppfylla ur ett investe-

ringssyfte. Taxonomin belyser gröna, eller miljömässigt håll-

bara, ekonomiska aktiviteter utifrån hur väl respektive aktivitet

väsentligt bidrar till minst ett av EU:s sex fastställda miljömål,

samtidigt som betydande skada inte orsakas för något av de

övriga målen samt uppfyller sociala minimiskyddsåtgärder.

Ekonomisk verksamhet tillämplig för EU:s taxonomi

En tillämplig ekonomisk aktivitet, som beskrivs i taxonomin,

har fastställda tekniska granskningskriterier. När en ekono-

misk aktivitet bedöms tillämplig ska all omsättning, capex och

opex rapporteras för den ekonomiska aktiviteten. Bonavas

huvudverksamhet inryms till största delen inom den ekono-

miska aktiviteten Nyproduktion av byggnader (CCM7.1,

CE3.1) men även en mindre del inom den ekonomiska aktivi-

teten Förvärv och ägande av byggnader (CCM7.7). CCM 7.7

rapporteras för 2025 som verksamheter som anses vara icke

väsentliga då detta inte utgör Bonavas kärnverksamhet.

Ekonomisk verksamhet som är förenlig med EU:s taxonomi

En tillämplig ekonomisk aktivitet som dessutom bidrar väsent-

ligt till minst ett av EU:s fastställda miljömål, inte orsakar bety-

dande skada för något av de övriga miljömålen samt uppfyller

sociala minimiskyddsåtgärder klassificeras som en taxonomi-

förenlig aktivitet. All omsättning, capex och opex ska rappor-

teras för projekt som bedöms vara taxonomiförenliga. Under

2025 har Bonava färdigställt ett taxonomiförenligt projekt i

Finland till en fastighetsinvesterare. Vi har inte haft några

domar inom något av de områden som minimiskyddsåtgärder

omfattar.

Bonavas fortsatta arbete med EU:s taxonomi

Bonava Finland tog beslut 2024 att nya investerarprojekt från

2024 och framåt ska vara förenliga med den ekonomiska akti-

viteten Nyproduktion av byggnader (CCM7.1). Därtill åtog sig

Bonava Sverige år 2024, att nya projekt, i designfas, ska certi-

fieras med Svanen version 4.0 som är linjerad med EU-taxo-

nomin. Bonava bedömer därför att förenlighet med EU-taxo-

nomin för ekonomisk aktivitet CCM7.1 kommer att öka allt-

eftersom att nya projekt i Sverige och Finland ökar och färdig-

ställs. Under 2025 har de tekniska kriterierna för CCM7.1

integrerats i projektens miljörapporteringssystem Bonava

Projects för enklare projektrapportering och uppföljning.

Bonavas projekt uppfyller delvis eller helt flertalet väsentliga

bidragskriterier redan idag. Till exempel gör varje färdigställt

projekt, från 2024, livscykelanalyser (LCA) enligt beslut 2023.

Från och med 2025 genomförs klimatriskanalyser på investe-

ringsnivå eller projektnivå. Dessutom följs energiprestanda

upp per projekt, där 100 procent av svenska och finska pro-

jekt uppfyller att primärenergitalet ska vara minst 10 procent

bättre än den nationella bygglagstiftningen.

Under 2024 och 2025 har gap-analys över tekniska gransk-

ningskriterier för den ekonomiska aktiviteten Nyproduktion av

byggnader CE3.1 gjorts. Det som framkom från analysen av

CE3.1 var utmaningen framför allt att uppfylla det tekniska

granskningskriteriet som handlar om att minimera använd-

ningen av primära råmaterial (kriterium 4 till väsentligt bidrag

till cirkulär ekonomi).

Total omsättning

Bonavas nettoomsättning redovisas i enlighet med IFRS 15

Intäkter från avtal med kunder och IFRS 16 Leasingavtal, och

omfattar huvudsakligen fyra intäktsflöden i form av försäljning

av bostäder till konsumenter, försäljning av bostadsprojekt till

investerare, hyresintäkter från konsumenter och, i mindre

omfattning försäljning av mark.

Tillämplig omsättning

Bonava har fastställt nettoomsättningen som avser försäljning

av bostäder till konsumenter samt försäljning av bostadspro-

jekt till investerare som taxonomitillämpliga aktiviteter. För-

säljning av mark som sker när marken inte är föremål för pro-

jektutveckling klassificeras inte som taxonomitillämplig

omsättning eftersom det inte avser nyproduktion av byggna-

der. Omsättning definieras som försäljning av bostäder till

Miljöinformation

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 72HållbarhetsförklaringHållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

konsumenter samt försäljning av bostadsprojekt till investe-

rare, se nettoomsättning i resultaträkningen.

Total capex

Bonavas anläggningstillgångar redovisas i enlighet med IAS

16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella till-

gångar, IAS 40 Förvaltningsfastigheter och IFRS 16 Leasing-

avtal. Immateriella tillgångar avser aktiverade utvecklings-

kostnader av IT-system. Rörelsefastigheter innehas för att

användas i den egna verksamheten såsom produktion, till-

handahållande av tjänster eller administration. Leasade

anläggningstillgångar avser lokaler där Bonava bedriver sin

verksamhet, samt maskiner och inventarier; i huvudsak bilar

och kontorsmaskiner.

Tillämplig capex

Bonava har fastställt att investeringar hänförliga till rörelse-

fastigheter, nyttjanderättstillgångar byggnader, maskiner och

inventarier samt nyttjanderättstillgångar maskiner och inven-

tarier avser tillämpliga aktiviteter. Samtliga investeringar är

kritiska komponenter för Bonavas verksamhet och bedöms

tillämpliga för CCM7.1 och CE3.1. Bonava redovisar inte

bruttoförändringen av nyttjanderättstillgångarna i den finan-

siella rapporteringen. Under året har inga nyttjanderättstill-

gångar avseende byggnader samt maskiner och inventarier

tillkommit.

Tillämplig capex under året:

— Förvaltningsfastigheter 0 MSEK

— Nyttjanderättstillgångar Byggnader 25 MSEK

— Maskiner och inventarier 5 MSEK

— Nyttjanderättstillgångar Maskiner och inventarier 20 MSEK

— Övrigt: 10 MSEK

Se Koncernens not 10 Förvaltningsfastigheter raden Investe-

ringar, not 11 Materiella anläggningstillgångar raden Investe-

ringar för Rörelsefastigheter samt Maskiner och inventarier.

Total opex

Total opex enligt taxonomin består av utgifter för forskning

och utveckling som kostnadsförts under perioden, renovering

av byggnader (ägda eller hyrda), utgifter för reparation och

underhåll av materiella anläggningstillgångar (ägda eller

hyrda), övriga direkta utgifter såsom service avseende löpande

underhåll av materiella anläggningstillgångar som krävs för

att säkerställa dessa tillgångars löpande funktion. Bonava

bedriver ingen forskning och utveckling och har inga kort-

fristiga leasingavtal som kostnadsförs. Bonavas opex består

således enbart av underhållskostnader hänförliga till ägda och

leasade byggnader. Exempel på dessa kostnader är renovering

av byggnader, underhåll och reparation samt andra direkta

kostnader som krävs för en effektiv daglig drift av Bonavas

materiella anläggningstillgångar.

Bonava anser inte att opex är beloppsmässigt väsentligt för

vår affärsmodell eftersom det förekommer väldigt få materiella

anläggningstillgångar och därmed inga väsentliga belopp

kopplat till reparationer och underhåll.

Förändringar sedan föregående år

Bonava har valt att för taxonomirapporteringen 2025 tillämpa

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/73 av den

4 juli 2025. Det innebär framförallt att prestationsformatet

förändrats jämfört med föregående år. Jämförelsetalen är

hämtade från 2024-års rapportering men de hade inte blivit

någon skillnad på dessa om den delegerade förordningen från

4 juli 2025 hade tillämpats för dessa. Bonava rapporterar ej

på CCM7.7 då omsättningen understiger 10 procent av total

omsättning. Bonava har inte bedömt opex väsentlig för affärs-

modellen, se rubrik ”Total opex” för anledning.

Frivilliga tilläggsupplysningar

Bonavas främsta investering avser bostads/fastighetsprojekt.

Den största delen av Bonavas fastighetsinnehav rubriceras

som bostadsprojekt och redovisas som omsättningstillgångar

då avsikten är att sälja fastigheterna och lämna över dessa till

kund efter färdigställande. Bostadsprojekt inom Bonava pre-

senteras med uppdelning på exploateringsfastigheter, pågå-

ende bostadsprojekt och färdigställda bostäder och samtliga

bedöms uppfylla kriterierna för tillämpliga aktiviteter enligt

CCM7.1, CE3.1. Investeringar i exploateringsfastigheter,

pågående bostadsprojekt och färdigställda bostäder redovi-

sas enligt IFRS som omsättningstillgångar och ingår därför

inte i taxonomins definition av capex.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 73Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade

med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven

Räkenskapsår (2025)

Uppdelning efter miljömål för verksamheter

som är förenliga med taxonomikraven

Central

resultatindikator Totalt

Andel av

verksam heter

som omfattas

av taxonomin

Verksam heter

som är

förenliga med

taxonomikraven

Andel av

verksamheten som

är förenlig med

taxonomikraven

Begränsning av

klimatförändringar

Anpassning till

klimatförändringar

Vatten

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald

Andel av

möjliggörande

verksamhet

Andel av

omställnings-

verksamhet

Icke bedömda

verksamheter som

anses vara icke-

väsentliga

Verksamheter som

är förenliga med

taxonomikraven

under föregående

räkenskapsår (2024)

Andel av

verksamheter som

är förenliga med

taxonomikraven

under föregående

räkenskapsår (2024)

Text MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK %

Omsättning 7 725 93 461 6 6 – – 0 – – – – 0 165 3

Capex 59 100 0 0 – – – – – – – – – 0 0

Opex 11 0 – – – – – – – – – – – – –

Andel av omsättning och kapitalutgifter, som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som

omfattas av taxonomin eller är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning efter verksamhet)

Rapporterad indikator (omsättning)

Räkenskapsår (2025) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven

Ekonomiska

verksamheter Kod

Omsättning som

omfattas av taxonomi kraven

(andel av omsättning som

omfattas av taxonomin)

Omsättning som

är förenlig med

taxonomikraven (monetärt

värde av omsättning)

Omsättning som är

förenlig med taxonomikraven

(andel av taxonomiförenlig

omsättning)

Begränsning av

klimatförändringar

Anpassning till

klimatförändringar

Vatten

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald

Möjliggörande

verksamheter

Omställnings-

verksamhet

Andel som är förenlig

med taxonomikraven av

den andel som omfattas

av taxonomikraven

Text % MSEK % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) %

Nyproduktion av

byggnader

CCM7.1,

CE3.1

93 461 6 6 – – 0 –

–

– – 6

Summa av förenligheten per mål 6 – – 0 –

–

Centrala resultatindikatorer totalt

(omsättning)

93 461 6 6 – – 0 –

–

– – 6

Rapporterad indikator (kapitalutgifter)

Räkenskapsår (2025) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven

Ekonomiska

verksamheter Kod

Kapitalutgifter som omfattas

av taxonomi kraven (andel av

kapitalutgifter som omfattas

av taxonomin)

Kapitalutgifter som är förenlig

med taxonomi kraven (mone-

tärt värde av kapitalutgifter)

Kapitalutgifter som är förenlig

med taxonomi kraven (andel av

taxonomiförenliga

kapitalutgifter)

Begränsning av

klimatförändringar

Anpassning till

klimatförändringar

Vatten

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald

Möjliggörande

verksamheter

Omställnings-

verksamhet

Andel som är förenlig med

taxonomikraven av den

andel som omfattas av

taxonomikraven

Text % MSEK % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) %

Nyproduktion av

byggnader

CCM7.1,

CE3.1

95 0 0 0 – – 0 – – – – 0

Summa av förenligheten per mål 0 – – 0 –

–

Centrala resultatindikatorer totalt

(kapitalutgifter)

95 0 0 0 – – 0 –

–

– – 0

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 74Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

E1 Klimatförändringar

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

SBM-3

Bygg- och anläggningssektorn står för en stor

andel av världens klimatutsläpp, främst från

material som cement och stål. För Bonava är

det därför centralt att minska klimatpåverkan

genom hela värdekedjan – från design och

byggnation till driften av färdiga hem.

I vår dubbla väsentlighetsbedömning har

vi identifierat klimatpåverkan som en av våra

mest betydande hållbarhetsfrågor – både

utifrån hur vi påverkar klimatet och hur klimat-

förändringarna påverkar vår verksamhet.

Tabellen visar resultatet av väsentlighets-

bedömningen och vilka klimatrelaterade

inverkningar, risker och möjligheter som

är väsentliga för Bonava.

Bonavas inverkningar, risker och möjligheter kopplat till klimatförändringar

Inverkan, risk och möjlighet Del av värdekedjan Tidshorisont Beskrivning

Begränsning av klimatförändringar

Faktisk negativ inverkan — Uppströms

— Den egna

verksamheten

— Nedströms

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Byggsektorn bidrar signifikant både i Sverige och globalt till klimatförändring-

arna. Bonavas verksamhet ger upphov till utsläpp genom hela värdekedjan.

De största utsläppen härrör från inköpta material och energianvändning under

byggnadens livslängd.

Risk — Den egna

verksamheten

— Medellång sikt

— Lång sikt

Som bostadsutvecklare verkar Bonava på en marknad som är strikt reglerad.

Förändringar i lagstiftning och striktare klimatrelaterade byggnormer kan orsaka

finansiella effekter för Bonava. Det kan till exempel handla om införande av

gränsvärden för koldioxidutsläpp eller regleringar som gör koldioxidintensiva

material som cement och stål dyrare.

Anpassning till klimatförändringar

Potentiell negativ inverkan — Nedströms — Medellång sikt

— Lång sikt

Extrema väderförhållanden, vilka förvärras av klimatförändringarna, kan utlösa

ökade kostnader för våra kunder under bostädernas användningsfas. Exempel

på detta inkluderar:

— Ökade försäkringspremier eller självrisker i områden med högre risk för till

exempel översvämning.

— Ökade underhålls- och reparationskostnader till följd av extremväder.

— Högre energikostnader till följd av ökat kylbehov vid värmeböljor.

Energi

Faktisk negativ inverkan — Nedströms — Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Bonavas näst största utsläppskategori är energiförbrukningen i Bonavas bostä-

der under dess livslängd. Bonava har således en negativ inverkan på miljön

kopplat till konsumenternas energiförbrukning, även om bostäderna då är

a vyttrade till investerare och konsumenter.

Risk — Den egna

verksamheten

— Medellång sikt

— Lång sikt

Förändringar i lagstiftning och skärpta byggnormer avseende energiprestanda

kan innebära ökade kostnader för Bonava.

Möjlighet — Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Ett ökat fokus och en ökad efterfrågan på energieffektiva byggnader bland våra

kunder, till exempel till följd av lägre driftkostnader och potentiella fördelar i

form av lägre ränta vid banklån, utgör en affärsmässig möjlighet för Bonava.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 75Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Klimatomställningsplan

E1-1

Under 2025 har vi fokuserat på att uppdatera Bonavas klimat-

mål och tagit fram en ny baslinje med utgångspunkt i

LCA-metodik (livscykelanalyser) och Science Based Targets

initiatives (SBTi) nya vägledning för byggsektorn. Läs mer om

våra uppdaterade klimatmål och metod på sidorna 82–84.

Vår nya baslinje och uppdaterade klimatmål utgör grunden

för bolagets koncernövergripande omställningsplan i tre steg.

Steg ett och två är hittills antagna av koncernledningen.

— Steg ett, som slutfördes under 2025, har fokuserat på att

ta fram insikter och identifiera möjligheter för att minska

inbäddade utsläpp och deras potentiella påverkan på andra

livscykelstadier, med hänsyn till både klimatpåverkan och

relaterade kostnader. Analysen baseras på ett till två repre-

sentativa typprojekt inom varje affärsenhet.

— Steg två innebär att samtliga affärsenheter, senast vid

utgången av 2026, ska ha utvecklat och antagit en fullstän-

dig utsläppsminskningsplan för hela projektbeståndet fram

till 2030. Planen ska därefter revideras årligen baserat på

eventuella nya insikter och förändringar i portföljen.

— Steg tre innebär att samtliga affärsenheter årligen imple-

menterar, följer upp och levererar på den fastställda

utsläppsminskningsplanen för hela projektbeståndet,

genom att uppnå årliga utsläppsmål (kgCOe per kvm)

i genomförda projekt fram till 2030.

Insikter kring utsläppsminskningsmöjligheter 2025

Tyskland

Under 2025 låg fokus på att etablera en grund för framtida

planering av utsläppsminskningar. Två representativa refe-

rensprojekt – ett flerbostadsprojekt och ett småhusprojekt –

analyserades för att fastställa en utsläppsbaslinje, komplette-

rat med ett tredje projekt för fördjupad analys.

Dialoger med leverantörer gav värdefulla marknadsinsikter

inför framtida val av material och byggmetoder med lägre kli-

matpåverkan. Hållbarhet och byggnadsfysik samlades inom en

gemensam funktion för att stärka kopplingen mellan teknisk

utveckling och lågkoldioxiddesign.

Den största utsläppsminskningspotentialen identifierades

i material- och konstruktionsval, inklusive materialsubstitutio-

ner, ökad användning av trä i stället för betong samt använd-

ning av förnybar el utan uppvärmning under byggskedet för

investerarprojekt. Ett pilotprojekt med extern partner initiera-

des även för att minska utsläpp från tjänstebilar.

Sverige

Betong och stål med lägre GWP (Global Warming Potential)

för bjälklag, väggar, stommar och grundläggning är fortsatt

de mest effektiva och direkt genomförbara utsläppsminsk-

ningsåtgärderna och införs redan i projekt i Sverige. Klimat-

förbättrat stål ger ytterligare besparingar i bärande konstruk-

tioner. Alternativ med trästomme och träfasad visar stark lång-

siktig potential för djupare utsläppsminskningar, men är för-

knippade med en större kostnadsosäkerhet och tekniska bero-

enden. Därutöver innebär en övergång till HVO100 för trans-

porter och arbetsmaskiner en omedelbar åtgärd med låg risk

för att minska transportrelaterade utsläpp. Sammantaget är

utsläppsminskningarna koncentrerade till livscykelstegen A1–

A5, med begränsad effekt på driftenergifasen (B6). Ambitio-

nen för nya projekt (enligt Nordisk Miljömärkning 4) är energi-

klass B.

Finland

Betong och stål med lägre GWP för bjälklag, väggar och

stommar är fortfarande de mest effektiva och omedelbart

genomförbara åtgärderna och är redan på väg att införas i

inköpsprocesserna för Bonava Finland. Energiåtgärder,

såsom fjärrvärme, sol energi och värmeåtervinning från spill-

vatten, kompletterar materialåtgärderna men har en mindre

påverkan på de inbyggda utsläppen.

Baltikum

De viktigaste hävstängerna för utsläppsminskning fokuserar

på utbyten av material-för-material inom byggsystemet samt

på samarbete med leverantörer. Användningen av grön eller

lågkoldioxidbetong är fortsatt en möjlighet på längre sikt.

Leverantörsdialoger är avgörande för att utforska genomför-

bara alternativ utifrån regionala leveransförutsättningar. Den

detaljerade analysen av ett representativt flerbostadshus visar

att de identifierade åtgärderna för utsläppsminskning både

medför minskade utsläpp och ökade produktionskostnader.

Den huvudsakliga insikten rör den höga kostnadskänsligheten

inom segmentet för prisvärda bostäder som är Baltikums

fokus. Framåt kommer affärsenheten att bredda analysen till

att omfatta kombinerade material- och arbetskostnadseffek-

ter som en del av en heltäckande omställningsplan.

Finansiella effekter

Vi bedömer att en snabb övergång till lågkoldioxidteknik, i sin

mest ambitiösa tillämpning, idag skulle medföra betydande

kortsiktiga kostnader och risker för bostadsprojektens lönsam-

het, finansiella stabilitet och tekniska genomförbarhet. Detta

utan tydliga incitament från kunder och/eller lagstiftning. Vi för-

väntar därför att vår utsläppsminskningsbana kommer att följa

en accelererad reduktionskurva där minskningarna är mindre i

början och för att sedan öka när marknadsförutsättningarna för-

bättras och lösningarna blir mer konkurrenskraftiga. Det gör att

en stegvis övergång under perioden 2026–2030 är realistisk

för att ligga i linje med Parisavtalet då det möjliggör för teknisk

utveckling, leverantörsanpassning, ett potentiellt ökat kundin-

tresse samt implementering av nationella lagstiftningar inom

området. Tillsammans kan dessa faktorer driva en kommersiellt

konkurrenskraftig omställning till gagn för branschen, sam-

tidigt som de kort siktiga finansiella riskerna minskar.

Under 2025 har Bonavas affärsenheter utvecklat fördjupade

insikter om utsläppsminskningspotential baserat på lågkoldi-

oxidmaterial som finns tillgängliga på respektive marknad idag

samt lösningar som förväntas bli kommersiellt tillgängliga till

2030. Dessa analyser omfattar både faktiska, tillgängliga alter-

nativ och uppskattade kostnadsnivåer för framtida lösningar.

Utvecklingstakt, mognadsgrad, leverantörsintresse, kundefter-

frågan och nationell lagstiftning varierar dock betydligt mellan

marknaderna, vilket påverkar möjligheterna att driva omställ-

ningen i samma takt på alla våra marknader. Arbetet är en

central del av Bonavas klimatomställningsplan och stödjer

SBTi-målen till 2030 genom att kombinera vetenskapligt base-

rade utsläppsminskningar med ekonomiskt ansvarstagande.

Bonava har inte genomfört några väsentliga eller särskilda

investeringar (capex) som en direkt följd av de nuvarande

åtgärderna och förväntas heller inte bli framöver. De åtgärder

som vidtas integreras i den ordinarie affärsverksamheten och

genomförs inom ramen för vår löpande operativa verksamhet,

till exempel genom val av material, projektering, inköp och

uppföljning i pågående projekt.

Tyskland

För närvarande har hållbara material högre priser än konven-

tionella material. Effekten på framtida marginaler är fortfa-

rande svåra att bedöma. Vi ser möjligheter till utsläppsminsk-

ningar, men dessa kan endast realiseras i samarbete med

leverantörer och marknaden.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 76Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Sverige

Även om flera lågkoldioxidlösningar visar lovande potential

för att minska de inbyggda utsläppen, varierar deras ekono-

miska genomförbarhet beroende på leverantörspriser, teknisk

mognadsgrad och designkompatibilitet. Sammantaget bekräf-

tar vår analys att betydande utsläppsminskningar är möjliga,

men kräver en stegvis och kostnadsmedveten implemente-

ring, stödd av fortsatt leverantörssamverkan och marknads-

utveckling.

Finland

Affärsenheten har utforskat ett brett spektrum av lågkoldioxid-

material, från förbättrad betong och stål till delvis användning

av trä samt nya energilösningar. De flesta åtgärder ger utsläpps-

minskningar med begränsad kostnadspåverkan, medan vissa

alternativ fortfarande är dyra eller beroende av leverantörers

beredskap och tekniska godkännanden. Vår bedömning är att

utsläppsminskningar uppnås utan större lönsamhetsrisker om

de införs gradvis, med start i kostnads effektiva och marknads-

mogna material och därefter mer avancerade alternativ i takt

med att priser och tillgång förbättras.

Baltikum

På grund av den höga priskänsligheten i segmentet för pris-

värda bostäder kan även små effekter på täckningsbidraget få

betydande konsekvenser för försäljning och lönsamhet, vilket

kräver projektspecifika utvärderingar. Nuvarande analyser visar

möjlighet till små utsläppsminskningar men de kommer med

påtagliga kostnadsimplikationer för flera av de alternativ vi har

analyserat. Även om leverantörsdialogen kring utsläppsminsk-

ningsmöjligheter fortsätter är affärsenhetens möjlighet att

påverka marknadsdynamiken fortsatt begränsad, vilket under-

stryker vikten av en gradvis och kostnadseffektiv omställning

i linje med marknads- och regelutveckling.

Potentiella inlåsta växthusgasutsläpp

Vår omställning är i allra högsta grad beroende av att branschen

utvecklas inom vissa områden. Nedan framgår potentiella

inlåsta växthusgasutsläpp:

— Material som används vid byggnation, såsom cement och

stål, har inlåsta utsläpp som inte helt kan elimineras om inte

tillverkningsindustrin blir koldioxidfri. Trots insatser för att

använda alternativ med låg klimatpåverkan och optimera

materialeffektiviteten kvarstår utsläpp som blir inlåsta när

våra bostäder är färdigställda, vilket ligger utanför Bonavas

direkta kontroll.

— De bostäder vi bygger är energieffektiva och följer bästa

praxis inom hållbart byggande. Utsläppen från de färdiga

bostäderna beror dock på vilka energikällor som finns till-

gängliga i elnätet. Om inte elnätet helt övergår till förnybar

energi kommer en del av utsläppen från hushållens energi-

användning att förbli inlåsta.

För att minska risken för inlåsta växthusgaser samarbetar vi

med flera leverantörer för att öka tillgången på byggmaterial

med låg klimatpåverkan. Vi skapar också kompetenssynergier

i koncernen genom att våra affärsenheter samarbetar och

delar kunskap med varandra. Löpande arbetar vi för att för-

bättra byggnadens energieffektivitet och således minska

beroendet av el från elnätet.

Bonava är inte uteslutet från EU-referensvärdena för anpass-

ning till Parisavtalet.

Resiliensanalys och användning

av klimatscenario

ESRS 2 IRO-1

Bonava använder Science Based Targets initiatives (SBTi)

metodik avseende utsläppsbanor och scenarioanalyser. Dessa

utgör grunden för företagets klimatmål och utgör underlag i

resiliensanalysen av Bonavas strategi och affärs modell för att

säkerställa att bedömningarna är vetenskapligt förankrade.

Bonavas klimatmål är baserade på vetenskapligt förankrade

utsläppsbanor som utvecklats genom jämförelse med IEA:s

Net Zero by 2050-scenario.

Målen för scope 1 och 2 är validerade av SBTi och i linje

med en 1,5°C-bana. För inbäddade utsläpp i scope 3 tillämpar

Bonava SBTi:s sektorsspecifika 1,5°C-anpassade utsläppsbanor,

medan utsläpp från användningsfasen av sålda produkter följer

SBTi:s metodkrav om minst 7 procent årlig minskning, motsva-

rande en ”well-below”-2°C-bana.

Omställningsrisker bedöms med utgångspunkt i Bonavas

interimsklimatmål till 2030 i linje med SBTi:s 1,5°C-bana, då

inget nettonoll-utsläppsmål ännu har tagits. Fysiska klimatris-

ker bedöms över den förväntade projektlivslängden om cirka

50 år. För att fånga den potentiella utvecklingen av klimatrela-

terade risker under denna period används IPCC:s representa-

tiva koncentrationsbanor (RCP) 4.5 och 8.5 som långsiktiga

referensscenarier med tidshorisont fram till år 2100.

Resiliensanalysen genomfördes under 2025 av ESG-funktio-

nen på koncernnivå som en strukturerad kvalitativ bedömning

av Bonavas övergripande strategi och affärsmodell, baserad

på TCFD:s kategorier för omställningsrisker och fysiska risker.

Analysen utgick från koncernens styrande dokument och

interna kontrollramverk, SBTi-åtagandet, affärsenhetsspeci-

fika risk- och omvärldsanalyser, klimatscenarier i årsredovis-

ningen samt externa granskningar och intressentdialoger.

Fysiska risker har utvärderats på affärsenhetsnivå vid varje ny

investering, med hänsyn det lokala sammanhanget. Läs mer

om klimatanpassning och fysiska klimatrisker under rubriken

”Klimatanpassning” på sida 81.I tabellen på nästa sida finns

resiliensanalysen summerad.

Resiliensanalysen indikerar att Bonavas strategi och affärs-

modell i nuläget är robust. De identifierade omställningsriskerna

bedöms kunna hanteras inom den befintliga affärsmodellen

och styrningen, medan de fysiska klimatriskerna främst är

lokala och projektspecifika. Denna slutsats stöds av scenario-

analyser i linje med en 1,5 °C-bana för omställningsrisker samt

platsbaserade bedömningar av fysiska risker i portföljen enligt

RCP 4.5- och RCP 8.5-scenarierna. Dessa analyser visar att det

inte finns några systemiska väsentliga exponeringar eller sår-

barheter och bekräftar att de identifierade riskerna förblir han-

terbara inom ramen för Bonavas styrning och anpassningsar-

bete.

Klimatrelaterad kompetens utvecklas inom ordinarie roller

och processer. Inget behov av särskild omskolning eller avveck-

ling av tillgångar har identifierats.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 77Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Typ av risk Beskrivning Hantering av risker

Omställningsrisker

Regulatoriska

förändringar

Nya regler avseende energieffektivitet, utsläpp och hållbara material kan resul-

tera i ökade kostnader. Införande av koldioxidskatter kan ytterligare höja kostna-

derna för koldioxid intensiva material och processer. Om vi inte är förberedda på

ändrade krav och bygg normer och inte anpassar vår verksamhet i tid kan det

leda till regelbrott, böter, längre byggtider och ökade driftskostnader.

Regeländringar bevakas på både affärsenhets- och koncernnivå. Affärsenheterna följer lokala regler, till exem-

pel avseende energieffektivitet, LCA:er och utsläppströsklar för bygglov, och gör regelbundna omvärldsanaly-

ser. Koncernens ESG-funktion bevakar övergripande krav inom miljö och transparens. Interna kontroller säker-

ställer ett konsekvent arbete.

Regeländringar och dess konsekvenser delas inom affärsenheter, ESG-kommittén och årligen med styrelsen

enligt dess arbetsordning. Miljö- och klimatrelaterade regler och lagar är även en del av Bonavas riskbedöm-

ning som hanteras av riskkommittén.

Marknads-

förändringar

Brist på ändliga råmaterial och statliga incitament för att minska klimatpåverkan

från byggmaterial kan leda till ökade materialkostnader. Därtill fokuserar investe-

rare och finansiella institutioner i allt högre grad på hållbarhet, vilket innebär att

finansieringsmöjligheterna kan minska om hållbarhetsarbetet brister.

Vidare kan osäkerheter kring eller oförmåga att anpassa sig till marknads-

förändringar och kundbeteende leda till minskad efterfrågan på Bonavas pro-

dukter om våra bostäder och områden inte motsvarar kundernas preferenser.

Bonavas marknader utvecklas i olika takt beroende på marknadens kunder, branschförutsättningar, leveran-

törer och lagstiftning. Affärsenheterna och dess ledning behöver därför vara flexibla och stegvis införa gröna

lösningar i projekten, i enlighet med sin omställningsplan.

Dialogen med investerare och finansiella institutioner är central för Bonavas hållbarhetsagenda, transparens

och projektutveckling. Medan finansiella institutioner efterfrågar åtaganden till vetenskapligt baserade klimat-

mål, framdrift i åtgärder och transparens kring klimatdata för scope 1, 2 och 3, efterfrågar fastighetsinveste-

rare projekt som är energieffektiva, EU-taxonomianpassade eller miljöcertifierade.

Teknologi och

processer

Investeringar i nya hållbara teknologier och material kan vara kostsamma och

påverka lönsamheten. Om branschen inte kan säkra hållbara alternativ till rimlig

kostnad kan Bonavas möjlighet att uppnå sina klimatmål och våra bostäders

prisvärdhet äventyras.

Affärsenheternas inköpsfunktioner samarbetar med tillverkare och leverantörer för att förmedla våra klimat-

mål, ställa krav på hållbarhet och fånga upp branschens senaste utveckling och trender. Bonavas baltiska

affärsenhet har dessutom ett dedikerat FoU-team som utvecklar innovativa byggmetoder och hållbara mate-

rial för ökad klimattålighet.

Rykte och varu-

märke

Med förändrade kunduppfattningar och ökade förväntningar från intressenter

kan uteblivna hållbarhetsåtgärder på vissa marknader leda till negativ publicitet,

förlorat förtroende och svårigheter att särskilja sig på en alltmer miljömedveten

marknad. Därtill kan tillgången till kapital minska när banker och investerare i

allt högre grad styr sina portföljer mot ambitiösa klimatagendor, där stark klimat-

prestation ofta utgör ett centralt urvalskriterium.

Bonava har en aktiv dialog med investerare och har utvecklat ett särskilt klimatkommunikationspaket under

temat ”Balancing responsible ambition with business-realistic action”. Vi åtar oss att följa bästa praxis och

Science Based Targets i linje med globala klimatmål, samtidigt som vi tydliggör skillnaden mellan våra lång-

siktiga klimatmål och våra finansiella mål. Klimatmålen är inte anpassade till enskilda affärsstrategier och

sträcker sig ofta bortom vår direkta kontroll. Klimatmålen fungerar som en kompass för vårt bidrag till netto-

nollutsläpp 2050 – inte som prognoser för Bonavas resultat. Vi är transparenta kring våra framsteg, utma-

ningar och lärdomar och undviker att ge orealistiska löften, samtidigt som vi gör allt vi kan för att driva en

ansvarsfull och affärsmässigt hållbar omställning.

Fysiska risker

Temperatur-

relaterade risker

Stigande medeltemperaturer, inklusive värmeböljor, värmestress och långsiktig

uppvärmning, kan leda till övertemperaturer inomhus, påverkan på komfort och

hälsa samt ökat behov av kylning. Effekterna kan förstärkas i urbana miljöer där

täta och hårdgjorda ytor lagrar värme.

Värmeexponering begränsas genom extern solavskärmning, solskyddsglas, passiv kylning och säker nattventi-

lation. Detta kompletteras med värmehandlingsplaner, klimatanpassad projekteringsverifiering, övervakning

samt naturbaserade lösningar såsom vegetation.

Vattenrelaterade

risker

Kraftig nederbörd, ytavrinning och hydrologisk variation kan orsaka vatten-

ansamling, överbelastning av dagvattensystem och fuktinträngning i byggnader.

Korta och intensiva regnhändelser innebär särskilda risker i urbana miljöer.

Åtgärderna innefattar lokal dagvattenhantering, inklusive blågröna lösningar, kontrollerade ytavrinningstråk,

översvämningsskydd för kritisk utrustning samt regelbundet underhåll av dränering i kombination med

vegetation.

Massrörelser/mark-

stabilitet

I finkorniga och känsliga jordarter kan ökade nederbördsmängder höja por-

trycket och orsaka markrörelser, vilket riskerar att påverka grundläggning och

underjordisk infrastruktur.

Åtgärder omfattar geotekniska utredningar, förstärkt grundläggning, släntstabilisering, förbättrad dränering

samt begränsning av laster i känsliga områden. Vid behov tillämpas även byggnadsfria zoner.

Vindrelaterade

risker (storm)

Inga hotbeskrivningar för vindrelaterade risker rapporterade.

Inga anpassningsåtgärder kopplade till vindrelaterade risker rapporterade.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 78Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Policyer relaterade till klimatförändringarna

MDR-P, E1-2

Vi åtar oss att följa upp, regelbundet anpassa våra klimatmål samt

genomföra klimatrelaterade åtgärder för att minska Bonavas

påverkan på den globala uppvärmningen i linje med Paris-

avtalet. Det framgår av Bonavas hållbarhetspolicy. Policyn

anger bland annat att vi ska sträva efter att använda hållbara

material samt sträva efter en hög resurseffektivitet för att

stödja våra kunder i att minimera sin negativa miljöpåverkan.

Våra koncernövergripande riktlinjer för miljö- och klimat-

åtgärder styr hur affärsenheterna ska arbeta för att begränsa och

anpassa sin verksamhet till klimatförändringar. Styrdokumentet

fastslår att alla Bonavas affärsenheter ska:

— anta mätbara rutiner, instruktioner och åtgärder för att bidra

till uppfyllanden av Bonavas vetenskapsbaserade klimatmål

— påbörja utvecklingen av livscykelanalyser (LCA) i ett tidigt skede

av projekten för att möjliggöra identifiering och implemente-

ring av utsläppsminskningsmöjligheter i framtida bostäder.

— upprätta lokala utsläppsminskningsplanerna baserat på

insikterna från LCA-processen.

— inkludera energieffektiv design i alla byggprojekt.

— använda energimodellering och simuleringsverktyg under

designfasen för att förutse och optimera byggnaders

energiprestanda.

— följa eller överträffa lokala och internationella standarder

och certifieringar för energieffektivitet, såsom Svanen-

märkning, RTS, BREEAM med flera.

— använda energieffektiv byggutrustning och maskiner.

— implementera bästa praxis för energihantering på bygg-

arbetsplatser.

— säkerställa regelbunden uppföljning av energiförbrukning

för att identifiera och åtgärda förbättringsområden.

— integrera förnybara energikällor i projektens design där

det är möjligt.

— använda förnybar energi för byggarbetsplatser och

driftsatta byggnader.

För att kunna förutse, förbereda sig för och hantera effekterna

av klimatförändringar ska varje affärsenhet, i linje med våra rikt-

linjer för klimat- och miljö, från och med 2025 genomföra en

klimat- och sårbarhetsbedömning i varje ny investering samt

integrera överväganden för klimatanpassning i projektplane-

ring och design.

För hantering av tredjepartsrisker, däribland klimatrelaterade

risker, har vi en tredjepartsriskstrategi som fastställer de minimi-

krav som vi har gentemot tredjepart. Minikraven framhåller bland

annat att alla Bonavas affärsenheter ska säkerställa att de material

som används och de tjänster som tillhandahålls på våra bygg-

arbetsplatser stödjer Bonavas miljöambitioner. Detta genom att

använda säkra material med låg klimatpåverkan från tillförlitliga

källor samt säkerställa att tredjepartsaktörer inte äventyrar

Bonavas rykte eller förmåga att hålla sina löften. Vår koncernge-

mensamma arbetsordning för interna kontroller vägleder oss i vårt

arbete med riskhantering och intern kontroll, däribland säkerstäl-

landet av upphandling av material med låga koldioxidutsläpp.

Se appendix sidorna 119–122 för en mer detaljerad beskriv-

ning av Bonavas policyer.

Åtgärder

MDR-A, E1-3

Vårt klimatrelaterade arbete i affärsenheterna utgår från Bonavas

koncerngemensamma riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder.

Genom att alla affärsenheter implementerar och efterlever rikt-

linjerna kan vi begränsa Bonavas miljöpåverkan och anpassa

investeringar till ett förändrat klimat.

Som stöd i Bonavas miljö- och klimatarbete har Bonava,

sedan länge, ett etablerat råd för miljö- och klimatåtgärder som

spelar en central roll i arbetet med Bonavas samtliga miljö- och

klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter. Under led-

ning av Group Environment and Climate Action Manager sam-

manträder rådet för miljö- och klimatåtgärder varje månad och

representanter från alla affärsenheter samlas. Detta säkerställer

ett strukturerat och systematiskt arbetssätt och att koncernens

riktlinjer genomförs konsekvent inom de lokala organisatio-

nerna. Rådet samordnar centrala arbetsströmmar såsom arbetet

med våra vetenskapsbaserade klimatmål, implementeringen av

CSRD, livscykelanalyser på projektnivå samt utvecklingen av

IT-infrastruktur för rapportering och data.

För 2025 har inga specifika nyckelåtgärder definierats, efter-

som året har fokuserat på att generera insikter kring möjligheter

till utsläppsminskning i varje affärsenhet. Under 2026 ska varje

affärsenhet ta fram och anta en utsläppsminskningsplan med

sikte på 2030, baserad på dessa insikter. I dessa planer kommer

de huvudsakliga drivkrafternas kvantitativa bidrag till målupp-

fyllelse att formuleras. Planerna följs därefter upp årligen.

Bonava har inte genomfört några väsentliga eller särskilda

investeringar (capex) som en direkt följd av de nuvarande åtgär-

derna. De åtgärder som vidtas integreras i den ordinarie affärs-

verksamheten och genomförs inom ramen för vår löpande ope-

rativa verksamhet, till exempel genom val av material, projekte-

ring, inköp och uppföljning i pågående projekt.

Begränsning av klimatförändringar

Centrala drivkrafter för minskade utsläpp inkluderar optimerad

materialanvändning, kontinuerlig utforskning av mer hållbara

alternativ, implementering av energieffektiviseringsåtgärder

samt ökad användning av förnybara energikällor såsom solpa-

neler och geoenergi. Vi arbetar även aktivt med att minimera

vår egen klimatpåverkan i scope 1 och 2.

Baserat på lokala förutsättningar och utmaningar varierar

arbetet mellan affärs enheterna:

— Specifikt för affärsenhet Tyskland: Har ett fokus på att öka

andelen förnybar energi och fasa ut fossila bränslen.

— Specifikt för affärsenhet Sverige: Krav enligt Nordisk

Miljömärkning (Svanen) är integrerade i inköpsmallar och

designprocesser, vilket kräver användning av lågkoldioxid-

material såsom grön betong och återanvänt stål. Alla projekt

som startats från och med 2024 ska Svanenmärkas enligt

version 4.0, i linje med EU-taxonomin.

— Specifikt för affärsenhet Finland: Energiklass A gäller för alla

nya projekt från och med 2022, EU-taxonomianpassning

gäller för investerarprojekt från och med 2024, Miljö-

märkningen YL gäller för konsumentprojekt från och med

2024 och gröna håldäck i betong används i samtliga projekt,

vilket gäller majoriteten av bostadsutvecklingar.

Drivkraft – Resurseffektivitet och materialval

Bonavas enskilt största klimatpåverkan kommer från de sam-

lade utsläppen kopplade till inköpta varor och tjänster. Vi foku-

serar därför på att öka resurseffektiviteten och successivt

övergå till material med lägre koldioxidutsläpp i våra projekt

Bonavas nyckelbeslut om att ta fram livscykelanalyser (LCA)

för alla färdigställda projekt under 2024 gör det möjligt för oss

att, för varje projekt, analysera och jämföra hur olika material

och val inom projektering inte bara påverkar kostnaderna utan

även kgCO

e per kvadratmeter.

Samtliga affärsenheter arbetar med att införa kriterier för pri-

oriterade material som omfattar klimat-, miljö- och hälsoeffekter

samt en ansvarsfull och tillförlitlig inköpsprocess. Kriterierna ska

integreras i planerings- och inköpsprocesserna.

Läs mer om hur vi jobbar med resurseffektivitet och cirkulära

produktionsmodeller i avsnittet resursanvändning och cirkulär

ekonomi på sida 94.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 79Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Drivkraft – Effektiva byggnader

Bonavas näst största utsläppskategori är den framtida klimat-

påverkan från bostäderna efter överlämning till våra kunder.

Energiprestanda har länge varit ett fokusområde för såväl

bostadsutvecklare som lagstiftare och kunder, med stöd av

EU-regelverk och taxonomin för hållbar finansiering. I takt

med att energisystemen blir alltmer förnybara och mindre

beroende av fossila bränslen fortsätter Bonava att utforma

bostäder som är så resurseffektiva som möjligt.

Varje affärsenhet fastställer sina ambitioner för energieffek-

tivitet utifrån lokala standarder, regelverk och tillgången till för-

nybar energi som en del av de aktivitetsplaner som stödjer våra

klimatmål. Detta tillvägagångssätt säkerställer att Bonavas

byggnader uppfyller nationella krav samtidigt som deras

energi- och miljöprestanda ständigt förbättras.

I linje med Bonavas riktlinjer för klimat- och miljöåtgärder

säkerställer vi att alla affärsenheter genomför strategier och

åtgärder för att minimera energiförbrukningen och maximera

energieffektiviteten i hela värdekedjan.

Drivkraft – Energiomställning

Utsläppen från Bonavas egen verksamhet är små i förhållande

till våra scope 3-utsläpp. Utsläppen i scope 1 och 2 utgör

cirka 0,5 procent av våra totala utsläpp. Nästan 90 procent av

utsläppen kommer från fossila bränslen, främst från den tyska

verksamheten. Resterande utsläpp härrör från en förändrad

markanvändning, elfordon samt energiförbrukningen på de

kontor vi äger och kontrollerar.

För att minska utsläppen fokuserar vi våra åtgärder på områ-

den där vi anser ha störst möjlighet att göra skillnad. Vi samar-

betar med energileverantörer och implementerar ramavtal för

för nybar energi i Norden och Tyskland samt undersöker nya

möjligheter att öka andelen förnybar energi. Vidare har vi tydliga

interna utsläppskrav för fordonsflottan för att påskynda elektri-

fieringen och minska beroendet av fossila bränslen.

Vårt koncerngemensamma mål är att minska utsläppen i

scope 1 och 2 med 42 procent till 2030. Vi arbetar utifrån ett

holistiskt förhållningssätt, vilket innebär att även om vissa

affärsenheter, till exempel de med höga utsläpp från markan-

vändningsförändringar, kan ha svårt att nå målet, kan andra

enheter med högre bränslerelaterade utsläpp kompensera

genom kraftfullare åtgärder.

Aktiviteter 2025

Tyskland

— Ett första utkast till en materialpreferenslista som inklude-

rar klimathänsyn har tagits fram. Under arbetet har ett

behov av tydliga och mätbara kriterier för miljösäkerhet och

klimatpåverkan identifierats, för att upphandlingen ska

kunna kontrolleras och verifieras på ett tillförlitligt sätt.

— Under 2025 har omställningen av tjänstebilsflottan fortsatt

med målet att ställa om hela fordonsflottan till elbilar så

snabbt som möjligt. Nuvarande bränsleförbrukning följs via

en mobilitetsapp och utsläpp klimatkompenseras tillfälligt

via TÜV-certifierade projekt (utanför SBTi).

— Bonava Tysklands byggplattform har vidareutvecklas. Målet

är att spara resurser genom ökad standardisering, anpass-

ning till lagkrav, mer hållbara produkter och effektivare pro-

duktion.

Sverige

— Genom användning av klimatförbättrad betong, tunnare

pågjutningslager, isolerbetong och minskad armering har

klimatpåverkan i Årsta Park minskats med 20 procent.

— I utvecklingen av Villa Verde, vårt mest hållbara småhus och

pågående pilotprojekt, har användningen av en ny typ av

bottenplatta, tillsammans med andra lösningar, halverat

klimatavtrycket (A1–A5: –40%) från råmaterial till färdig

byggnad jämfört med intilliggande hus av samma storlek.

— Flerbostadshuset Fredman (TG4) och hela området Fjärils-

husen byggs med klimatförbättrad betong.

Finland

— Ett projekt färdigställdes med gröna håldäck i betong, vilket

minskar materialåtgång och vikt samtidigt som bärförmågan

bibehålls.

— Ett arbete med att uppdatera kriterierna för prioriterade

material har påbörjats för att tydliggöra klimatkrav gente-

mot leverantörer.

Baltikum

— Två hyresfastigheter, Krasta Kvartāls i Riga och Ainadi i

Tallinn, har BREEAM In-Use-certifierats med betyget Excel-

lent, vilket stärker fastigheternas hållbarhetsprofil och attrak-

tivitet för investerare.

— Från och med 2025 är nu alla projekt, där det är tekniskt

möjligt, utrustade med solpaneler för att säkra lokal energi-

produktion, förbättra energieffektiviteten och sänka kun-

dernas energikostnader.

— Laddinfrastruktur för elbilar installeras numera på parke-

ringar, med möjlighet till fler laddare som tillval vid försälj-

ning.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 80Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Klimatanpassning

I linje med Bonavas riktlinjer för klimat- och miljö ska varje

affärs enhet från och med 2025 genomföra en klimat- och sår-

barhetsbedömning i varje ny investering samt integrera över-

väganden för klimatanpassning i projektplanering och design.

Klimat- och sårbarhetsbedömningen ska baseras på två sce-

narier:

— RCP 4.5 – Scenario med medelhöga utsläpp: Ett scenario

baserat på en framtid med relativt ambitiösa utsläpps-

minskningar. Växthusgasutsläppen ökar något innan de

börjar minska omkring år 2040. I detta scenario förutses en

global uppvärmning på upp till 2,6 °C, med större uppvärm-

ning över land och nära Nordpolen.

— RCP 8.5 – Scenario med höga utsläpp: Ett scenario baserat

på en framtid utan politiska förändringar för att minska

utsläppen. En framtid som kännetecknas av ökande växt-

husgasutsläpp som leder till höga koncentrationer i atmos-

fären. I detta scenario förutses en global uppvärmning på

4,9 °C, men för landområden i norra delen av världen kan

det bli upp till 11 °C vilket innebär att stora delar av världen

kommer ha en årlig medeltemperatur på över 29 °C.

Omställningsrisker bedöms i förhållande till Bonavas inte-

rimsmål för 2030, som är i linje med SBTi:s 1,5 °C-bana. Detta

speglar den tidsperiod då förändringar i regelverk, marknader

och policyer förväntas få en väsentlig påverkan på verksam-

heten. Fysiska klimatrisker bedöms över den förväntade pro-

jektlivslängden på cirka 50 år, eftersom detta representerar

den period under vilken Bonava exponeras för klimatrelate-

rade effekter genom utveckling, byggnation och fastigheters

prestanda. En 50-årig tidshorisont omfattar därmed per defi-

nition utvecklingen på kort, medellång och lång sikt, till exem-

pel 2030, 2040, 2050 och framåt, i stället för att dessa

bedöms var för sig. De olika tidshorisonterna speglar risker-

nas karaktär, varvid omställningsrisker främst materialiseras

över kortare och medellånga policy- och marknadscykler,

medan fysiska risker utvecklas gradvis och påverkar tillgångar

under hela deras livslängd.

Vissa fysiska klimatrelaterade risker utesluts redan på kon-

cernnivå i början av en ny investering eftersom historisk risk-

exponering saknas och inte förväntas uppstå enligt RCP

8.5-scenariot. De återstående riskerna bedöms på affärs-

enhetsnivå för varje investering.

För att bedöma riskexponering används offentligt tillgängliga

källor, såsom nationella klimatkartor och databaser över natur-

faror vilket gör det möjligt att identifiera projektens geografiska

lägen och spåra risknivåer för specifika områden. Sårbarheten

bedöms baserat på egenskaperna för den planerade investe-

ringen. Det är vanligt i ett tidigt investeringsskede att detaljerad

designinformation ännu inte finns tillgänglig. I sådana fall utgår

vi från en typisk byggnad, baserad på Bonavas vanliga design-

standarder och gällande lokala byggnadsnormer, och dokumen-

terar antagandena (bärande konstruktion, typ av dränering,

isolering, ventilationsstrategi, planlösning). Den slutliga sårbar-

heten kan förändras i takt med att designen utvecklas.

Bonava fokuserar på att identifiera risker som bedöms ha

både en hög exponering och en hög sårbarhet under båda

klimatscenarierna RCP 8.5 och RCP 4.5. Det är endast dessa,

så kallade ”hög-hög”-risker, som kräver anpassningsåtgärder.

Risker som bedöms ha medelhög sårbarhet, så kallade

”hög-medelhög”-risker, kräver inga åtgärder, men analyseras

ändå eftersom de utgör relevanta klimatrelaterade stressfakto-

rer för den långsiktiga planeringen. Detta tillvägagångssätt

möjliggör för en tidig riskbedömning, hjälper till att prioritera

framtida anpassningsåtgärder och gör det möjligt för våra

projektteam att ta hänsyn till klimatrisker i ett tidigt skede.

Aktiviteter 2025

Under året har samtliga affärsenheter tagit fram klimatrisk-

och sårbarhetsbedömningar för alla investeringar som gjorts

under 2025. Bedömningarna visar att flera fysiska klimatris-

ker nådde nivåerna ”hög-hög” eller ”hög-medelhög” inom våra

marknader – främst i Tyskland, Sverige, Finland och Litauen.

Riskbenämning

Hög–hög = Hög exponering och hög sårbarhet

Hög–medelhög = hög exponering och medelhög sårbarhet

Utfall med hög exponering och hög sårbarhet (hög-hög) var

mest framträdande för temperaturrelaterade risker, inklusive

värmeböljor, värmestress och långsiktiga temperaturökningar,

vilka huvudsakligen noterats i Tyskland. Ytterligare tempera-

turrelaterade risker, men med en ”hög–medelhög” bedöm-

ning, noterades i Finland och Sverige. Resultaten indikerar en

ökad exponering för extrema värmeförhållanden, vilket vi

övervakar med avseende på potentiella konsekvenser för

byggnaders prestanda och komfort.

Vidare utgjorde vattenrelaterade risker en betydande andel

av ”hög–hög”-bedömningarna, särskilt i Tyskland där kraftig

nederbörd, skyfall och hydrologisk variabilitet identifierades i

båda scenarierna (RCP 8.5 och RCP 4.5). Finland, Sverige och

Litauen rapporterade ”hög–medelhög” för liknande risker. Även

om utfallen på medelnivå inte kräver åtgärder är de fortsatt vik-

tiga för att förstå potentiella effekter på dagvattenhantering,

avrinningsmönster och lokala översvämningsrisker.

Risker kopplade till fasta massor var mindre vanliga, men

inkluderade ett fall på nivå ”hög-hög” avseende skred i Sverige,

orsakat av finkorniga jordar som är känsliga för ökat portryck

vid kraftig nederbörd. För samma investering identifierades

även markdegradering som ”hög–medelhög”, vilket inte kräver

någon anpassningsåtgärd men som fortsatt följs på grund av

dess geotekniska relevans.

Vindrelaterade risker identifierades endast i Sverige och då

på en ”hög–medelhög”-nivå. Dessa kräver inga anpassningsåt-

gärder enligt vår metodik men ingår fortsatt i den övergripande

förståelsen av fysisk klimatexponering. Inga vindrelaterade ris-

ker nådde en ”hög–hög”-nivå under 2025.

Sammantaget visar resultaten för 2025 att värme och inten-

siv nederbörd fortsatt utgör de mest väsentliga fysiska klimat-

riskerna inom Bonavas projektportfölj, medan geotekniska och

stormrelaterade risker förekommer lokalt. Även om endast

”hög–hög”-fall kräver anpassningsåtgärder, ger den bredare

uppsättningen av ”hög–medelhög”-risker viktiga insikter om

föränderliga klimatutmaningar och utgör ett centralt underlag

för vår långsiktiga riskbedömning och planering.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 81Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Mål

MDR-T, E1-4

Under 2025 fastställdes Bonavas uppdaterade klimatmål.

De kortsiktiga klimatmålen är vetenskapligt baserade och vali-

derade av Science Based Targets initiative (SBTi) och deras

nya vägledning för byggsektorn. Från och med 2025 baserar

vi klimatmålen och utsläppsberäkningar på projektbaserade

livscykelanalyser. Vi har även gått från att mäta utsläpp per

bostadsenhet till att mäta utsläpp per kvadratmeter.

Klimatmålen är direkt kopplade till Bonavas policyåtaganden

om att minska verksamhetens klimatpåverkan. Målen fungerar

som vägledning för både strategiska beslut och operativt

arbete i hela koncernen. Målen följs upp på årsbasis i Bonavas

koncernledning.

Mål för 2030 jämfört med basår 2024

Bonava åtar sig att inte installera någon ny fossilbränsleutrustning som ägs eller finansiellt kontrolleras av företaget i

sina byggnadsportföljer från och med den 1 juli 2030.

LEVERANTÖRER

Bonava åtar sig att minska in-

byggda scope 3 växthusgasutsläp-

pen från nya byggnader, inklusive

kapital varor, med 40,8% per m

BONAVA

Bonava åtar sig att minska de

absoluta scope 1 och 2 växthus-

gasutsläppen med 42%.

KUNDER

Bonava åtar sig att minska scope 3

växthusgasutsläppen från använd-

ningen av sålda produkter med

51,6% per m

SCOPE 3 UPPSTRÖMS SCOPE 3 NEDSTRÖMSSCOPE 1 OCH 2

Nyckeldefinitioner

Absolut utsläppsminskningsmål för Scope 1 och 2

Omfattar 100 procent av Bonavas marknadsbaserade

scope 1- och scope 2-utsläpp från ägda eller kontrollerade

källor, såsom energianvändning på Bonavas kontor, fordon

och förändrad markanvändning, vilket motsvarar cirka 0,5

procent av Bonavas totala klimatavtryck.

Scope 3-utsläppsminskningsmål för inbäddade utsläpp

från nya byggnader

Omfattar inbäddade utsläpp från kapitalvaror – byggnader

under uppförande. Inkluderar material (LCA-steg A1–A3),

transporter (A4) samt bränsle, energi och avfall under

byggskedet (A5). Inkluderar samtliga konstruktioner,

garage, grundläggning och underjordisk parkering, och

byggnadsdelar. För basåret 2024 utgjorde dessa 52 pro-

cent av Bonavas totala klimatavtryck. Intensiteten mäts per

kvm bruttoarea.

Scope 3-utsläppsminskningsmål för utsläpp från

användning av sålda produkter

Omfattar livscykelns operativa utsläpp från bostäder (60 år,

LCA-steg B6 – energianvändning). Inkluderar samtliga kon-

struktioner. För basåret 2024 utgjorde dessa 38 procent

av det totala klimatavtrycket. Intensiteten mäts per kvm

brutto area.

Kapitalvaror

I linje med SBTi klassificerar Bonava byggnader under upp-

förande som kapitalvaror, vilket speglar skapandet av kapital-

intensiva tillgångar. Detta säkerställer att utsläppen hänförs

till den första ägarens växthusgasinventering. Dessa rappor-

teras separat från konventionella kapitalvaror (till exempel

inköpt utrustning).

Byggnad

En permanent eller semi-permanent innesluten konstruk-

tion med definierad golvyta som används för bostadsända-

mål eller som stödjer dess drift och funktioner. Inkluderar

fristående men funktionellt sammanhängande konstruktio-

ner, till exempel garage, förråd, underjordisk parkering, om

de har grund eller förankring, tak och väggar samt mätbar

golvyta.

Biogena utsläpp och upptag

Exkluderas från Bonavas klimatmål. Rapporteras separat

för att undvika underskattning av inbäddade utsläpp och

för att kunna fokusera på fossilbaserad utsläppsminskning.

I linje med SBTi:s vägledning antar Bonava att koldioxid-

upptag motsvarar de tillhörande biogena utsläppen på

grund av begränsad datanoggrannhet.

Utrustning som använder fossila bränslen

Omfattar alla system eller apparater som direkt förbränner

eller är beroende av fossila bränslen för energiförsörjning

i byggnader som Bonava säljer, till exempel gaspannor,

gasspisar samt diesel- eller gasgeneratorer som används

som primär energikälla. Ett undantag är reservsystem som

krävs av regulatoriska skäl.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 82Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Scope 1–2-utsläppen minskade med 17 procent, vilket

stödjer framstegen mot 2030-målet. Minskningen drevs

av lägre användning av fossila bränslen i bolagets fordon,

minskad markanvändningsförändring till följd av färre

greenfield-utvecklingar samt lägre marknadsbaserade

utsläpp från inköpt el. I Tyskland, Finland och Baltikum

användes färre fordon med fossila bränslen, medan privat

bilkörning i Sverige omklassificerades till scope 3 som en

personalförmån. Utsläppen från kontorsenergi minskade

till följd av minskade kontorsytor i Baltikum och förbättrad

data om förnybar el i Tyskland. Ökad elanvändning från

elfordon motverkade inte den samlade minskningen. För

mer information, se sida 86.

Scope 1 och 2 – absoluta utsläpp

42 % absolut utsläppsminskning till 2030, ton CO

Affärsenhet 2025 2024

Tyskland 1 187 1 397

Sverige 15 32

Finland 14 23

Baltikum 20 33

Övrig verksamhet

10 10

Total 1 246 1 495

Övrig verksamhet avser Bonavas koncernfunktion.

Affärsenhet 2025 2024

Tyskland 449 509

Sverige 289 365

Finland 524 440

Baltikum 398 361

Bonavakoncernen 437 475

Affärsenhet 2025 2024

Tyskland 383 379

Sverige 160 153

Finland 87 68

Baltikum 476 413

Bonavakoncernen 365 350

Scope 3 – inbäddade utsläpp från nya byggnader

40,8 % utsläppsminskning till 2030, kg CO

e/m

Scope 3 – utsläpp från användning av sålda produkter

51,6 % utsläppsminskning till 2030, kg CO

e/m

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Scope 3-intensiteten för inbäddade utsläpp minskade

med 8 procent på koncernnivå, drivet av förändringar i

projektportföljen och konstruktionslösningar mellan

affärsenheterna.

I Tyskland och Sverige påverkades intensiteten av

balansen mellan småhus (SFH) och flerbostadshus (MFH)

samt materialval, där trästommar bidrog till lägre intensi-

tet i Sverige. I Finland drevs högre utsläpp i byggskedet

av uppvärmningsbehov, då fjärrvärme med relativt höga

utsläppsfaktorer användes. I Baltikum minskade de abso-

luta utsläppen till följd av en lägre färdigställd golvyta,

medan intensiteten speglade projektkonfigurationen,

med färre våningar per byggnad, eftersom högre bygg-

nader generellt uppnår bättre utsläppsintensitet.

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Utsläppsintensiteten från användningen av sålda produk-

ter ökade med 4 procent på koncernnivå, samtidigt som

den fortsatt i stort sett är i linje med den långsiktiga minsk-

ningsbanan. Förändringen drevs av projektspecifika energi-

lösningar, geografiska faktorer och metodförändringar

snarare än en strukturell försämring av energiprestandan.

Tyskland uppvisade ingen väsentlig avvikelse. I Sverige

återspeglade den högre intensiteten projektens lokalise-

ring, där ett projekt i norra Sverige ledde till ökad fjärrvär-

meanvändning trots god övergripande energiprestanda.

I Finland ökade intensiteten till följd av en övergång från

geotermisk uppvärmning till fjärrvärme. I Baltikum drevs

ökningen av en metodförändring i beräkningen av energi-

certifikat, inte av byggnadernas prestanda. Årliga variatio-

ner kan förekomma för scope 3-målen då resultaten påver-

kas av Bonavas projektportfölj och inte nödvändigtvis

speglar presentationen under ett år.

Absoluta utsläpp i scope 1 och 2 Utsläppsmål Scope 3 utsläpp från nya byggnader Utsläppsmål Scope 3 utsläpp från användning av sålda produkter Utsläppsmål

500

1 000

1 500

2 000

2030202920282027202620252024

1 495

0 0 0 0 0

867

1 246

200

400

600

2030202920282027202620252024

475

0 0 0 0 0

281

437

100

200

300

400

2030202920282027202620252024

350

0 0 0 0 0

169

365

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 83Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

METOD

Klimatmålen har antagits i dialog med Bonavas affärsenheter

och dess ledning samt godkänts formellt av Bonavas koncern-

ledning. Tidigt i processen involverade vi också externa intres-

senter för tolkning av SBTi-krav och för att definiera målens

omfattning.

Enligt SBTi:s Absolute Contraction Approach, som baseras

på IPCC AR6:s 1,5 °C-färdplaner och som operationaliseras

genom IEA:s Net Zero by 2050-scenario (NZE), måste företag

med ett basår efter 2020 uppnå en minskning motsvarande

minst 42 procent till 2030. Bonavas mål att minska absoluta

Scope 1- och 2-utsläpp med 42 procent till 2030 jämfört med

basåret 2024 uppfyller därför den nödvändiga ambitionen för

1,5 °C-nivån.

För inbäddade utsläpp från nya byggnader tillämpar Bonava

SBTi:s Buildings Sector Guidance med användning av den sek-

torspecifika avkarboniseringsmetoden (SDA). Den sektorspeci-

fika färdplan som används baseras på IPCC AR6 C1-scenariot

för 1,5° C så som det operationaliserats av SBTi i rapporten

1.5°C Pathways for the Global Buildings Sector (2023). Detta

översätter den 1,5 °C-anpassade sektorsfärdplanen till en före-

tagsspecifik koldioxidintensitetsbana (kg CO

e per m

). Bona-

vas mål innebär att den inbyggda koldioxidintensiteten minskar

från 475 kg CO

e/m

år 2024 till 281 kg CO

e/m

år 2030, i

linje med SDA:s sektorsriktmärke för 1,5°C.

För Scope 3-utsläpp från användningen av sålda produkter

tillämpar Bonava SBTi:s metodik för reducering av fysisk inten-

sitet, vilken är anpassad till IPCC-scenarier som överensstäm-

mer med ett ”well-below 2°C”-scenario enligt Parisavtalet. För

ett målår 2030 motsvarar detta en minskning på minst 51,6

procent. Bonavas mål att minska dessa utsläpp med 51,6 pro-

cent per m

till 2030 är därför i linje med den tillämpliga ambi-

tionsnivån enligt SBTi.

Basåret för klimatmålen är 2024, en förändring från våra

tidigare klimatmål då 2018 användes som basår. År 2024 är

det basår som bäst speglar Bonavas nuvarande geografiska

och operativa omfattning och inkluderar färdigställda byggna-

der från alla nuvarande affärsenheter, med varierande bygg-

nadstyper, platser, byggmetoder och material. Att välja 2024

som basår gör det dessutom möjligt att basera utsläppsberäk-

ningarna på projektspecifika livscykelanalyser i stället för

utgiftsbaserade uppskattningar. Ytterligare en anledning till

att fastställa 2024 är att det rekommenderas inom ramen för

tillämpningen av Science Based Targets initiative (SBTi:s)

vägledning för byggsektorn.

Den utgiftsbaserade metod som tidigare använts för beräk-

ning av scope 3-utsläpp baserades på ekonomiska antaganden

och har över tid visat begränsad förmåga att spegla faktiska

utsläppsförändringar. Metoden medförde betydande variatio-

ner i rapporterade utsläpp och försvårade möjligheten att till-

förlitligt följa framsteg mot klimatmålen. Trots dessa metod-

begränsningar visade uppföljningen fram till dess att målen

ersattes, en övergripande ambition och riktning mot minskad

utsläppsintensitet, även om utvecklingen varierade mellan år

och inte kunde bedömas med tillräcklig precision.

Målen omfattar växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas,

fluorkolväten, perfluorkolväten, svavelhexafluorid och kväve-

tetrafluorid. Information om våra utsläppskategorier som täcks

av målen finns under rubriken ”E1-6 – Växthusgasutsläpp inom

scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp”.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 84Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Mått

MDR-M, E1-6

Redovisningen av koldioxidavtrycket bygger på Bonavas egen

metod, där samtliga inbäddade utsläpp rapporteras under

Kapitalvaror i enlighet med SBTi. Utsläpp från pågående pro-

jekt beräknas utifrån kostnader och redovisas separat nedan.

Bonava rapporterar inte på upplysningskravet E1-5, som efter-

frågar energianvändningen och energimixen i scope 1 och 2,

då det inte bedöms väsentligt då energiförbrukningen i scope

1 och 2 utgör en så pass liten del av Bonavas verksamhet.

Vi redovisar däremot energianvändningen och energimixenen

i scope 3, byggnader under konstruktion, som ett egendefinie-

rat mått. Vi rapporterar inte E1-7 och E1-8 då de måtten inte

är väsentliga. Måtten är inte validerade av ett externt organ.

E1-6 – Växthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp, tonCO

Scope Utsläppskategori 2025 2024

Scope 1 Direkt markanvändningsförändring 44 56

Mobil förbränning (fossildrivna fordon) 1 075 1 308

Stationär förbränning 6 0

Diffusa utsläpp (fugitiva utsläpp) 4 0

Scope 1 delsumma 1 129 1 364

Scope 1, kg per färdigställd m

6 5

Scope 2 Energi i kontor (marknadsbaserad) 36 62

Energi i kontor (platsbaserad) 464 328

Elfordon 82 69

Scope 2 delsumma (marknadsbaserad) 117 131

Scope 2, kg per färdigställd m

(marknadsbaserad) 1 0

Scope 2 delsumma (platsbaserad) 546 397

Scope 2, kg per färdigställd m

(platsbaserad) 3 1

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Scope 1 minskade med 17 procent under året. Minskningen

berodde främst på en lägre användning av fossila bränslen i

Bonavas fordonsflotta samt på minskad markanvändningsför-

ändring. Den största minskningen skedde i Tyskland, Finland

och Baltikum, där färre fordon med drivna av fossila bränslen

användes. I Sverige omklassificerades också den privata

användningen av tjänstebilar till scope 3, eftersom Bonava till-

handahåller fordonen men varken kontrollerar eller följer upp

den privata användningen, som betraktas som en personalför-

mån. Därtill bidrog minskad eller utebliven utveckling av oex-

ploaterad mark, i flera affärsenheter, till ytterligare reducerade

utsläpp kopplade till markanvändningsförändring.

Scope 2 (marknadsbaserad) minskade 11 procent under

året, främst till följd av förändringar i kontors användning och

förbättrad datakvalitet. I Baltikum resulterade minskade kon-

torsytor och påbörjad byggverksamhet i lägre el- och värmeför-

brukning och i Tyskland bekräftade en detaljerad genomgång

av energimixen och leverantörsspecifika utsläppsfaktorer att

andelen förnybar el var högre än tidigare rapporterat. I Sverige

och Finland var utsläppen i scope 2 fortsatt låga eller stabila.

Scope 3 minskade med 31 procent, främst till följd av lägre

byggaktivitet och färre färdigställda projekt. De största minsk-

ningarna noterades i Tyskland, Finland och Baltikum, där färre

projekt och en minskad färdigställd bruttoarea reducerade

utsläppen från kapitalvaror (A1–A5), användning av sålda pro-

dukter (B6) samt hantering i slutskedet av livscykeln (C1–C4).

I Sverige minskade utsläppen till följd av en förändrad projekt-

portfölj med lägre färdigställd bruttoarea 2025 än 2024.

Tjänste resor och pendling minskade i de flesta affärsenheter

till följd av lägre personalstyrka och minskat resande.

Ökningen av biogena utsläpp under 2025 beror på inklude-

ringen av kapitalvaror (nybyggnation), för vilka biogena data

saknades 2024. Biogena utsläpp rapporteras således för första

gången. För Tyskland saknas fortsatt biogena data och varpå

dessa har extrapolerats baserat på andra affärsenheter. I enlig-

het med SBTi:s vägledning och på grund av brist på tillförlitliga

data om upptag rapporteras biogent upptag som lika stort som

de biogena utsläppen, enligt en konservativ ansats. Växthus-

gasintensitet baserat på nettointäkter från pågående projekt rap-

porteras första gången 2025 och är i nuläget ett efterlevnads-

baserat mått. Utsläppsintensiteten för färdigställda projekt mins-

kade med 26 procent, men jämförbarheten påverkas av projekt-

mix och tidpunkt för intäktsredovisning.

Scope Utsläppskategori 2025 2024

Scope 3 Uppströms Kat. 1: Inköpta varor och tjänster 8 407 6 706

Kat. 2: Kapitalvaror (nya byggnader, LCA A1–A5) 89 494 140 482

Kat. 2: Kapitalvaror (inköpta av Bonava) 478 710

Kat. 3: Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 7 154 7 814

Kat. 4: Uppströms transportering 54 54

Kat. 6: Tjänsteresor 643 1 031

Kat. 7: Medarbetares pendling 859 1 032

Kat. 8: Uppströms leasade tillgångar 899 647

Scope 3 Nedströms Kat. 11: Användning av sålda produkter (LCA B6) 74 602 103 386

Kat. 12: Hantering i livscykelns slut (LCA C1–C4) 8 906 14 461

Kat. 13: Uthyrda tillgångar 723 710

Scope 3 delsumma 192 219 277 033

Scope 3, kg per färdigställd m

939 937

Scope 1, 2, 3 total (marknadsbaserad) 193 465 278 527

Scope 1, 2, 3 total (platsbaserad) 193 893 278 793

De sammanlagda utsläppen i Scope 1, 2 och 3 från alla pågående projekt uppgår till 223 688 tCO

Biogena utsläpp tCO

e = 5 667 (415, år 2024). Biogena upptag tCO

e = 5 667 (415, år 2024).

Växthusgasintensitet baserat på nettointäkter från pågående projekt, total tCO

e per MSEK scope 1, 2, 3 = 29.

Växthusgasintensitet baserat på nettointäkter från färdigställda projekt, total tCO

e per MSEK scope 1, 2, 3 = 25 (34, år 2024)

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 85Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Kategori Beskrivning och metodik

Kategori 1:

Inköpta varor

och tjänster

Varor och tjänster som inte är kopplade till våra byggnader, till exempel administrativa kostnader,

konsulttjänster och IT-tjänster. Utsläppen beräknas utifrån kostnadsdata.

Kategori 2:

Kapitalvaror

I linje med SBTi klassificerar Bonava byggnader under uppförande som kapitalvaror. Kapital-

varor omfattar således inbäddade utsläpp från byggnader under uppförande, inklusive material

(A1–A3), transporter (A4 motsvarande kategori 4 uppströms transporter) samt bränsle, energi och

avfall under installationsfasen (A5 mot svarande kategori 5 avfall).

Utsläpp från material baseras på data från Bonavas projektbaserade livscykelanalyser (LCA).

Utsläpp relaterade till transporter av material till byggarbetsplatser beräknas med hjälp av LCA-

utvecklingsmjukvara och baseras på fördefinierade transportavstånd, fordonstyper och emissions-

faktorer. Utsläpp från avfall som uppstår under byggskedet beräknas baserat på aktivitetsdata, det

vill säga avfallsmängder och typ av avfallsbehandling. Avfallsdata för Tyskland är ett undantag då

det i dagsläget inte är möjligt att samla in fullständig aktivitetsdata från leverantörer. Där används

istället standardiserade LCA-datamängder som representerar typiska avfallsbehandlingsscenarier

i Tyskland. Utsläpp från bränsle- och energianvändningen under installationsprocessen beräknas

utifrån aktivitetsdata från leverantörer.

Denna kategori omfattar även utsläpp från kapitalvaror som inte är byggnader, såsom maskiner

och annan utrustning. Dessa utsläpp redovisas separat från utsläppen kopplade till nya byggnader.

Kategori Beskrivning och metodik

Kategori 3:

Bränsle- och

energi relaterad

verksamhet

Projektrelaterad energianvändning och utsläpp från bränsle- och energirelaterad verk samhet.

Beräknas med hjälp av transaktions- och aktivitetsdata enligt GHG-protokollet.

Kategori 4:

Uppströms

transporter

Uppströms transporter av inköpta varor och tjänster som rapporteras under kategori 1. Beräknas

baserat på kostnader.

Kategori 6:

Affärsresor

Utsläpp från affärsresor omfattar resor med flyg, tåg, buss och bil. Med bil avses både taxi, hyr-

bilar och privatägda bilar som används i tjänst (exklusive pendling). Där det är möjligt baseras

utsläppen på faktiska utsläppsdata från leverantörer. I avsaknad av dessa används avståndsbase-

rade beräkningar. Om inte information om avstånd finns tillgängligt tillämpas en kostnadsbase-

rad metod.

Kategori 7:

Pendling

Kategorin omfattar utsläpp från pendling från medarbetares hem och till arbetsplatsen.

Utsläppen beräknas utifrån en avståndsbaserad metod baserad på medarbetarnas rapporte-

rade pendlingsavstånd och transportsätt. Data samlas in via Bonavas årliga medarbetarunder-

sökning om pendlings mönster. Undersökningen genomförs vartannat år. Beräkningen baseras

på antalet anställda under rapporteringsåret.

METOD

Utsläpp scope 1

Utsläppen i scope 1 består av direkta växthusgasutsläpp från

källor som ägs eller kontrolleras av Bonava, till exempel utsläpp

från en förändrad markanvändning, bränsleförbrukning och

flyktiga utsläpp. Uppgifter för bränsleförbrukning och flyktiga

utsläpp baseras i första hand på aktivitetsdata från leverantörer.

Utsläpp från förändrad markanvändning beräknas utifrån den

aktuella marktypen och uppstår när tidigare obebyggd mark,

såsom parker eller jordbruksmark, tas i anspråk och markens

kolbindningsförmåga försämras. Dessa utsläpp beräknas

genom att den aktuella marktypen multipliceras med en emis-

sionsfaktor som, i enlighet med IPCC:s riktlinjer, är anpassad till

områdets klimat- och markförhållanden. Eftersom Bonava inte

är ett FLAG-klassificerat företag och utsläppen från förändrad

markanvändning utgör en liten del av de totala koldioxidutsläp-

pen, tillämpas metoden ”likvärdig fördelning”. Det innebär att

när marken efter projektets färdigställande övergår till bostads-

ändamål och därmed inte längre ingår i Bonavas rapporterings-

område, redovisas endast första året av den 20-åriga utsläpps-

perioden – året då markförändringen sker.

Utsläpp scope 2

Utsläppen i scope 2 består av indirekta växthusgasutsläpp från

inköpt energi i ägda eller kontrollerade kontor.

För kontor där Bonava har operativ kontroll baseras de energi-

relaterade utsläppen på faktisk energiförbrukning för el och

värme direkt insamlad från hyresvärdar eller energileveran törer.

Där uppgifter om faktisk förbrukning saknas, till exempel för

kontor i Tyskland, uppskattas energiförbrukningen genom att

de energirelaterade kostnaderna divideras med det kända priset

per energienhet.

Vi rapporterar energiförbrukning enligt både marknads-

baserad och platsbaserad metod. För marknadsbaserad scope 2-

rapportering använder Bonava leverantörsspecifika emissions-

faktorer baserade på årlig dokumentation från elleverantörer

om deras energimix. Av den totala elanvändningen omfattas

cirka 62 procent av leverantörsspecifika marknadsbaserade

emissionsfaktorer och omkring 38 procent avser avtal om förny-

bar el. Bonava köper eller annullerar inte fristående ursprungs-

certifikat, till exempel GoO:er. Elanvändning som inte omfattas

av leverantörsspecifika faktorer beräknas med hjälp av platsba-

serade emissionsfaktorer för elnätet från Bonavas koncernge-

mensamma rapporteringssystem.

Utsläppsintensitet

Bonava rapporterar två mått för utsläppsintensitet som speglar

regulatoriska krav och bolagets affärsmodell. Båda måtten

beräknas genom att dividera de totala utsläppen av växthus-

gaser (GHG) med nettoomsättningen. Metoden för att fastställa

de totala utsläppen skiljer sig dock mellan måtten:

— Utsläppsintensitet pågående projekt (regulatoriskt):

Inbäddade utsläpp uppskattas baserat på årliga kostnader för

samtliga pågående projekt under rapporteringsåret.

— Utsläppsintensitet färdigställda projekt (kompletterande):

Inbäddade utsläpp beräknas baserat på livscykelanalyser

(LCA) och aktivitetsdata för samtliga projekt som färdigställts

under året.

Detta tillvägagångssätt är i linje med Bonavas vetenskapligt

baserade klimatmål, som omfattar färdigställda byggnader som

klassificeras som kapitalvaror. Metoden möjliggör även bättre

samstämmighet mellan redovisad intäkt från sålda bostäder

och tillhörande livscykelutsläpp för färdigställda bostäder, samt

säkerställer konsekvens med redovisningen av utsläpp från

användningsfasen och livets slutskede.

Scope 3

Scope 3 består av indirekta utsläpp i Bonavas uppströms och

nedströms värdekedja. Cirka 95 procent av Bonavas scope

3-utsläpp beräknas med projektspecifika LCA-data och leveran-

törers aktivitetsdata, främst i kategori 2, 3, 8, 11, 12 och 13.

De återstående cirka 5 procenten avser mindre kategorier som

uppskattas med hjälp av utgiftsbaserade eller avståndsbaserade

sekundära emissionsfaktorer. Osäkerheten i uppskattningarna

uppstår främst vid användning av generiska emissionsfaktorer

och scenariobaserade antaganden, till exempel om minskad

koldioxidintensitet i elnäten. Tabellen nedan visar vilka katego-

rier som ingår i vår scope 3-beräkning samt vilka kategorier som

har uteslutits.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 86Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Energianvändning och energimix för färdigställda byggnader – egendefinierade mått

2025 2024

Kategori Underkategori Energiförbrukning, MWh % av total Energiförbrukning, MWh % av total

Fossila källor Råolja och petroleumprodukter

(diesel, bensin, eldningsolja, blandade bränslen)

3 353 14 8 360 35

Naturgas 3 322 14 1 401 6

El och värme 9 340 38 9 504 40

Fossila källor delsumma 16 015 65 19 265 82

Förnyelsebara källor El och värme 8 556 35 4 328 18

Total energiförbrukning 24 571 100 23 593 100

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Projektens energimix är ett nytt nyckeltal för Bonava, infört för

att bättre förstå och följa upp vilka energikällor som används

under byggskedet. Tidigare samlades energidata huvudsakli-

gen in för beräkning av utsläpp, och i vissa fall rapporterades

utsläpp direkt som koldioxidekvivalenter baserat på livscykel-

analyser (LCA) eller nationella antaganden, utan underlig-

gande aktivitetsdata. Då nyckeltalet är nytt förväntar vi oss

framtida förbättringar i både datatillgänglighet och datakvali-

tet, parallellt med en ökad rapporteringsmognad.

Under året kan vi se en viss ökning av rapporterad energi-

användning jämfört med föregående år, vilket främst beror på

förbättrad datatäckning. Under rapporteringsåret har antalet

projekt med tillgänglig energidata utökats, vilket förklarar den

något högre totala energianvändningen. Samtidigt syns en

tydlig förskjutning från fossila till förnybara energikällor. Detta

drivs främst av förbättrad datakvalitet, särskilt i Tyskland, där

en mer detaljerad genomgång av leverantörer och deras ener-

gimixar visade på en högre andel förnybar energi än vad som

tidigare rapporterats. Den ökade transparensen i data ger oss

även bättre förutsättningar att identifiera var ytterligare åtgär-

der behöver vidtas framöver.

METOD

Bonava baserar, i första hand, uppgifterna om energiförbruk-

ning på underlag från bränsle- och energileverantörer, utifrån

information i fakturor och leverantörernas webbplatser där

energimixen kan redovisas.

I Tyskland, där direkt aktivitetsdata är svårare att samla in på

grund av det stora antalet projekt, uppskattas förbrukningen på

kostnader där utgifterna för bränsle eller energi delas med det

genomsnittliga priset per energienhet.

Kategori Beskrivning och metodik

Kategori 8:

Uppströms leasade

tillgångar

Uppströms leasade tillgångar omfattar hyrda kontorslokaler och inkluderar utsläpp

från energiförbrukning och diffusa utsläpp från de hyrda kontorslokalerna.

Uppgifter baseras på aktivitetsdata direkt från hyresvärden eller energi leverantören.

För Tyskland uppskattas energianvändningen baserat på kostnader.

Kategori 11:

Användning av

sålda produkter

Bonava beräknar utsläppen från användning av sålda produkter genom att analysera

energiförbrukningen för bostadsprojekten under dess antagna livslängd. Energidata

hämtas från energiprestandacertifikat. Den antagna livslängden för byggnader är satt

till 60 år, i enlighet med SBTi:s riktlinjer för byggnadssektorn.

För att fastställa utsläppen tillämpas landspecifika emissionsfaktorer. Där det är

möjligt inkluderar vi scenarier för nätets avkarbonisering i beräkningarna.

Kategori 12:

Slutskede

Kategorin omfattar utsläpp från rivning, avfallshantering och återvinning relaterade

till byggnadens slutskede. Utsläppsdata baseras på detaljerade livscykelanalyser från

bostadsprojekten och multipliceras med emissionsfaktorer som finns tillgängliga i

Bonavas koncerngemensamma rapporteringssystem.

Kategori Beskrivning och metodik

Kategori 13:

Nedströms leasade

tillgångar

Nedströms leasade tillgångar avser främst kontorsfastigheter i Estland och Lettland där

vi köper tomter med befintliga kontorslokaler och hyr ut temporärt tills dess att byggna-

derna rivs. Det är en del av vår utvecklingsprocess.

Kategorier som uteslutits Motivering

Kategori 9: Nedströms transport och distribution Det finns ingen nedströms transport kopplad till de

produkter, det vill säga bostäder, som Bonava bygger.

Kategori 10: Bearbetning av sålda produkter Bonava producerar inga mellanprodukter.

Kategori 14: Franchiser Ej relevant då franchiser inte ingår i våra aktiviteter.

Kategori 15: Investeringar Ej relevant då investeringar inte ingår i våra aktiviteter.

Not: Den nuvarande tabellen återspeglar inte fullt ut den uppdelning av Scope 3 som krävs enligt ESRS E1 och

GHG-protokollet. Bonava avser anpassa redovisningen till ESRS-kategorikraven i kommande rapportering.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 87Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

E2 Miljöföroreningar

Bonavas inverkningar, risker och möjligheter kopplat till miljöföroreningar

Inverkan, risk och möjlighet Del av värdekedjan Tidshorisont Beskrivning

Ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter

Potentiell negativ inverkan — Nedströms — Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Bonava har en potentiell negativ inverkan på människa och

miljö från användning av kemikalier och skadliga ämnen i de

byggnader som Bonava producerar.

Väsentliga inverkningar, risker och

möjligheter

SBM-3

Byggmaterial innehåller ofta kemiska ämnen som kan påverka

både människor och miljö. För Bonava är en säker hantering

av dessa ämnen avgörande för att säkerställa en trygg arbets-

miljö och för att skydda medarbetare, kunder och omgivande

samhälle.

I vår dubbla väsentlighetsbedömning har kemikaliehantering

identifierats som en väsentlig fråga ur ett inverkansperspektiv.

Tabellen visar resultatet av vår väsentlighetsbedömning och

vilken föroreningsrelaterade inverkan som är väsentlig för

Bonava.

Policyer relaterade till miljöföroreningar

MDR-P, E2-1

Bonavas hållbarhetspolicy fastslår att alla Bonavas verksam-

heter ska undvika att använda ämnen som inger betänkenhe-

ter och mycket stora betänkligheter (skadliga ämnen). Även i

Bonavas riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder framgår det att

alla affärsenheter ska minimera användningen av ämnen som

utgör en risk för människans hälsa. I Bonavas riktlinjer för miljö-

och klimatåtgärder framgår det att alla affärsenheter ska:

— genomföra regelbundna bedömningar för att identifiera hur

skadliga ämnen används i verksamheten.

— upprätthålla en förteckning över skadliga ämnens potenti-

ella risker samt aktivt söka efter och utvärdera säkrare alter-

nativ till dessa ämnen.

— ersätta skadliga ämnen med säkra alternativ där det är

möjligt.

— optimera processer för att minska användningen av skad-

liga ämnen samt implementera bästa praxis för säker hante-

ring, förvaring och bortskaffande av dessa ämnen.

— rapportera incidenter som berör användningen av skadliga

ämnen via Bonavas ärendehanteringssystem.

Bonavas koncerngemensamma riktlinjer för miljö- och klimat-

åtgärder innehåller ännu ingen fastställd lista över omfattade

föroreningar eller ämnen, då arbetssättet fastställdes efter att

riktlinjerna trätt i kraft. Detta kommer att formaliseras i en

kommande revidering.

Vidare fastställer vår tredjepartsriskstrategi att alla affärsen-

heter ska säkerställa att de material som används på våra bygg-

arbetsplatser stödjer Bonavas hållbarhetsambitioner för säkra

material. Användningen av säkra material ska även testas

genom slumpmässiga test varje år. Vår koncerngemensamma

arbetsordning för interna kontroller innefattar ett antal kontrol-

ler av vårt miljö- och klimatarbete som grundas på vår väsent-

liga miljöpåverkan, däribland inköp av säkra material.

Se appendix sidorna 119–122 för en mer detaljerad

beskrivning av Bonavas policyer.

Åtgärder

MDR-A, E2-2

Affärsenheternas arbete utgår från Bonavas koncerngemen-

samma riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder samt tredjepart-

strategi. Arbetet drivs av Bonavas koncernövergripande forum

för miljöstyrning, Bonavas råd för miljö och klimatåtgärder, läs

mer om detta råd på sida 79.

Bonava har inte genomfört några väsentliga eller särskilda

investeringar (capex) som en direkt följd av våra identifierade

åtgärder. De åtgärder som vidtas integreras i den ordinarie

affärsverksamheten och genomförs inom ramen för vår löpande

operativa verksamhet.

Vi har hittills inte antagit ett strategiskt mål avseende miljö-

föroreningar. Åtgärderna genomförs därför inom tidsramen för

gällande lagstiftning och de projektplaner vi har för att uppfylla

lagstiftningen.

Ansvarsfull hantering av ämnen som inger betänkligheter

Samtliga affärsenheter säkerställer att de material som används

på våra byggarbetsplatser uppfyller krav på miljö- och hälso-

säkerhet, regelefterlevnad samt uteslutning av skadliga ämnen.

Kraven är bland annat är integrerade i upphandlingar, avtal

och leverantörsvillkor.

Från och med 2026 inför Bonava en tvåstegsmodell för

hantering och rapportering av ämnen som inger betänkligheter

och mycket stora betänkenheter. Lagligt förbjudna ämnen ska

kontrolleras genom inköpsrutiner och avtalskrav som säkerstäl-

ler att dessa ämnen inte förekommer. Vidare ska en riskbaserad

bedömning tillämpas på högriskmaterialgrupper för att identi-

fiera och fasa ut ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

Läs mer om denna tvåstegsmodell under rubriken ”Mått”.

Aktiviteter 2025

Bonavas affärsenheter använder olika verktyg och arbetar

enligt flera processer för att följa gällande lagar och regler

samt säkerställa en god hantering av skadliga ämnen:

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 88Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Tyskland

— Framtagande av ett avfallshanteringskoncept för bygg-,

rivnings- och renoveringsarbeten.

— Separering av farligt och icke-farligt avfall (till exempel

asbest separat).

— Dokumentation och verifiering gentemot myndigheter.

Sverige

— Nordisk Miljömärkning kräver specifika kontroller för att

säkerställa materialsäkerhet och korrekt klassificering som

affärsenheten arbetar med att uppfylla.

— Platsbesök och leverans av fullständiga materiallistor för

verifiering.

Finland

— Designriktlinjer och godkännandeverktyg (FI: RT-tuotekortit)

har använts för att verifiera materialens lämplighet.

— M1-klassade säkra material har använts där det varit möjligt.

— Leverantörers prestation har utvärderats med hjälp av digi-

tala formulär.

Baltikum

— Materialval styrs strikt genom projekteringen, vilket säker-

ställer att alla material uppfyller Bonavas krav på säkerhet

och regelefterlevnad.

— Materialefterlevnad verifieras genom officiell byggdoku-

mentation som registreras i byggnadsmyndighetens system.

— Alla underentreprenörer får tillgång till ett projekts krav-

handlingar och instrueras om tillåtna material; inga ej god-

kända substitutioner tillåts.

— Löpande daglig kontroll av materialleveranser genom plats-

ledning säkerställer att material med farliga eller ej god-

kända ämnen inte används.

— Underentreprenörers prestation utvärderas utifrån bland

annat arbetsmiljö och säkerhet.

Mål

MDR-T, E2-3

Bonava har i dagsläget inget mål avseende miljöföroreningar

då det primära fokuset är regelefterlevnad. Vi följer upp våra

policyåtaganden genom ett strukturerat ramverk för intern

kontroll som årligen uppdateras utifrån våra väsentliga miljö-

och klimatprioriteringar. Affärsenheterna utvärderar varje år

hur effektiva deras interna kontroller är, inklusive hur väl miljö-

kriterier – såsom hantering av skadliga ämnen – integreras i

inköp och leverantörssamarbeten. Bonavas koncernfunktion

granskar dessa utvärderingar och ger återkoppling och rele-

vanta förbättringsförslag. Denna återkommande och faktaba-

serade process säkerställer att vi lever upp till våra åtaganden.

Vi följer även upp effektiviteten av vårt arbete genom Bona-

vas tredjepartsriskstrategi som erbjuder ett strukturerat och

transparent ramverk för att hantera hållbarhetsrelaterade risker

i externa samarbeten. Varje affärsenhet ansvarar för att

utveckla och implementera sin egen handlingsplan för att till-

lämpa minimikraven som definieras i strategin, vilka till exem-

pel berör anskaffningen av säkra och hållbara material. Effekti-

viteten av dessa handlingsplaner följs upp årligen genom en

granskning av Group Head of Risk and Compliance.

Mått

MDR-M

Bonava har i dagsläget inga specifika mått relaterat till ämnen

som inger betänkligheter. Bonava planerar att tillämpa två

olika metoder för att hantera och rapportera om dessa ämnen

framgent. Metodvalet är beroende av ämnets rättsliga karaktär,

se förklaring nedan.

•

Metod 1. Följande ämnesgrupper är förbjudna inom EU och

används därför inte i Bonavas verksamhet:

— Reg. (EU) 2019/1021 – Persistenta organiska föroreningar

(POPs)

— Reg. (EU) 2017/852 – Kvicksilver och kvicksilverföreningar

— Reg. (EC) 1005/2009 – Ozonnedbrytande ämnen

— Direktiv 2011/65/EU – Begränsade ämnen i elektrisk och

elektronisk utrustning (RoHS)

— Reg. (EC) 1907/2006 – Begränsade användningar enligt

bilaga XVII till REACH

Dessa ämnen är redan förbjudna att tillverka, använda och

släppa ut på marknaden enligt EU-lagstiftning, och deras

förekomst i nya material skulle utgöra ett lagbrott från leve-

rantörernas sida. För att säkerställa efterlevnad i praktiken

kommer Bonava att tillämpa en dokumenterad inköpskon-

trollmekanism i stället för att samla in tekniska data eller

säkerhetsdatablad från varje leverantör. Alla leverantörs- och

underleverantörsavtal kommer att innehålla klausuler om

kemisk efterlevnad som bekräftar att material och utrustning

inte innehåller några ämnen som är förbjudna att tillverka,

använda eller släppa ut på marknaden enligt EU-förordning-

arna. Inga massbaserade kvantiteter kommer att rapporteras

för dessa kategorier, eftersom de är lagligen förbjudna och

därför antas vara noll som standard.

•

Metod 2. Vissa skadliga ämnen är ännu inte helt förbjudna

och kan fortfarande förekomma i moderna byggmaterial.

Dessa ämnen har identifierats på kandidatförteckningen

enligt REACH (EC 1907/2006) artikel 57 och handlar till

exempel om ftalater, bisfenoler, flamskyddsmedel och

PFAS. För dessa ämnen kommer Bonava att införa en risk-

baserad metod för att identifiera och hantera potentiella

skadliga ämnen i inköpta byggmaterial.

Att genomföra en detaljerad, massbaserad kvantifiering,

bedömer vi inte som genomförbart med hänsyn till byggverk-

samhetens natur och omfattningen av Bonavas värdekedja.

Istället kommer leverantörer av material i nivå 1, se nedan,

årligen att ombes deklarera om skadliga ämnen förekommer

i halter över 0,1 procent vikt/vikt. Leverantörer av nivå 1-mate-

rial ska även bekräfta fullständig efterlevnad av REACH.

Bonava avser att rapportera andelen leverantörer som

bekräftar frånvaro av ämnen i nivå 1 > 0,1 % vikt/vikt samt

täckningen av REACH-efterlevnadsdeklarationer.

Vår metod är utformad för att vara ambitiös men pragmatisk.

Den ska driva på transparens och substitution där riskerna är

störst, men samtidigt förbli genomförbar inom Bonavas breda

leverantörsnätverk. Vi avser också samarbeta med leverantörer

för att fasa ut skadliga ämnen.

Nivå 1 – Material med hög risk

Produktgrupper som historiskt eller potentiellt är förknippade

med ämnen som inger betänkligheter eller mycket stora

betänkligheter:

— Plast och polymerer (PVC, polyuretanskum, polystyren)

— Tätningsmedel, lim, färger, beläggningar

— Golvbeläggningar (vinyl, gummi, laminat)

— Kablar och ledningar (PVC-isolering, gummihöljen)

— Isoleringsskum (EPS, XPS, PUR, PIR)

— Membran och vattentätning (bitumen, syntetiska membran)

— Brandskyddsprodukter (färger, skum, tätningsmedel)

Nivå 2 – Material med låg risk

Inerta eller naturliga material med försumbar kemisk risk,

såsom betong, stål, glas, keramik, gips, sten och obehandlat

trä. Dessa kommer att undantas från detaljerad bedömning

eftersom de sannolikt inte innehåller ämnen som som inger

betänkligheter eller mycket stora betänkligheter.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 89Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

E4 Biologisk mångfald och ekosystem

Väsentliga inverkningar, risker och

möjligheter

SBM-3

Utveckling av bostäder påverkar den biologiska mångfalden,

främst genom en förändrad markanvändning. Påverkan är

som störst när ny mark tas i anspråk, särskilt skogs- och jord-

bruksmark.

I vår dubbla väsentlighetsbedömning har biologisk mång-

fald identifierats som en central fråga – både med avseende på

Bonavas potentiella inverkan på naturen och på hur förlust av

ekosystem kan innebära en risk för vår verksamhet. Tabellen

visar resultatet av väsentlighetsbedömningen och Bonavas

väsentliga inverkan och risk som relaterar till biologisk mång-

fald och ekosystem.

Policyer för biologisk mångfald

och ekosystem

MDR-P, E4-2

Bonavas hållbarhetspolicy anger vi ska sträva efter en hållbar

markanvändning genom att välja utvecklingsområden via en

strukturerad process för tillbörlig aktsamhet som stödjer EU:s

taxonomi för hållbar finansiering. Detta förhållningssätt inklu-

derar att vi ska prioritera att använda mark som omfattar

skydd av och/eller kompensation för hotade ekologiska värden.

I Bonavas riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder framgår det

att alla affärsenheter ska ta hänsyn till den biologiska mångfal-

den i alla delar av utvecklings- och byggnationsprojekten. Alla

affärsenheter ska:

— prioritera användning av tidigare exploaterade eller mindre

ekologiskt känsliga områden (så kallade brownfield-områ-

den), när detta är rimligt ur ett ekonomiskt och utvecklings-

mässigt perspektiv.

— tillämpa markanvändningsstrategier som inkluderar princi-

per för bevarande av biologisk mångfald, till exempel öka

andelen grönområden där det är möjligt, anlägga gröna tak

och grön infrastruktur, återplantera träd som behövt tas

bort under byggnation, integrera lösningar för dagvatten-

hantering och använda enbart certifierat trä.

Bonavas inverkningar, risker och möjligheter kopplat till biologisk mångfald och ekosystem

Inverkan, risk och möjlighet Del av värdekedjan Tidshorisont Beskrivning

Direkta inverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald eller Inverkningar på arters tillstånd

Potentiell negativ inverkan — Den egna

verksamheten

— Nedströms

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Exploatering av mark, främst av oexploaterad mark, kan påverka

det naturliga ekosystemet och biotoper negativt och kan orsaka

förlust av biologisk mångfald samt bidra negativt till arters

populationsstorlek och arters risk för globalt utdöende.

Risk — Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Om hotade arter eller habitat identifieras i ett bostadsutveck-

lingsprojekt kan det fördröja tillståndsprocesser eller påverka

projektets utformning med syftet att undvika negativ inverkan

på hotade arter eller livsmiljöer. Det kan resultera i ökade kost-

nader och/eller resursbehov.

— genomföra åtgärder för att minska inverkan på artpopula-

tioner i enlighet med lokala regler och krav.

— samarbeta med naturvårdsorganisationer och lokala myn-

digheter för att stödja initiativ för bevarande och hantering

av arter.

— säkerställa processer för att identifiera arter med risk för

utrotning inom projektområden.

— utveckla och tillämpa artanpassade bevarandeplaner i

enlighet med lokala krav för att minska risken för utrotning.

— säkerställa efterlevnad av nationella och internationella

regler som rör hotade arter.

Vår koncerngemensamma arbetsordning för interna kontroller

och vår tredjepartsriskstrategi fastslår att det måste göras en

utredning av behovet av naturskydd som ett grundläggande

krav inom ramen för processen för tillbörlig aktsamhet.

Se appendix sidorna 119–122 för en mer detaljerad beskriv-

ning av Bonavas policyer.

Åtgärder

MDR-A, E4-3

Arbetet i affärsenheterna utgår från Bonavas koncerngemen-

samma riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder. Arbetet drivs

med hjälp av Bonavas råd för miljö och klimatåtgärder, läs mer

om detta råd på sida 79.

Bonava har inte genomfört några väsentliga eller särskilda

investeringar (capex) som en direkt följd av identifierade åtgär-

der. De åtgärder som vidtas är integrerade i den ordinarie

affärsverksamheten och genomförs inom ramen för vår

löpande operativa verksamhet.

Då strategiska mål saknas, genomförs åtgärderna inom tids-

ramen för gällande lagstiftning och projektplaner för att upp-

fylla lagstiftningen.

En hållbar markanvändning

När vi tar mark i anspråk utvärderar vi risken för ekologisk på-

verkan på den platsen som vi valt. Vi utreder om projektet är

beläget i eller nära ett område som är känsligt för biologisk

mångfald samt om det finns risk att arter hotas. Om väsentlig

inverkan identifieras vidtas nödvändiga kompensations- eller

skyddsåtgärder i enlighet med relevanta myndighetskrav.

Exempel på insatser kan innefatta upprättande av häcknings-

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 90Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

platser, förflyttning av arter till närliggande lämpliga habitat,

insamling av död ved för att skapa habitat, skogsplantering

samt undanröjning av invasiva arter. Vi utreder även om det

finns behov av marksanering. Där det behövs sanerar vi mark

och gör den lämplig för bostäder. Där tidigare oexploaterad

mark tas i anspråk planerar vi, i samverkan med kommuner

och andra intressenter, för att den biologiska mångfalden och

andra ekologiska värden ska skyddas.

Aktiviteter 2025

Bonavas affärsenheter använder olika verktyg och arbetar

enligt flera processer för att följa gällande lagar och regler

samt säkerställa att inverkan på den biologiska mångfalden

minimeras:

Tyskland

Åtgärder följer i regel krav från stat och kommun. Till exempel

reglerar den federala naturskyddslagen (BNatSchG) artskydd

i byggprojekt, inklusive förbud mot att skada arter och krav på

särskild artskyddsbedömning inom miljökonsekvensbedöm-

ningen. Detta kompletteras av artskyddsförordningen

(BArtSchV), plan- och bygglagen (BauGB) samt miljökonse-

kvenslagen (UVPG) som sammantaget säkerställer att natur-

och biodiversitetshänsyn beaktas vid byggnation. Exempel på

aktiviteter inkluderar:

— Användning av inhemska, insektsvänliga växtarter och

minskning av andelen hårdgjorda ytor.

— Främja biologisk mångfald och förbättra stadens mikro-

klimat genom att kombinera gröna tak med skapandet av

renatureringsytor.

— Skapa häcknings- och skyddsmöjligheter för viltliv genom

att installera fågel- och fladdermusholkar.

Sverige

I Bonava Sverige genomförs en naturinventering inför varje

projekt för att säkerställa att naturvärden skyddas. Arbetet

syrs av detaljplaner och naturvårdslagstiftning och inkluderar

skydd av arter, habitat, träd och Natura 2000-områden. Dag-

vatten hanteras enligt kommunala krav genom fördröjning,

infiltration och ekologiska lösningar. Skyddsvärda träd och

vegetation bevaras och utformning av gårdar ska främja den

biologiska mångfalden. Byggarbeten ska ske utan miljöska-

dor, med kontroll av buller, damm samt mark- och vattenpå-

verkan. Där det är rimligt prioriteras redan exploaterad mark

(brownfield) framför känsliga naturområden. Exempel på

aktiviteter inkluderar:

— Grönområden utformas av landskapsarkitekter för att stärka

den biologiska mångfalden. I Fjärilshusen har över 120 växt-

arter valts med fokus på pollinatörer och ekologisk helhet.

— Radhus med bärbuskar, kaprifol, syren och perenner.

— Villor med pollinatörsvänliga rabatter, bärbuskar och

fruktträd.

— Gårdar med dagvattendammar, träd, blommande buskar

och trädäck.

— Gläntor med nyplanterade ekar och hassel. Gröna sedum-

tak på carportar för dagvattenhantering, bullerdämpning

samt livsmiljö för fåglar och insekter.

Finland

I Finland köper Bonava i de flesta fall mark där natur- och bio-

diversitetsfrågor redan har hanterats i planprocessen, vilket

innebär att nya storskaliga naturinventeringar normalt inte

krävs i projektskedet.

Enligt lag ska alltid detaljplaner och naturskyddslagstiftning

följas, inklusive skydd av arter, habitat, träd och Natura 2000-

områden. Säkerställa dagvattenhantering enligt kommunala

krav genom fördröjning, infiltration och ekologiska lösningar.

Bevara skyddsvärd vegetation och utforma utemiljöer som

främjar biologisk mångfald. Genomföra byggarbeten utan miljö-

skador i enlighet med miljöskyddslagen, med kontroll av buller,

damm samt mark- och vattenpåverkan.

Specifika åtgärder styrs normalt av detaljplanekrav kopplade

till naturvärden. I vissa enstaka fall har mer gjorts, främst till

följd av certifieringskrav som exempelvis BREEAM, efter önske-

mål från B2B-kunder.

Baltikum

I alla projekt utformas grönområden av landskapsarkitekter

med växtarter som är anpassade till lokalt klimat och markför-

hållanden. Växtarter prioriteras som är tåliga och självförsör-

jande arter, vilket minskar behovet av underhåll, återplante-

ring och framtida kostnader.

Vidare genomförs en naturinventering före projektering i

varje projekt för att skydda naturvärden. Det har bland annat

resulterat i att en gammal ek integrerades som en central del

av utemiljön projektet Forest Gate i Vilnius och i Nīcgales mājas

har träd skyddats med stor omsorg under byggtiden, ett arbete

som inkluderat att ett träd flyttats och följts upp dagligen av en

landskapsarkitekt efter omplantering.

Mål

MDR-T, E4-4

Bonava har i dagsläget inget mål avseende biologisk mång-

fald då vårt primära fokus på området är regelefterlevnad. Vi

följer upp våra policyåtaganden genom ett strukturerat ram-

verk för intern kontroll som årligen uppdateras utifrån våra

väsentliga miljö- och klimatprioriteringar. Affärsenheterna

utvärderar varje år hur effektiva deras interna kontroller är,

inklusive hur väl miljökriterier – såsom hantering av skadliga

ämnen – integreras i inköp och leverantörssamarbeten. Kon-

cernfunktionen granskar dessa utvärderingar och ger åter-

koppling och förbättringsförslag. Denna återkommande,

faktabaserade process säkerställer att vi lever upp till våra

åtaganden.

Mått

MDR-M, E4-5

För att säkerställa att Bonava följer relevant lagstiftning och

väsentliga miljöbestämmelser med syftet att bevara naturvär-

den följer vi upp och rapporterar på ett antal nyckelindikato-

rer. Utöver regelefterlevnad är nyckeltalen viktiga för att följa

upp verksamhetens påverkan på ekosystemet. Nyckelindika-

torerna fokuserar på markanvändning, områden som är käns-

liga för biologisk mångfald och artskydd. Bonavas mått är inte

validerade av ett externt organ.

E4-5: Mått på inverkningar relaterade till förändringar

i biologisk mångfald och ekosystem

Nyckeltal för hållbar markanvändning 2025 2024

Andel tidigare exploaterad mark, % 71 64

Andel tidigare oexploaterad mark, % 29 36

Andel grönområden i färdigställda projekt, % 45 i.t.

Lokalisering i eller nära biologiskt känsliga

områden (av totalt), ha

4 (19) i.t.

Andel projekt med identifierat behov

av skydd av naturvärden eller

kompensationsåtgärder, %

26 32

Antal berörda skyddade arter 14 14

i.t = icke tillämplig

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 91Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Andel tidigare exploaterad och oexploaterad mark

Andelen tidigare exploaterad respektive oexploaterad mark

speglar sammansättningen av den projektportfölj som färdig-

ställts under året. Förändringar jämfört med föregående år

drivs främst av tillgången till mark samt markens egenskaper i

den befintliga markbanken. Markförvärv och markutveckling är

i hög grad beroende av lokala planförutsättningar, detaljplane-

beslut och marknadstillgång, vilket begränsar Bonavas möjlig-

het att aktivt styra detta nyckeltal på årsbasis. Indikatorn redo-

visas därför i syfte att skapa transparens kring markanvänd-

ningsmönster.

Andel planerad grön yta

Andelen planerad grön yta är ett nytt, Bonava-specifikt, nyckel-

tal som införts för att stärka vår förståelse av markanvänd-

ningen i projekt och dess koppling till den biologiska mångfal-

den. Vi följer detta nyckeltal eftersom mängden och kvaliteten

på grönytor inom projekten direkt påverkar den biologiska

mångfalden, ekosystemfunktioner och platsers förmåga att

stödja livsmiljöer, pollinatörer och klimatanpassning. Uppfölj-

ning av planerad grön yta på projektnivå hjälper oss att bättre

förstå hur utformningsval påverkar den biologiska mångfalden

och hjälper oss att identifiera möjligheter att skydda, stärka

eller kompensera naturvärden.

Projekt i eller nära biologiskt känsliga områden

2 av 21 projekt för 2025 var lokaliserade i eller i närheten av ett

biologiskt känsligt område, motsvarande en uppskattad tom-

tyta om 40 716,61 m

(cirka 4 hektar). Den ekologiska statusen

för de biologiskt känsliga områdena som projekten är kopplade

till klassificerades som vattenskyddsområde för dricksvatten

och naturvårdsområde för biologisk mångfald.

Skydd av naturvärden

Det har funnits 14 skyddade arter och artgrupper som har

påverkats av projekt som färdigställts av Bonava under året.

Enligt IUCN:s globala rödlista är samtliga identifierade arter

klassificerade i den lägsta hotkategorin (Least Concern). Inga

av arterna är klassificerade som hotade på global nivå.

De identifierade arterna och artgrupperna omfattar bland

annat fågelarterna Gråsparv (Passer domesticus), Stare

(Sturnus vulgaris), Gulhämpling (Serinus serinus), Lövsångare

(Phylloscopus trochilus), Rödstjärt (Phoenicurus phoenicurus)

samt Svalor (Hirundinidae). Vidare ingår Dvärgfladdermus

(Pipistrellus pipistrellus) samt andra förekommande fladder-

möss. Bland amfibierna ingår Gölgroda (Pelophylax lessonae)

och Lökgroda (Pelobates fuscus). De trädarter som identifie-

rats innefattar Kanadapoppel (Populus × canadensis) och Bok

(Fagus sylvatica). Därutöver förekommer även bredare grupper

såsom fåglar och groddjur inom projektområdena. Samtliga

arter och artgrupper har påträffats i projekt i Tyskland.

Exempel på bevarande- och kompensationsåtgärder inne-

fattar främst uppsättning av fladdermusholkar och fågelholkar,

både som tillfälliga lösningar och permanenta lösningar inte-

grerade i byggnaders fasader, skapande av nya häcknings- och

boplatser, bevarande av privata grönområden som habitat samt

nyplantering av träd och buskage. Detta har under året inklude-

rat bland annat plantering av fruktträd och valnötsträd samt

planering av ersättningsplantering av cirka 30 träd till följd av

trädfällning. I projekt där skyddsvärda träd har berörts har arbe-

tet följts av sakkunnig expertis under byggskedet. Åtgärderna

har huvudsakligen genomförts i Tyskland.

METOD

Andel tidigare exploaterad och oexploaterad mark

Bonavas markanvändning kategoriseras som antingen exploa-

terad (tidigare bebyggd mark som kräver återställande) eller

oexploaterat (tidigare obebyggd mark, såsom parker eller jord-

bruksmark). Om mer än 50 procent av ett område är exploate-

rat, klassificeras hela området som exploaterat. Andelen oex-

ploaterad mark i ett projekt definieras som gröna markytor,

inklusive tak och fasader, där vegetation kan växa. Den totala

andelen grönområden är begränsad till 100 procent.

Andel grön yta

Grönyta i detta sammanhang avser hårdgjorda ytor där gräs

eller växter kan växa. Gröna tak och fasader kan också räknas

som grönyta. Nyckeltalet beräknas som andelen grön yta i rela-

tion till projektets totala yta och kan således inte överstiga 100

procent. Andelen grön yta visar hur stor del av ett projektområ-

det som fortsatt är tillgänglig för vegetation och naturliga livs-

miljöer, vilket stödjer lokala arter och ekologiska funktioner.

Genom att följa detta mått kan vi bedöma och stärka biodiversi-

tetspotentialen genom att minska ”hårdgjorda ytor” och skapa

fler möjligheter för växter och djurliv.

Känsliga områden för biologisk mångfald

Bonava övervakar om ett projekt är beläget i eller i närheten av

ett område som är känsligt för påverkan på biologisk mångfald.

Dessa områden omfattar platser med hög koncentration av bio-

logisk mångfald, unika arter eller sårbara ekosystem. Om ett

projekt är beläget inom ett sådant område utvärderar vi cen-

trala ekologiska indikatorer, vilket inkluderar nivåer av biologisk

mångfald, livsmiljöns tillstånd och populationsdynamik.

Bedömningen baseras på offentligt tillgängliga klassificeringar

av biodiversitetskänsliga områden.

Artskydd

Om skyddade arter eller livsmiljöer påverkas i ett projekt bedö-

mer Bonava behovet av skydds- eller kompensationsåtgärder i

enlighet med nationella och internationella bevarandekrav.

Antalet och namnen på arter som finns upptagna på IUCN:s

rödlista, eller som är nationellt är skyddade, dokumenteras och

kan uppdateras vid behov. Bonava rapporterar även om skydds-

och kompensationsåtgärder som vidtagits för naturvärden i

syfte att begränsa Bonavas påverkan på den biologiska mång-

falden.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 92Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Bonavas inverkningar, risker och möjligheter kopplat till resursanvändning och cirkulär ekonomi

Inverkan, risk och möjlighet Del av värdekedjan Tidshorisont Beskrivning

Resursinflöden, inklusive resursanvändning

Faktisk negativ inverkan — Uppströms

— Den egna

verksamheten

— Nedströms

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Byggsektorn står för en mycket stor del av världens råvaru-

användning som har negativ inverkan på miljön genom hela

värdekedjan. Produktionen av nyckelmaterial som betong och

stål är dessutom mycket energi- och koldioxidintensiv.

Risk — Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Att integrera innovativa resurseffektiva teknologier, metoder och

lösningar kan vara mer kostsamt för Bonava än att använda tradi-

tionella metoder. Exempel på detta är användning av prefabrice-

rade byggkomponenter samt återvunnet eller återanvända mate-

rial, vilket kan ha en högre inköpskostnad jämfört med mer

lättillgängliga alternativ. Därtill kan även nya regler och striktare

byggnormer avseende resurs användning initialt vara kostsamma.

Möjlighet — Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Implementering av affärsmässiga resurseffektiva teknologier,

metoder och lösningar kan minska kostnader genom minskad

materialåtgång, mindre spill och kortare byggtid.

Avfall

Faktisk negativ inverkan — Uppströms

— Den egna

verksamheten

— Nedströms

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Bygg- och fastighetssektorn är resursintensiv och genererar

årligen stora mängder avfall som påverkar miljön negativt.

Avfallet uppstår under byggskedet och vidare under byggnadens

livs cykel från ombyggnation, rivning och slutskede.

Risk

— Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Bygg- och anläggningssektorn står för en betydande del av

samhällets avfallsgenerering. En bristfällig eller otillräcklig avfalls-

hantering kan leda till sanktionsavgifter/böter, högre kostnader

för felhantering och legala risker som följd av miljöbrott och varu-

märkes- och anseende risker.

Även förändringar i lagstiftning och skärpta byggnormer avse-

ende avfallshantering kan resultera i högre kostnader.

Möjlighet — Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Med en effektiv och proaktiv avfallshantering finns möjligheter

till kostnadsbesparingar genom att mindre avfall ger lägre kost-

nader för bortforsling, deponi och hantering. Cirkulära affärs-

modeller kan också ge konkurrensfördelar, skapa ett starkare

varumärke gentemot kommuner vid markanvisningar och

generera ett stärkt förtroende hos investerare och banker.

Väsentliga inverkningar, risker och

möjligheter

SBM-3

Byggbranschen använder stora mängder resurser och genere-

rar betydande mängder avfall. För Bonava är övergången till

en cirkulär ekonomi central för att minska verksamheten miljö-

påverkan samt bevara naturresurser.

I vår dubbla väsentlighetsbedömning har resurseffektivitet

och avfallshantering identifierats som väsentliga frågor – både

utifrån Bonavas inverkan på miljön och hur resursanvändning

och avfall kan innebära risker och möjligheter för vår verksam-

het. Tabellen visar resultatet av vår väsentlighets bedömning

och vilka väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som

relaterar till resursanvändning och cirkulär ekonomi.

Policyer för resursanvändning

och cirkulär ekonomi

MDR-P, E5-1

I Bonavas hållbarhetspolicy framgår det att vi ska sträva efter

en cirkulär produktionsmodell i syfte att minska utsläpp och

behov av råmaterial. Detta ska ske genom att använda en

resurseffektiv design och produktion. Det innebär bland annat

att vi ska sträva efter en effektiv hantering av avfall, använda

återvunnet eller återanvänt material där det är möjligt samt

göra materialval med så låg klimatpåverkan som möjligt.

Bonavas riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder fastslår att

alla affärsenheter ska sträva efter en mer cirkulär produktions-

modell där så lite nyframställd produktionsråvara som möjligt

används. Enligt riktlinjerna ska alla våra affärsenheter:

— genomföra livscykelanalyser (LCA) för att förstå miljö-

påverkan från använda resurser.

— optimera resursanvändningen av viktiga byggmaterial

såsom cementbaserade produkter (betong, stora murblock,

puts), stål och trä.

— identifiera och prioritera användning av material som är

hållbara, reparerbara och återvinningsbara, där det är

möjligt, för att minska behovet av nya resurser.

— implementera förnybara energikällor för att minska

beroendet av fossila bränslen.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 93Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

— helst använda material från hållbart förvaltade resurser där

det är möjligt (till exempel FSC-certifierat virke).

— prioritera lokala inköp för att minska transportutsläpp och

stödja lokala ekonomier.

— optimera produktionsprocesser för att minimera avfalls-

generering.

— designa byggnader för enkel demontering, vilket möjliggör

återvinning av material vid livscykelns slut.

— implementera återvinningsprogram inom Bonavas verk-

samhet och i nedströms värdekedja för att maximera åter-

vinning och återanvändning av material.

I Bonavas koncerngemensamma arbetsordning för interna

kontroller finns riktlinjer för bland annat upphandling av

material med låga koldioxidutsläpp.

Vår tredjepartsriskstrategi fastslår att alla affärsenheter ska

säkerställa att de material som används och de tjänster som

tillhandahålls på våra byggarbetsplatser stödjer Bonavas miljö-

ambitioner. Det innebär att använda säkra material med låg

klimatpåverkan från tillförlitliga källor och säkerställa att tredje-

partsaktörer uppfyller våra krav.

Se appendix sidorna 119–122 för en mer detaljerad

beskrivning av Bonavas policyer.

Åtgärder

MDR-A, E5-2

För att främja en effektiv materialanvändning ska alla

affärsenheter implementera och följa Bonavas miljö- och

klimat relaterade riktlinjer. Arbetet drivs av Bonavas koncern-

övergripande forum för miljöstyrning, Bonavas råd för miljö

och klimatåtgärder, läs mer om detta råd på sida 79.

Bonava har inte genomfört några väsentliga eller särskilda

investeringar (capex) som en direkt följd av våra identifierade

åtgärder. De åtgärder som vidtas integreras i den ordinarie

affärsverksamheten och genomförs inom ramen för vår

löpande operativa verksamhet.

Tidsramen för åtgärderna ligger inom ramen för våra

affärsenhetsspecifika målsättningar.

Cirkulär produktionsmodell

Varje affärsenhet säkerställer att byggarbetsplatserna har

ett fungerande avfallshanteringssystem för sortering, farligt

avfall, återvinning, rapportering och regelefterlevnad. Dessa

åtgärder avser främst nedströms aktiviteter i värdekedjan

kopplat till byggskedet. Tydliga sorteringsytor och skyltning

används för att minska felsortering och blandat avfall. Ansvar

för avfallssortering ingår i introduktion och avtal med under-

entreprenörer. Parallellt tillämpas uppströms åtgärder genom

inköpskrav som säkerställer att biologiska material (trä) kom-

mer från tillförlitliga, certifierade eller godkända leverantörer.

Dessa krav syftar till att minska negativ påverkan tidigt i värde-

kedjan och säkerställa en ansvarsfull resursanvändning redan

vid materialanskaffning.

För att kunna uppskatta materialtillgången, även för de

marknader där inte allt material köps in direkt av oss, har vi tagit

fram metoder som kombinerar designinformation i de digitala

modellerna med information från projektens kalkyler inför

byggstart. Det möjliggör att vi kan jämföra olika byggsystems

respektive olika geografiska marknaders materialåtgång och

därmed lättare följa upp och identifiera förbättringsområden.

Sedan 2024 har vi antagit den så kallade kaskadprincipen

för träanvändning vilket omfattar ett strukturerat tillvägagångs-

sätt för att maximera resurseffektiviteten genom hela värde-

kedjan, från materialproduktion (uppströms) till användning

och avfallshantering (nedströms). Inom ramen för detta initiativ

har vi infört två huvudkategorier för träanvändning:

— Högvärdiga tillämpningar: Trä som används i byggnation

och möbeltillverkning där hållbarhet och kvalitet prioriteras

för att öka livslängd och prestanda.

— Mellan tillämpningar: Träbaserade material såsom plywood

och OSB-skivor, vilket säkerställer optimal resursanvänd-

ning genom hela träets livscykel.

Bonava följer EU:s avfallshierarki enligt Waste Framework

Directive, vilken främst styr nedströms hantering av avfall:

— Förebyggande – undvika att avfall uppstår.

— Återanvändning – använda material eller produkter igen

i samma funktion.

— Materialåtervinning – återvinna avfall till nya material.

— Annan återvinning – till exempel energiåtervinning.

— Bortskaffande – deponi eller förbränning som sista utväg.

Aktiviteter 2025

Bonavas affärsenheter använder olika verktyg och arbetar

enligt flera processer för att följa gällande lagar och regler

samt säkerställa resurseffektivitet och god avfallshantering:

Tyskland

— Farligt avfall hanteras enligt lagkrav och dokumenterade

rutiner med spårning i ZEDAL-systemet.

— Brist i uppföljning av icke-farligt avfall har identifierats och

ett nytt uppföljningssystem med tydligt platsansvar håller

på att införas.

— Brister i sortering har lett till ökad utbildning, tydligare

skyltning, fler kontroller samt bättre dokumentation av

genomförda utbildningar.

— Krav på ansvarsfulla inköp tillämpas, men systematik sak-

nas – därför förbereds minst 10 årliga stickprov som en del

av affärsenhetens internkontroll.

Sverige

— Avfallshanteringen säkerställs i linje med Svanen samt EU-

och svenska regelverk.

— Sorteringskrav och mål för avfallsminskning är integrerade

i inköpsmallar.

— Ramavtal med Sortera används på Bonavaägda arbetsplatser.

— Sortera har infört sorteringsrutiner och avfallsminimering

hos interna team.

— Huvudentreprenörer har fått Svanen-utbildning av Bonava

och underentreprenörer instrueras via sina avfallsbolag.

— Materialursprung säkerställs via Svanens krav och verifie-

ring av material och leverantörsdokumentation i projekten.

Finland

— Platsspecifika avfallshanteringsplaner har tagits fram till-

sammans med avfallsleverantören Remeo Oy.

— Sorteringsytor och skyltning har utformats gemensamt och

korrekt sortering följs upp via TR-ronder.

— Inköp sker i huvudsak från lokala, godkända leverantörer.

— Ramavtal tillämpas med nyckelleverantörer som Kesko.

Baltikum

— Krav på avfallshantering och sortering är integrerade i

bygghandlingar och Bonavas avfallsplan.

— Regelbundna och oanmälda arbetsplatsbesök genomförs

för att följa upp efterlevnad.

— Personal och underentreprenörer följer arbetsmiljö planens

krav på avfallssortering.

— Spill från fasadisolering återanvänds som fyllnadsmaterial

i golvkonstruktioner.

— Effektiv projektering och materialinköp minimerar spill,

överbeställningar och avfall i projekten.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 94Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Mål

E5-3

Inom ramen av Bonavas övergripande hållbarhetsstrategi för-

bättrar vi metoder för beräkning av avfallsdata och utvärderar

möjligheten att fastställa ett koncerngemensamt mål för en

cirku lär materialanvändning. I dagsläget följer vi utvecklingen

på området genom affärsenhetsspecifika mål i Finland och

Sverige, vilka presenteras nedan. De affärsenhetsspecifika

målen relaterar till Bonavas policy åtaganden om att främja cir-

kulära produktionsmodeller och minska miljöpåverkan genom

ansvarsfull resursanvändning och minimering av avfall.

Våra affärsenhetsspecifika mål för minskat byggavfall, sorte-

ring, återvinning och användning av återvunnet material stöd-

jer de högre stegen i avfallshierarkin.

För närvarande finns inga avfallsmål fastställda för Tyskland

och Baltikum. För Baltikum kommer Bonava att utvärdera till-

gänglig statistik och regulatoriska utvecklingar för att avgöra

om lämpliga tröskelvärden kan definieras, medan arbetet i

Tyskland fokuserar på att förbättra kvaliteten på aktivitetsdata

på grund av den stora mängden leverantörsdata.

Mål Måldefinition Utfall 2025

Finland – återvinning av bygg- och rivningsavfall Minst 75% (av vikten) av icke-farligt bygg- och rivningsavfall (exklusive jord)

ska förberedas för återanvändning, återvinning eller annan materialåtervinning.

Sverige – maximalt byggavfall per area Maximalt 30 kg byggavfall per kvadratmeter bruttoarea. 45

Sverige – sortering och återvinning av byggavfall Minst 85% av byggavfallet sorteras och förbereds för återanvändning, återvinning

eller annan material återvinning (exklusive deponi-, brännbart och blandat avfall).

Sverige – andel klimatförbättrad betong Minst 70% av den fabriksblandade betongen som används på byggarbetsplatsen

samt den betong som används i förtillverkade element ska uppfylla nivå 2 i ”Väg-

ledning för klimatförbättrad betong” utgiven av Svensk betong.

i.t.

Sverige – andel återvunnen stål och aluminium Minst 75% (av vikten) av stålet måste återvinnas. i.t.

Sverige – andel hållbart anskaffat trä Minst 70% av träet ska vara hållbart anskaffat. 80

i.t = icke tillämplig

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Utfallet för målen inom avfall och materialanvändning under

2025 speglar främst projektens förutsättningar och vid vilken

tidpunkt olika krav infördes. I Finland uppnåddes målet om

återvinning av bygg- och rivningsavfall genom förbättrad väg-

ledning, ökad medvetenhet och ett strukturerat samarbete

med avfallspartner som säkerställde tydliga planer från

projektstart.

I Sverige varierade resultaten beroende på projektens tidiga

förutsättningar. Målet om högst 30 kg byggavfall per kvadrat-

meter uppnåddes i ett av de färdigställda projekten, medan det

andra överskred gränsen eftersom kravet infördes efter att

byggnationen hade påbörjats och därför inte kunde påverka

utfallet. Målet för sortering och återvinning av byggavfall upp-

nåddes, där etablerade arbetsmetoder, tydlig intern vägledning

och systematiska avfallsflöden bidrog till höga sorteringsgrader.

För målen om klimatförbättrad betong och återvunnet stål

var utvärdering inte möjlig för 2025 års färdigställda projekt.

Kraven infördes genom Svanen version 4 efter att byggskedet

redan påbörjats och tillämpades därför inte i dessa projekt.

Målet om hållbart trä uppnåddes, då krav på certifierat virke

sedan länge är integrerade i projekterings- och inköpsproces-

serna.

METOD

Nuvarande mål fokuserar på de byggmaterial som står för upp

till 80 procent av bostädernas massa och utsläpp – betong och

cementbaserade komponenter, stål och trä.

Minst 70 procent av virket ska vara hållbart anskaffat, med

andra ord inköpt från leverantörer som uppfyller erkända håll-

barhetskriterier, FSC-certifiering, PEFC-certifiering eller mot-

svarande krav som säkerställer laglig avverkning, ansvarsfullt

skogsbruk och spårbarhet.

Avfall beräknas som vikt per ytenhet baserat på leverantörs-

rapporter för färdigställda projekt, läs mer om det under rubri-

ken E5-5: Resursutflöden. Målperioden är löpande.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 95Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

2024

Använda material per vikt eller volym Total mängd

Mängd per 100 m

färdigställd bruttoarea

Återvunna

komponenter, %

Hållbart anskaffade biologiska

material, % (gäller trä)

Platsgjuten betong, m

132 363,0 44,8 0,0 i.t

Betong i prefabricerade element, m

17 133,0 5,8 0,0 i.t

Stora murblock, m

97 455,0 32,9 0,0 i.t

Cementbaserad puts, m

215,0 0,1 0,0 i.t

Stål, ton 12 850,3 4,3 18,1 i.t

Trä – högvärdiga tillämpningar, ton 479,7 0,2 0,0 17,8

Trä – mellanvärdiga tillämpningar, ton 1 479,3 0,5 0,0 17,5

i.t = icke tillämplig

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Årsvisa förändringar i materialanvändning drivs främst av skill-

nader i antal och typ av färdigställda projekt samt variationer i

projektering och byggmetoder. Under 2025 färdigställdes färre

projekt än 2024 och projektportföljen förändrades, med en

högre andel flerbostadsprojekt på vissa marknader och färre

materialintensiva projekttyper. Variationer i materialmängder

kan förklaras av konstruktionsval som användning av murverk,

jämfört med prefabricerad eller platsgjuten betong, skillnader

i grundläggning samt förändringar i fasad-, bjälklags-, balkong-

och pålningslösningar. Metod- och datakvalitetsförbättringar,

inklusive uppdateringar av LCA-data och tidigare användning

av referensprojekt, har påverkat jämförbarheten mellan åren.

METOD

Vi redovisar materialanvändning på projektnivå för färdigställda

projekt under rapporteringsåret. De huvudsakliga resurserna

består av byggmaterial som betong, cementbaserade produkter,

stål och träbaserade material, vilka tillsammans står för en stor

del av byggnadens massa och utsläpp. Vi följer även upp ande-

len hållbar anskaffning (sekundära, återanvända och återvunna

komponenter i nyckelmaterialen) för att minska beroendet av

jungfruliga resurser samt övervakar andelen hållbart certifierat

trä enligt FSC och PEFC eller motsvarande krav som säkerställer

laglig avverkning, ansvarsfullt skogsbruk och spårbarhet.

Data baseras främst på projektunika livscykelanalyser (LCA).

Vid avsaknad av LCA-data uppskattas materialanvändningen

utifrån typiska projekt och färdigställda kvadratmeter under

förutsättning att byggsystem och material är jämförbara.

Bonava säkerställer en korrekt rapportering av återanvänt

och återvunnet material genom tydliga leverantörsrapporter

och ett strukturerat rapporteringssystem. Detta eliminerar ris-

ken för dubbelräkning och säkerställer att uppgifterna katego-

riseras konsekvent och korrekt.

Måtten är inte validerade av ett externt organ.

Mått

MDR-M, E5-4, E5-5

E5-4: Resursinflöden

2025

Använda material per vikt eller volym Total mängd

Mängd per 100 m

färdigställd

bruttoarea

Sekundärt

återanvända kom-

ponenter, mängd

Återvunna

komponenter,

mängd

Sekundärt

återanvända

komponenter, %

Återvunna

komponenter, %

Klimatförbättrad

andel, %

Hållbart anskaffade

biologiska material, %

(gäller trä)

Platsgjuten betong, m

75 553,0 36,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 i.t

Betong i prefabricerade element, m

13 774,0 6,7 0,0 68,4 0,0 0,5 2,8 i.t

Stora murblock, m

67 990,0 33,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 i.t

Cementbaserad puts, m

24,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 i.t

Stål, ton 6 592,0 3,2 0,0 1 119,6 0,0 17,0 0,0 i.t

Trä – högvärdiga tillämpningar, ton 624,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 51,3

Trä – mellanvärdiga tillämpningar, ton 882,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 21,8

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 96Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

E5-5: Resursutflöden

2025

Avfallskategori Deponi

Återvinning,

öppet kretslopp

Återvinning,

slutet kretslopp

Förberedelse för

återanvändning

Förbränning/

Avfalls förbränning Total

Icke-farligt byggavfall, ton 287,2 9 577,4 0,0 12 852,6 1 330,6 24 047,8

Icke-farligt rivningsavfall, ton 8 741,6 22 037,0 25 874,3 2 535,0 269,8 59 457,8

Farligt byggavfall, ton 0,7 0,6 0,0 0,0 0,2 1,4

Farligt rivningsavfall, ton 9 436,4 1,1 0,0 0,0 769,7 10 207,1

Total 18 465,9 31 616,1 25 874,3 15 387,6 2 370,2 93 714,1

KOMMENTAR TILL RESULTATET

En betydande andel av Bonavas avfall under 2025 behand-

lades genom återvinning, där 61,3 procent hanterades via

öppen- och sluten kretsloppsåtervinning. Resterande 38,7

procent hanterades genom andra former av återvinning och

återvinningsåtgärder, dock ej materialåtervinning, inklusive

förberedelse för återanvändning samt förbränning, där den

senare sker med 100 procent energiåtervinning.

Farligt byggavfall, farligt rivningsavfall samt icke-farligt

rivningsavfall beräknas fullt ut baserat på rapporterade aktivi-

tetsdata från affärsenheterna. Icke-farligt byggavfall för den

tyska affärsenheten extrapoleras baserat på totaler från övriga

affärsenheter för att säkerställa jämförbarhet där direkt rappor-

tering inte är tillgänglig.

METOD

Vi rapporterar avfall per projekt för de projekt som färdigställts

under räkenskapsåret vilket säkerställer att redovisningen följer

projektens livscykel. Rapporteringen bygger på viktbaserade

data och omfattar klassificering av avfallet i bygg-, rivnings-

och farligt avfall, samt en vidare uppdelning efter behandlings-

metod såsom deponi, återvinning, återanvändning eller för-

bränning.

Data baseras främst på projektspecifika livscykelanalyser.

I Finland, Sverige och Baltikum inhämtas detaljerade avfalls-

rapporter från leverantörer vilket ger tillförlitlig och direkt insyn

i avfallshanteringen. I Tyskland, där sådan data inte finns till-

gänglig, uppskattas avfallsmängderna med stöd av data från

andra affärsenheter.

Som bostadsutvecklare och byggbolag genererar Bonava

huvudsakligen bygg- och rivningsavfall. Avfallet innehåller en

blandning av icke-metalliska mineraler (som betong, tegel,

glas, gips, ballast och jord), metaller (stål, aluminium och andra

byggmetaller), plaster (isolering, rör, beläggningar och embal-

lage), biobaserade material (trä, papper och kartong) samt

kritiska och farliga ämnen som asbest (vid behov), mineralolja,

batterier och elavfall.

De mest relevanta avfallstyperna är:

— Betong, tegel och ballast (från rivning och stomarbeten)

— Metaller (armeringsjärn och andra metallkomponenter)

— Trä (från formsättning, tillfälliga konstruktioner och

byggmaterial)

— Plast (från emballage, isolering och byggdelar)

— Isoleringsmaterial (mineralull och syntetiska isoleringar)

— Glas (från fönster och fasader), papper och kartong (från

emballage och dokumentation)

— Gips (från innerväggar), blandat byggavfall (osorterade

material från byggarbetsplatser)

— Hushållsavfall (från bodetableringar under byggskedet)

— Asbest (vid rivning av äldre byggnader)

— Batterier och elavfall (från elinstallationer och tillfälliga

elcentraler)

— Mineralolja (från maskin- och utrustningsunderhåll)

Måtten är inte validerade av ett externt organ.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 97Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

S1 Den egna arbetskraften

Bonavas inverkningar, risker och möjligheter kopplat till den egna arbetskraften

Inverkan, risk och möjlighet Del av värdekedjan Tidshorisont Beskrivning

Arbetsvillkor

Potentiell negativ inverkan — Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Inom Bonavas verksamhet kan medarbetare utsättas för psyko-

sociala arbetsmiljörisker, såsom stress och annan arbetsrelate-

rad ohälsa, vilket kan påverka välbefinnandet negativt. För med-

arbetare som befinner sig ute på våra byggarbetsplatser

förekommer även säkerhetsrelaterade risker.

Risk — Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Engagerade och välmående medarbetare är avgörande för

Bonavas förmåga att leverera på uppsatta mål. Om Bonava inte

lyckas säkerställa en trygg anställning med goda arbetsvillkor

och välmående medarbetare kan det leda till en ökad personal-

omsättning, sjukskrivningar och lägre medarbetarengagemang,

vilket kan resultera i lägre produktivitet och prestation samt

utmaningar med att attrahera kompetens.

Möjlighet — Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Genom att erbjuda en trygg anställning som främjar säkerhet,

hälsa och välmående kan Bonava stärka företagets attraktions-

kraft som arbetsgivare och främja produktivitet och

prestation.

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

SBM-3

Engagerade och välmående medarbetare är grunden för

Bonavas framgång och förmågan att skapa lyckliga grannskap.

I vår dubbla väsentlighetsbedömning har flera medarbetar-

relaterade frågor identifierats som centrala – både utifrån hur

vi påverkar våra medarbetare genom arbetsvillkor och arbets-

miljö, och hur medarbetarnas engagemang, säkerhet och

välmående påverkar vår affär.

Tabellen nedan visar resultatet av vår väsentlighetsbedöm-

ning och vilka väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

som relaterar till vår egen arbetskraft.

Alla Bonavas medarbetare inkluderas. Väsentliga negativa inverkningar är relaterar till enskilda händelser. Bonavas anställda består huvudsakligen av tjänstemän, samt

ett fåtal yrkesarbetare. Bonavas ”icke-anställda” består huvudsakligen av konsulter som är anställda av konsultbolag, men även ett fåtal konsulter som är egenföretagare.

Samhällsansvars-

information

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 98Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Policyer för den egna arbetskraften

MDR-P, S1-1

Bonava har en långsiktig vision för hälsa och säkerhet som

handlar om att alla ska kunna komma hem säkra och välmå-

ende varje dag. Bonavas hållbarhetspolicy innehåller informa-

tion om de minimi standarder för hållbarhet som vi följer och

främjar i all verk samhet. Hållbarhetspolicy fastslår bland

annat att vi ska sträva efter att:

— ha en attraktiv och människocentrerad kultur med gott

ledarskap,

— vara en mångfaldig och inkluderande arbetsplats som

speglar samhället och dess befolkning,

— erbjuda lika möjligheter för alla medarbetare,

— skapa en hälsosam och säker arbetsplats för alla,

— ständigt förbättra processer och verktyg för att skapa bästa

möjliga förutsättningar för ett hållbart arbetsliv och

— skapa en stärkande medarbetarupplevelse där våra med -

arbetare har hög trivsel och engagemang, balans mellan

arbete och privatliv samt möjlighet till självledarskap och

utveckling.

Bonavas uppförandekod fungerar som komplement till håll-

barhetspolicyn och innehåller vägledning och i hur vi ska

agera för att skapa en trygg, inkluderande och rättvis arbets-

miljö för alla. Uppförandekoden fastställer bland annat att:

— varje medarbetare förväntas agera i linje med våra värderingar,

— alla medarbetare ska känna sig välkomna och inkluderade,

— vi har nolltolerans mot all typ av diskriminering, trakasse-

ring och mobbning,

— vi ska tillhandahålla en hälsosam, säker, engagerande och

inkluderande arbetsmiljö för att främja en omtänksam kul-

tur där varje medarbetare är engagerad i att göra det bästa

för våra kunder och Bonava och

— vi ska säkerställa lika möjligheter vid rekrytering, och andra

utvecklingsmöjligheter, oavsett kön, sexuell läggning,

etnisk bakgrund, religion, funktionsnedsättning och ålder.

Genom uppförandekoden och hållbarhetspolicyn åtar vi oss

att arbeta på ett sätt som uppfyller de grundläggande princi-

perna när det gäller mänskliga rättigheter, arbetskraft, miljö

och korruption enligt FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer

för multinationella företag och ILO:s deklaration om grund-

läggande principer och rättigheter i arbetslivet.

Bonavas koncernövergripande arbetsordning för HR-proces-

ser och koncernövergripande arbetsordning för hälsa och

säkerhet innehåller förtydliganden kring ansvarsfördelning

och specifika åtaganden i relation till medarbetarerelaterade

processer, hälsa och säkerhet. Arbetsordningen för HR-pro-

cesser framhäver vikten av att uppfylla Bonavas värderingar

och betydelsen av en inkluderande och rättvis arbetsplats

präglad av mångfald. Arbetsordningen för hälsa och säkerhet

fokuserar på att integrera hälsa och säkerhet i alla delar av

Bonavas verksamhet, läs mer om den på sidan 111.

Under 2025 har vi, i tillägg till ovan nämna styrdokument,

arbetat med att ta fram koncernövergripande riktlinjer med

aktiviteter och processer som varje affärsenhet ska efterleva.

Styrdokumentet inkluderar till exempel åtaganden för mång-

fald, jämlikhet och inkludering, rekrytering, on- och offboar-

ding, medarbetarfeedback samt lärande och utveckling. Dessa

förväntas göras gällande under 2026.

Se appendix sidorna 119–122 för en mer detaljerad beskriv-

ning av Bonavas policyer.

Inverkan, risk och möjlighet Del av värdekedjan Tidshorisont Beskrivning

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Potentiell negativ

inverkan

— Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Forskning visar att rekrytering och karriärprocesser omedvetet

kan påverkas av bias och strukturella hinder, vilket innebär att

vissa grupper riskerar att oavsiktligt behandlas olika. Denna

inneboende potentiella negativa inverkan kopplat till diskrimi-

nering finns i alla organisationer och är således relevant även

för Bonavas verksamhet.

Risk — Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Utvecklingsmöjligheter är idag en hygienfaktor för att attrahera

och behålla medarbetare med rätt kompetens. Om Bonava inte

lyckas erbjuda en attraktiv, motiverande och utvecklande arbets-

miljö riskerar vi att få svårt att rekrytera och behålla kompetenta

medarbetare samt att säkerställa framtida kompetensförsörj-

ning. Medarbetarnas engagemang kan även påverkas negativt.

Möjlighet — Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Genom att arbeta strategiskt med ledarskap och medarbetar-

strategier, bland annat för likabehandling och inkludering, kan

Bonava stärka sin position som en attraktiv arbetsgivare. En

arbetsmiljö där Bonavas medarbetare känner sig inkluderade

och rättvist behandlade främjar produktivitet, innovation,

problemlösning och medarbetarengagemang.

Forts från sid 98

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 99Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Rutiner för kontakter med den

egna arbetskraften

SBM-2, S1-2

Vi arbetar aktivt för att involvera våra medarbetares perspektiv

i beslut och aktiviteter. Våra huvudsakliga kanaler är:

— Direkt dialog: Individuella medarbetardialoger sker löpande

inom ramen för vår prestations- och utvecklingsprocess

(P&D). Bonavas medarbetarundersökning, som genomförs

årligen och som kompletteras med pulsundersökningar och

riktade enkäter inom specifika områden, ger oss inblick i

medarbetarnas mående och upplevelse relaterat till stress,

säkerhet, ledarskap, utveckling, inkludering, jämställdhet

och diskriminering. Vidare kan vi, genom analys av rappor-

terade ärenden som inkommit via Bonavas gemensamma

ärendehanteringssystem eller visselblåsarsystem

(SpeakUp), indirekt fånga upp medarbetarnas perspektiv.

Nämnda kanaler för dialog kompletteras med workshops

och/eller enkäter vid behov, till exempel när en större för-

ändring ska genomföras eller tas fram.

— Facklig samverkan och representantsystem: Dialog med

fackliga och/eller medarbetarrepresentanter sker regelbun-

det på nationell och lokal nivå och fungerar som ett centralt

verktyg för att identifiera och hantera påverkan på arbets-

miljö och rättigheter, förebygga och lösa konflikter samt

fånga upp medarbetares perspektiv inför beslut och föränd-

ringar. Arbetsmiljögruppsmöten, eller motsvarande, hålls

regelbundet inom alla affärsenheter där representanter från

både arbetsgivar- och arbetstagarsidan närvarar.

Insikter från ovanstående källor ligger till grund för konkreta

åtgärder på lokal och koncernövergripande nivå. Det övergri-

pande ansvaret för att det finns processer och arbetssätt för

dialog och engagemang med våra medarbetare ligger hos

Bonavas HR-funktion och funktion för hälsa och säkerhet.

Varje affärsenhet ansvarar i sin tur för att processerna funge-

rar lokalt och att de anpassas efter nationella förutsättningar.

Vi utvärderar rutiner och processer för medarbetardialog

löpande, till exempel genom att följa deltagandegraden i Bona-

vas medarbetarundersökningar, prestations och utvecklings-

samtal, workshops och dialogmöten. Vi utvärderar också det

upplevda förtroendet för Bonavas SpeakUp-system samt utvär-

derar förändringsinitiativ och huruvida förslag från medarbe-

tare har lett till åtgärder. Vi använder även analyser av resultatet

av våra medarbetarundersökningar som underlag i interna dis-

kussioner och samverkansforum med fackliga representanter.

Rutiner för gottgörelse och kanaler för

att uppmärksamma problem

S1-3

Våra medarbetare har tillgång till olika kanaler för att rapportera

om faktisk eller potentiell negativ inverkan. Kanalerna inkluderar:

— Anonyma rapporter via SpeakUp

— Rapporteringssystem för hälsa och säkerhet

— Dialog med närmaste chef, etiska rådgivare och HR

— Facklig samverkan och medarbetarrepresentation

— Medarbetarundersökningar

Om ett fall uppmärksammas görs en initial bedömning av fal-

let och om bedömningen visar sig innehålla påståenden som

kan utgöra ett brott mot Bonavas värderingar och etiska prin-

ciper initieras en intern utredning. Ärenden som inkommer via

SpeakUp bedöms initialt av Head of Risk and Compliance

som i sin tur utser ansvarig utredare vid behov. Vår SpeakUp

kanal drivs av en oberoende leverantör och möjliggör för ano-

nym rapportering. Alla ärenden hanteras konfidentiellt.

Ett inkommet ärende analyseras utifrån dess karaktär och

allvarlighetsgrad samt arbetsmiljö-, juridiska och etiska aspek-

ter, inklusive behov av eventuella akuta insatser, rehabilitering

eller annat stöd. Åtgärder för ett inkommit ärande kan inklu-

dera disciplinära insatser, arbetsmiljöjusteringar, stöd till

inblandade parter, erbjudande om företagshälsovård eller psy-

kologstöd. Bonava har inget generellt kompensationsprogram

utan tillämpar en bedömning från fall till fall.

Uppföljning av ett ärende sker lokalt via HR och linjechef. Vid

behov kan central HR och ledning inkluderas i uppföljningen. Vi

genomför regelbunden analys av Bonavas ärendedata och vid

återkommande mönster och/eller feedback kan HR vidta tätare

uppföljning samt införa förbättringsåtgärder. Våra rapporte-

ringskanaler ses över kontinuerligt för att säkerställa att de

fungerar för hela arbetsstyrkan – oavsett roll, arbetsplats eller

frågans känslighet.

För att säkerställa att Bonavas medarbetare känner till våra

olika rapporteringskanaler används interna kommunikationsvä-

gar som intranät, townhall-möten, chefsträffar och Awareness

Weeks för att påminna om tillgängliga stöd- och rapporterings-

möjligheter. Visselblåsarsystemet SpeakUp finns tillgängligt

via webb och telefon. Som en del av Bonavas onboarding

genomgår alla nya medarbetare en obligatorisk e-learning om

Bonavas uppförandekod, riktlinjer mot diskriminering och tra-

kasserier samt användningen av SpeakUp. Utbildningen upp-

repas regelbundet.

Åtgärder

MDR-A, S1-4

Alla våra åtgärder och aktiviteter syftar till att uppfylla Bona-

vas policyåtaganden. Arbetet utgår huvudsakligen från Bona-

vas medarbetarstrategi och Everyone plans med fokus på att

skapa säkra och hälsosamma arbetsplatser, en inkluderande

kultur och ett starkt ledarskap med lärande i centrum. Under

hösten 2025 fattade vi även beslut om att framgent arbeta

mer fokuserat med att attrahera, engagera och behålla talang

– ett område vi benämner ”Employer of Choice” – och vars

arbet kommer intensifieras under 2026. Tidsramen för åtgär-

derna ligger inom ramen för våra strategiska målsättningar.

Som stöd i arbetet har vi två etablerade arbetsråd, ett råd för

hälsa och säkerhetsrelaterade frågor och ett råd för personal-

frågor, som har en central roll i Bonavas arbete. Råden sam-

manträder regelbundet och samlar representanter från alla

affärsenheter, vilket säkerställer ett strukturerat och systema-

tiskt arbetssätt där koncerngemensamma riktlinjer införlivas i

de lokala organisationerna.

Bonava har inte genomfört några väsentliga eller särskilda

investeringar (capex) som en direkt följd av de identifierade

åtgärderna. De åtgärder som vidtas integreras i den ordinarie

affärsverksamheten och genomförs inom ramen för den

löpande operativa verksamheten.

Goda arbetsvillkor, säker och hälsosam arbetsplats

Alla medarbetare på Bonava omfattas av ett starkt arbetsmiljö-

relaterat skydd genom lagstiftning, lokala krav och regler

samt kollektivavtal som bland annat inkluderar rätt till sjuklön,

föräldraledighet och semester. Genom nationella kollektiv-

avtal och samverkansavtal på majoriteten av våra marknader

har Bonavas medarbetare rätt till föreningsfrihet och fackligt

engagemang, trygga anställningsvillkor, tillräckliga löner och

delaktighet i förändringsprocesser och arbets miljöfrågor.

Vårt systematiska hälsa- och säkerhetsarbete drivs utifrån

lokala hälsa- och säkerhetsplaner, så kallade Everyone Plans.

Alla våra affärsenheter, samt Bonavas koncernfunktion, har en

Everyone Plan som innehåller hälsa- och säkerhetsrelaterade

förbättringsaktiviteter. Dessa omfattar våra egna medarbetare

samt entreprenörers och leverantörers anställda som befinner

sig på byggarbetsplatsen. På sidorna 111–112 finns informa-

tion om hur vi arbetar med hälsa- och säkerhet på våra bygg-

arbetsplatser.

Vi följer upp våra medarbetares hälsa och välbefinnande på

alla nivåer i bolaget:

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 100Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

— Everyone Plans följs upp månadsvis av respektive affärs-

enhetschef, med stöd av Bonavas hälsa- och säkerhets-

funktion på koncernnivå.

— Uppföljning sker som en del av vår prestations- och utveck-

lingsprocess (P&D), genom löpande medarbetarsamtal och

medarbetarundersökningar.

— Uppföljning sker löpande genom analys av mått såsom

personalomsättning samt organisatorisk och social arbets-

miljö, för mer info se avsnittet ”Mått”.

Aktiviteter 2025

Under 2025 har vi samarbetat med externa partners för att

möjliggöra stöd av terapeut, hälsocoach, fysiska hälsoutma-

ningar samt hälsoundersökningar. Aktiviteter har även inklu-

derat friskvårdsaktiviteter, föreläsningar och hälsoveckor

samt säkerhetsrelaterade åtgärder för att hantera risker på

och kring våra bygganläggningar.

Bonava Finland har arbetat med initiativet Mental Health

Friendly Workplace att identifiera och hantera välmåendefrå-

gor i ett tidigt skede. Bonava Finland har återigen erhållit certi-

fieringen Mental Health Friendly Workplace badge, vilket byg-

ger på en ansökningsprocess där hälsoarbetet utvärderas och

förbättras kontinuerligt. Under året har Bonava Finland även

kartlagt behov kopplade till karriärsutveckling och hur det är

möjligt att stödja medarbetare i olika livsfaser och åldrar. Nästa

år fortsätter arbetet med att implementera åtgärder baserade

på kartläggningen.

Inom Bonavas koncernfunktion och Bonava Sverige har vi

samarbetat med Werlabs för att erbjuda hälsoundersökningar,

vilket i aggregerad form gett värdefulla insikter för fortsatt

arbete. Koncernfunktionen har även samarbetat med hälso-

partnern IMR för att erbjuda hälsoutmaningar och hälso-

coaching.

Som en del av affärsenheternas Everyone Plan genomförs

årligen flera förbättringsaktiviteter relaterade till hälsa och

säkerheten i våra bostadsprojekt. Dessa aktiviteter omfattar

alla personer, medarbetare och underentreprenörer, som vistas

i och omkring våra byggarbetsplatser. Läs mer om dessa aktivi-

teter på sidor 111–112.

Ett stärkt ledarskap

Ledarskap är enligt studier den mest centrala aspekten för

medarbetares hälsa och prestation, liksom för ett bolags fram-

gång. Ledarskap är därför ett prioriterat område för Bonava

och vi jobbar på olika sätt för att stötta våra ledare i deras

viktiga uppdrag. Det förväntade utfallet av ledarskapsinsats-

erna är att våra medarbetare ska uppleva ett tydligt och enga-

gerande ledarskap som är i linje med Bonavas värderingar och

ledarprinciper. Detta förväntas stärka den psykologiska trygg-

heten, skapa tydlighet i arbetsuppgifter och ge goda förutsätt-

ningar för prestation, vilket i sin tur bidrar till ökat engage-

mang, välmående och en socialt hållbar arbetsmiljö.

Ledarprinciper

Bonavas ledarprinciper utgör ett viktigt koncernövergripande

ramverk för att stötta Bonavas ledare. Ledarprinciperna utgår

från våra tre värderingar Committed, Caring och Curious och

tydliggör Bonavas förväntningar på ledarskap samt ger väg-

ledning i det dagliga arbetet.

Ledarprinciperna är inkluderade i prestations- och utveck-

lingsprocessen (P&D) och alla Bonavas ledare utvärderas uti-

från principerna.

Principerna kan även användas av medarbetare som verktyg

för självledarskap.

Committed to Growth

2024 startade vi vårt koncernövergripande ledarskapspro-

gram som heter Committed to Growth. Programmet löper

över 12 månader och består av cirka 60 timmars faciliterade

workshops samt en individuell ledarskapsutvärdering där led-

are utifrån sig själva och sina utmaningar får reflektera över

sitt ledarskap. På så vis säkerställer vi att Bonavas ledare får

förutsättningar att leva våra värderingar och leda enligt våra

ledarprinciper. Vi kan därigenom bygga engagemang, driva

förändring och skapa hållbara team som stärker både medar-

betarnas och organisationens utvecklingstakt.

Aktiviteter 2025

Under året har vi inlett det andra året av ledarskapsprogram-

met Committed to Growth. Cirka 50 ledare går det ettåriga

programmet som löper över 2025 och 2026. Vi har under året

beslutat om att bygga vidare på programmet efter avslut. Från

och med januari 2026 kommer de som gick programmet för-

sta året därför få möjlighet att fortsätta utvecklas inom initiati-

vet ”Growth community” som tar vid där ledarskapsprogram-

met slutar. Målet med ” Growth community” är att upprätthålla

det starka nätverk som skapats under Committed to Growth,

till exempel genom kvartalsvisa möten med olika teman.

Under 2025 har vi beslutat att starta ytterligare ett koncern-

övergripande initiativ på temat lärande, Upskill, som handlar

om kompetensutveckling riktad mot olika målgrupper. Syftet

är att påskynda kompetensutvecklingen inom kritiska områ-

den och skapa verktyg för att stärka våra ledare och medarbe-

tare i en snabbt föränderlig omvärld.

Bonavas ledarskapsprinciper

Committed

Caring

Curious

Empower

team

Drive

development

Know the

business

context

Know

yourself

Navigate in

complexity

Collaborate

and commu-

nicate

Deliver

results

Lärande i vardagen

För att vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda stimulerande

uppgifter och utvecklingsmöjligheter satsar vi på att höja vårt

vardagliga lärande. I en föränderlig omvärld, med ny teknik

och nya generationer av medarbetare som ställer högre krav

på lärande och utveckling i sitt arbete, ser vi att lärande är en

central del för att vara en attraktiv arbetsgivare. Det förvän-

tade utfallet av våra initiativ inom lärande är att våra medarbe-

tare ska uppleva kontinuerliga möjligheter till kompetensut-

veckling. Detta förväntas stärka medarbetarnas individuella

utveckling och förmåga att presentera och möta förändrade

kompetenskrav. Det bidrar till ökad arbetsglädje, engage-

mang och utveckling samt hög anställningsbarhet.

Aktiviteter 2025

Ett koncernövergripande initiativ ”Lärande i vardagen” har

inletts under året där vi förtydligar vad lärande består av, hur

det sker och varför det är viktigt. Det inkluderar delar såsom

psykologisk trygghet, reflektion, growth mindset, learning

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 101Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

loops samt kultur och processer som stöttar lärande. Alla

affärsenheter har under hösten påbörjat workshops i alla team

där man reflekterar över vardagligt lärande samt hur teamet

kan öka sitt kontinuerliga lärande.

Utöver detta har vi under året sett över och rustat upp vår

e-learningplattform med syfte att möjliggöra och öka just-in-

time-lärandet. Vi har även tagit fram en ny e-learningbaserad

koncerngemensam onboarding som riktar sig till alla medarbe-

tare inom Bonava.

Bonava Tyskland har under året startat ett talangprogram

samt ett lokalt ledarutbildningsinitiativ som syftar till att,

utveckla och behålla nyckelpersoner inom organisationen.

Bonava Tyskland har även ingått ett samarbete med Fürsten-

berg institut som erbjuder mental hälsocoaching, rådgivning,

utbildningar och material i syfte att främja välmående och före-

bygga utbrändhet. I Baltikum har man startat att Ambassador

program som erbjuder utveckling för medarbetare i digital

kommunikation och att bygga sitt eget varumärke.

Inkludering och lika villkor

Genom att vara en välkomnande, jämlik och inkluderande

arbetsplats vill vi dra nyttja av fördelarna med diversifierade

team med olika kompetenser och perspektiv. Våra medarbe-

tarundersökningar, pulsmätningar och utvecklingssamtal ger

oss inblick i medarbetarnas nuvarande upplevelse samt hur

vi kan arbeta för att bli ännu bättre.

En marknadsmässig och jämställd kompensation med lika

löner för lika arbete förväntas från dagens medarbetare. Vi

genomför regelbunden lönekartläggning för att identifiera

eventuella löneojämlikheter och vi har en process för lönejuste-

ring, utöver den vanliga årliga lönerevisionen.

Vidare använder vi oss av kompetensbaserad rekrytering där

vi, baserat på Bonavas värderingar, rollbeskrivningen av tjäns-

ten samt övriga kompetenser i teamet, identifierar vilka kompe-

tenser som krävs i en roll. Kompetenserna ligger därefter till

grund för hela rekryteringsprocessen och den kandidat som

har högst grad av rätt kompetenser är den som erbjuds anställ-

ning. Vi använder oss även av kompetens- och färdighetstester

för att säkerställa en objektiv bedömning.

Det förväntade utfallet av vårt löpande arbete med inklude-

ring samt initiativ kring lönetransparens och högkvalitativa och

konsekventa HR processer, är en arbetsmiljö där alla medarbe-

tare känner tillhörighet, respekt, och upplever lika möjligheter

och kompensation. Genom strukturerade och rättvisa processer

minskar vi risken för diskriminering och exkludering. Detta

stärker trygghet, välmående och engagemang hos våra med-

arbetare.

Aktiviteter 2025

I och med det nya EU-direktivet om lönetransparens som trä-

der i kraft 2026 har vi under året sett över vår jobbarkitektur

för att säkerställa rättvis och transparent lönesättning. Arbetet

omfattar värdering av roller och etablering av tydliga löne-

spann, vilket ska gälla för hela Bonava och bidra till att mot-

verka diskriminering. Under året har vi även påbörjat framta-

gandet av en ny Pay Progression Policy som tydliggör hur löner

sätts och revideras, i linje med kraven i EU-direktivet. Detta

arbete kommer att intensifieras under 2026 för att säkerställa

en robust struktur och full efterlevnad.

Under 2025 har vi arbetat med utvecklingen av våra nya HR

Guidelines som inkluderar riktlinjer för inkludering och lika vill-

kor samt rekrytering som alla våra affärsenheter framöver ska

efterleva. Riktlinjerna förväntas göras gällande i början av 2026.

Mål

MDR-T, S1-5

Våra strategiska mål för den egna arbetskraften är direkt kopp-

lade till våra policyåtaganden om en hälsosam, inkluderande

och säker arbetsplats med goda möjligheter till lärande och

utveckling. Målen fungerar som vägledning för både strate-

giska beslut och operativt arbete i hela koncernen.

När vi antar mål som relaterar till våra medarbetare baseras

dessa på insikter från bland annat medarbetarundersökningar,

avslutsintervjuer, inkommen feedback till HR samt dialog med

fackliga representanter. Vad gäller uppföljningen av målen

delar vi resultatet med våra medarbetare öppet via Bonavas

intranät samt genom vår kvartalsvisa och årliga rapportering.

Bonavas chefer för även diskussioner kring resultatet relaterat

till målen två gånger per år och Bonavas HR-funktion rapporte-

rar till koncernledningen löpande.

Bonavas strategiska mål avseende allvarliga incidenter, som

presenteras i avsnittet för arbetstagare i värdekedjan (S2), är

relaterat till Bonavas egna arbetskraft då målet inkluderar all-

varliga incidenter för både Bonavas egna medarbetare och

arbetstagare i värdekedjan, läs mer om det målet på sida 114.

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Utfallet för engagemangsindex uppgick till 86 i en fortsatt

utmanande marknad. Även om målet om 89 inte uppnåd-

des bedöms resultatet som starkt och i linje med interna

förväntningar. Resultatet visar en positiv utveckling som

indikerar effekt av genomförda ledarskapsinitiativ och

en gradvis förbättrad marknadssituation. Framåt stärker

vi vårt fokus på lärandekultur och kompetens utveckling,

vilka bedöms som viktiga drivkrafter för att höja engage-

manget över tid.

METOD

Målnivån för engagemangsindex fastställs årligen baserat

på den nivå som krävs för att vara i linje med de 10 procent

bästa företagen enligt Brilliant Futures högpresterande

benchmark. Målet är med andra ord konstant mellan åren,

medan målnivån varierar från år till år beroende på presta-

tionen hos en mängd olika organisationer. Brilliant Futu res

högpresterande benchmark baseras på medarbetarunder-

sökningar som inkluderar cirka 800 000 svar från över

350 organisationer, både nordiska och internationella.

Engagemangsindex baseras på resultatet av fyra frågor

som våra medarbetare får besvara två gånger per år i

Bonavas medarbetarundersökning.

Alla aktiva medarbetare, det vill säga som är i tjänst,

som är tillsvidareanställda och som arbetat mer än en

månad på Bonava blir inbjudna att svara på medarbetar-

undersökningen. Linjekonsulter och visstidsanställda är

exkluderade när de har kortare uppdrag.

Mål – Engagemangsindex

Medarbetarnas engagemang ska vara i linje med de 10 pro-

cent bästa företagen, enligt Brilliant Futures högpresterande

benchmark, som för 2025 var 89.

Engagemangsindex Målnivå

Affärsenhet 2025 2024 2025 2024

Bonavakoncernen 86 83 89 81

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 102Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Mål – Everyone Plan uppfyllelse

Varje affärsenhet har en Everyone Plan som innehåller speci-

fika förbättringsaktiviteter inom hälsa och säkerhet. Målet är

att uppnå minst 90 procent av dessa åtgärder årligen.

Everyone Plan uppfyllelse, %

Affärsenhet 2025 2024

Tyskland 93 87

Sverige 100 100

Finland 100 90

Baltikum 100 100

Övrig verksamhet

94 100

Total 97 95

Övrig verksamhet inkluderar Bonavas koncernfunktion och Danmark. Danmark

har inte haft någon Everyone Plan under 2025 och 2024 då det inte haft någon

verksamhet under dessa år.

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Utfallet för Everyone Plan uppfyllelse 2025 uppgick till 97

procent. Resultatet överstiger både koncernens mål om

minst 90 procent uppfyllelse och 2024 års resultat.

Ökningen bedöms vara i linje med förväntningarna och

kan förklaras av ett mer fokuserat angreppssätt där färre,

men tydligare prioriterade och operativt förankrade för-

bättringsinitiativ har identifierats, med fokus på stärkt

ägarskap och leveransförmåga.

För mer information kring affärsenheternas aktiviteter,

se sidorna 101 och 111–112.

METOD

Förbättringsaktiviteterna inom respektive affärsenhet

beslutas i januari varje år och följs upp löpande genom

månatlig rapportering och kvartalsvisa affärsgenom-

gångar. Målet är att 90 procent av de beslutade aktivite-

terna ska vara uppfyllda i slutet av året. Bonavas koncern-

funktion ansvarar för att sammanställa uppgifterna om

Everyone Plan uppfyllelse baserat på den löpande uppfölj-

ningen.

Förbättringsaktiviteterna inom respektive Everyone

Plan omfattar Bonavas egna medarbetare och arbetsta-

gare i värdekedjan, mer specifikt arbetstagarna hos de

entreprenörer som vi anlitar i bostadsprojekten. Det går

att läsa mer om vårt arbete avseende arbetstagare i värde-

kedjan på sidorna 110–113.

2024 års siffror har räknats om då Bonavas koncern-

funktion förra året inkluderades i uppgifterna för Sverige.

I år rapporteras uppgifter för koncernfunktionen istället

under rubriken Övrig verksamhet.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 103Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Mått

MDR-M, S1-6, S1-8–10, S1-14, S1-16–17

Nedan finns information om Bonavas mått avseende S1 Den

egna arbetskraften. I hållbarhetsförklaringen 2025 har vi valt

att exkludera data för upplysningskraven S1-7, S1-11, S1-12,

S1-13 och S1-15 med tillämpning av CSRD:s infasningsregler.

Vad gäller S1-14 och mått relaterat till hälsa och säkerhet föl-

jer vi upp och rapporterar på flera mått än de som efterfrågas

av ESRS S1, se egendefinierade mått. Vi har även egendefi-

nierade mått vad gäller hälsa och säkerhet för arbetstagare i

värdekedjan, läs mer om det på sidorna 115–116.

Bonavas mått för den egna arbetskraften är inte validerade

av ett externt organ.

S1-6: Uppgifter om anställda

Anställningsform Kön

Tillsvidare, antal Tidsbegränsad, antal Tjänstemän, % Yrkesarbetare, % Kvinnor, % Män, %

Länder 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024

Tyskland 462 455 32 37 97 97 3 3 37 37 63 63

Sverige

132 128 2 2 100 100 0 0 55 57 45 43

Finland 97 97 2 1 100 100 0 0 39 41 61 59

Lettland 134 119 2 1 76 77 24 23 34 34 66 66

Övrig verksamhet

84 84 1 1 99 99 1 1 47 47 53 53

Totalt 909 883 39 42 95 95 5 5 41 41 59 59

Sverige inkluderar även uppgifter om Bonavas koncernfunktion.

Länder med mindre än 50 anställda eller som motsvarar mindre än 10% av det totala antalet anställda. Inkluderar Estland och Litauen.

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Majoriteten av Bonavas anställda är tillsvidareanställda tjänste-

män. Det totala antalet anställda hosBonavainkluderar tills-

vidareanställda och tillfälligt anställda såväl som tjänstemän

och en mindre andel yrkesarbetare.

METOD

Uppgifterna om Bonavas anställdaomfattar samtliga som är

i tjänst under rapporteringsperioden ochsomfortsatt var i

tjänst den 31 december 2025.Vi redovisar antalet anställda

uppdelat påanställningsform och kön.Könsfördelningen

delas upp påmän och kvinnordå inga andra könsdefinitioner

finns registrerade i våra system.

Uppgifternasamlas in i vårtsystem för medarbetardata

ochbaseras påantal anställdaper sista dagen i perioden.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 104Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

S1-6: Personalomsättning

2025

Länder

Antal anställda

som lämnat Bonava

Rullande 12- månaders

personal omsättning, %

Tyskland 41 8,5

Sverige

22 15,6

Finland 16 14,6

Lettland 31 22,6

Total 121 12,7

Tabellen inkluderar antalet anställda i länder med minst 50 eller fler eller minst

10 procent av det totala antalet anställda.

Sverige inkluderar även uppgifter om Bonavas koncernfunktion.

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Personalomsättningen 2025 är i linje med förväntat.

Antalet anställda som lämnat Bonava är till största del

drivet av omorganisationer.

METOD

Från och med 2025 beräknas personalomsättningen

genom att antalet anställda som lämnat Bonava divideras

med medelantalet anställda under de senaste 12 måna-

derna. Detta till skillnad från tidigare då antalet anställda

som lämnat Bonava dividerades med antalet anställda per

den 31 december. Beräkningsmetoden har ändrats då vi

anser att rullande 12 ger en mer rättvisande bild av perso-

nalomsättningen då det är möjligt att fånga upp variatio-

ner i antalet anställda över året. Till följd av metodänd-

ringen under året rapporterar vi ingen data för 2024.

Antalet anställda som lämnat Bonava omfattar frivilliga

uppsägningar från medarbetare, uppsägning av arbets-

givaren, avsked, pensionering och dödsfall.

Tidsbegränsade anställningar, linjekonsulter och viss-

tidsanställningar samt timanställda är exkluderade från

beräkningen. Uppgifterna samlas in i vårt system för med-

arbetardata.

S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog

2025

Länder

Andel anställda

som omfattas av

kollektivavtal, %

Andel anställda som

företräds av arbets-

tagarrepresentanter, %

Tyskland 80–100 80–100

Sverige

80–100 80–100

Finland 40–59 80–100

Lettland 0–19 80–100

Tabellen inkluderar länder med minst 50 eller fler anställda eller som utgör minst

10 procent av det totala antalet anställda.

Sverige inkluderar även uppgifter om Bonavas koncernfunktion.

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Majoriteten avBonavastjänstemän och yrkesmedarbetare

omfattas av kollektivavtal. I Tyskland och Sverige täcks med-

arbetare i hög grad av kollektivavtal, undantag gäller för stu-

denter i Tyskland och VD i Sverige. Finland och Lettland har

lägre, eller ingen täckning av, kollektivavtal. I Finland omfattas

inte högre tjänstemän av kollektivavtal.

Vad gäller andelen anställda som företräds av arbetstagar-

representanter har alla länder nära 100 procent representa-

tion av arbetstagarrepresentanter. Det visar att det finns

arbetstagarrepresentation även i länder där kollektivavtal sak-

nas eller är begränsade.

METOD

Från och med 2025 rapporteras kollektivavtalstäckningen

som ett intervall. Tidigare år har ett exakt värde redovisats.

Andelen anställda som företräds av arbetstagarrepresen-

tanter beräknas genom att antalet representanter på ett

arbetsställe divideras med det genomsnittliga antalet

anställda på samma arbetsställe. Ett arbetsställe definieras

som den ort eller region där en medarbetare har sin huvud-

sakliga arbetsanknytning. En medarbetare anses företrädas

om minst en arbetstagarrepresentant är verksam på det

arbetsstället.

Definitionen av en arbetstagarrepresentant varierar mellan

länderna. I Tyskland består representationen av ledamöter i

det tyska Works Council vilka företräder samtliga medarbe-

tare inom Bonava i Tyskland. I Norden utgörs arbetstagarre-

presentanter av fackliga ombud. ILettland, där arbetstagar-

representation interegleras avlagkrav, har affärsenhetens

hälsa- och säkerhetsrepresentanter utsetts som medarbetar-

representanter.

Indikatorn för andelen anställda som företräds av arbetsta-

garrepresentanter har införts från och med 2025. På grund av

metodjusteringar och införandet av det nya måttet redovisas

ingen data för 2024. Rapportering baseras på medarbetar-

data per 31 december 2025, insamlad via företagets HR-

system och verifierad av respektive lands HR-funktion.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 105Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

S1-9: Mångfaldsindikatorer – könsfördelning och åldersfördelning

Antal kvinnor Antal män Andel kvinnor, % Andel män, %

Anställning 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024

Styrelse 3 2 4 5 43 29 57 71

Koncernledning 2 3 5 4 29 43 71 57

Övriga anställda 382 374 559 544 41 41 59 59

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Under året har förändringar i styrelse och ledningens sam-

mansättning lett till en ökad andel kvinnor i styrelsen och en

minskad andel kvinnor i koncernledningen. För Bonavas

övriga anställda är könsfördelningen samma som för 2024.

Åldersstrukturen för 2025 ligger i stort sett i linje med

2024, med en fortsatt tydlig majoritet av medarbetarna i

åldersintervallet 30–50 år.

METOD

Bonavas mångfaldsindikatorer omfattar kön- och åldersför-

delning. Uppgifterna samlas in i Bonavas system för medarbe-

tardata och baseras på antal anställda per den 31 december

2025.

Antal Andel, %

Ålder 2025 2024 2025 2024

Under 30 år 107 111 11 12

Mellan 30–50 år 531 527 56 57

Över 50 år 310 287 33 31

Totalt 948 925 100 100

S1-10: Tillräckliga löner

2025

Affärsenhet Lönens tillräcklighet

Tyskland Uppfylld

Sverige

Uppfylld

Finland Uppfylld

Baltikum Uppfylld

Koncernfunktionen är inkluderad i Sveriges data.

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Samtliga anställda i koncernen har lön som uppfyller krite-

rier för tillräcklig lön enligt ESRS S1-10. Kriterierna upp-

fylls antingen genom nationella minimilöner eller kollek-

tivavtal.

METOD

Bedömningen av lönens tillräcklighet baseras på tillgäng-

lig statistik om minimilöner i de länder där vi verkar:

— Tyskland: Eurostats statistik över minimilöner.

— Sverige: Lagstadgad minimilön saknas. Minimilön

baseras på aktuellt kollektivavtal.

— Finland: Lagstadgad minimilön saknas. Minimilön

baseras påaktuellt kollektivavtal.

— Baltikum: Eurostats statistik över minimilöner

Vi rapporterar om tillräckliga löner baserat på registrerade

data om grundlön per den 31 december 2025. Grundlö-

nen kompletteras med eventuella övriga ersättningar,

såsom tillägg, bonus, förmåner och övertidsersättning, för

att kunna göra en bedömning av totallönen för en medar-

betare. Löne data samlas in i Bonavas system för medarbe-

tardata samt från lönesystem. Praktikanter är exkluderade

från beräkningen.

Vi har inte tidigare rapporterat om lönens tillräcklighet

varpå data från tidigare år saknas.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 106Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

S1-14 Mått för arbetsmiljö – arbetsmiljösystem

Bonavas standard för arbetsmiljöledning är utvecklad i enlighet

med ISO 45001 och uppnår de flesta av kraven i den internatio-

nella standarden. Verksamheten i Tyskland är ISO45001-ceri-

fierad. Samtliga anställda (100%) täcks av Bonavas verksam-

hetsledningssystem för hälsa och säkerhet. Ett möjligt undan-

tag är medarbetare i investerarprojekt där investerarens krav på

hälsa- och säkerhetsarbete kan vara styrande. Arbetstagare i

den egna arbetskraften som inte är anställda, till exempel kon-

sulter, täcks också av Bonavas verksamhetsledningssystem

för hälsa och säkerhet genom att dem har tillgång till instruk-

tioner, riktlinjer, manualer och möjlighet att rapportera i BIA.

S1-14 Mått för arbetsmiljö – ohälsa och arbetsskador

Arbetsrelaterad

ohälsa, antal Antal arbetsskador

Arbetsskadefrekvens,

förlorad tid

Dödsfall

Antal förlorade dagar på grund

av arbets skador och ohälsa

Affärsenhet 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024

Tyskland i.u. i.u. 3 5 3,0 4,2 0 0 42 38

Sverige 9 2 0 0 0,0 0,0 0 0 140 70

Finland i.u. i.u. 0 0 0,0 0,0 0 0 0 0

Baltikum i.u. i.u. 0 1 0,0 2,9 0 0 0 2

Övrig verksamhet

1 3 0 0 0,0 0,0 0 0 21 30

Totalt 10 5 3 6 1,7 3,1 0 0 203 140

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Under 2025 rapporterades 10 fall av arbetsrelaterad ohälsa

och 6 arbetsrelaterade skador. Inget dödsfall har förekommit.

Den vanligaste typen av arbetsskador är stukning/vrickning/

sträckning, sårskador, samt kross-, kläm- eller annan mjukdels-

skada. De vanligaste orsakerna för skador är kopplad till fall i

samma nivå (snubbla, halka), kontakt med vasst föremål och

skador orsakade av handhållna verktyg.

Fall av arbetsrelaterad ohälsa inkluderar utmattningssymp-

tom och fall kopplat till stress som till viss del har varit arbets-

relaterad.

METOD

Uppgifterna om arbetsskador och ohälsa omfattar Bonavas

medarbetare vilket avser personer med anställningsavtal hos

Bonava. Uppgifterna omfattar således inte arbetstagare i den

egna arbetskraften som inte är anställda, till exempel Bonavas

konsulter på grund av att antalet är begränsat. Uppgifterna

kring dödsfall inkluderar Bonavas medarbetare, arbetstagare i

den egna arbetskraften som inte är anställda och arbetstagare i

värdekedjan.

2024 års siffror i tabellen har räknats om då Bonavas koncern-

funktion, till skillnad från förra året, nu inkluderades under

rubriken Övrig verksamhet istället för i affärsenheten Sverige.

Omräkningen har också varit nödvändig då siffrorna för 2024

omfattade både medarbetare och underentreprenörer ihop.

Arbetsrelaterad ohälsa

Antal fall av arbetsrelaterad ohälsa inkluderar helt eller delvis

arbetsrelaterad ohälsa. Helt arbetsrelaterad ohälsa innebär

sjukdom som bedöms vara orsakad av arbetet, till exempel

stressrelaterade sjukdomar med en tydlig koppling till arbetet.

Delvis arbetsrelaterad ohälsa innebär sjukdom som bedöms

vara ett resultat av flera faktorer, men där arbetsmiljön eller

arbetsuppgifterna bedöms spela en betydande roll i utveck-

lingen av eller försämring av tillståndet.

Måttet för arbetsrelaterad ohälsa rapporteras enbart för

Sverige och koncernfunktionen då förutsättningarna för data-

insamling och klassificering skiljer sig mellan affärsenheterna.

Bonava redovisar inte arbetsrelaterad ohälsa för Tyskland och

Finland på grund av att information om orsak till sjukfrånvaro

inte får registreras där på grund av sekretess och GDPR. I Balti-

kum skiljer sig nationella definitioner och medicinsk klassifice-

ring av arbetsrelaterad ohälsa åt, särskilt avseende psyko -

sociala faktorer, vilket begränsar möjligheten till en koncern-

gemensam rapportering.

Arbetsskador och arbetsskadefrekvens

En arbetsskada definieras som en skada som leder till minst en

dags sjukfrånvaro från arbetet (LTI), exklusive dagen då skadan

inträffade. Kalenderdagar räknas oavsett schemalagd arbets-

tid. Frekvensen för arbetsskador som medfört sjukfrånvaro

(LTIFR) definieras som antalet skador med sjukfrånvaro per

1 000 000 arbetade timmar.

Förlorade dagar

Antalet förlorade dagar till följd av arbetsskada och ohälsa inklu-

derar antalet kalenderdagar förlorade på grund av skada/sjuk-

dom, det vill säga dagar då den skadade inte kunde arbeta under

någon del av dagen. Det inkluderar helger, helgdagar och semes-

terdagar. Dagen då skadan/sjukdomen inträffade är exklude-

rad. För deltidsanställda räknas en dag som förlorad oavsett

antal arbetade timmar den dagen. Vad gäller dagar förlorade

till följd av fall av arbetsrelaterad ohälsa inkluderas data för

Sverige och Bonavas koncernfunktion, men inte övriga länder.

Antal arbetsskador som medfört sjukfrånvaro (LTI).

Antal arbetsskador som medfört sjukfrånvaro per

miljon arbetade timmar (LTIFR).

Antalet dödsfall som har orsakats av arbets-

relaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa

hos medarbetare, arbetstagare i den egna arbets-

kraften som inte är anställda och arbetstagare

i värdekedjan.

Förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade

skador, dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor

samt arbetsrelaterad ohälsa.

Övrig verksamhet inkluderar Bonavas koncern-

funktion och Danmark.

i.u. = ingen uppgift

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 107Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Rapporterade risker och tillbud – egendefinierade mått

Antal rapporterade

riskobservationer Antal rapporterade tillbud

Frekvens rapporterade

riskobservationer

Frekvens rapporterade

tillbud

Affärsenhet 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024

Tyskland 0 1 0 0 0,0 0,3 0,0 0,0

Sverige 4 1 1 0 13,1 5,9 3,3 0,0

Finland 2 1 0 0 8,6 3,2 0,0 0,0

Baltikum 0 0 0 0 0,0 0,0 0,0 0,0

Övrig verksamhet

7 16 0 0 76,2 155,1 0,0 0,0

Totalt 13 19 1 0 3,2 4,1 0,2 0,0

Samtliga mått avser riskobservationer och tillbud på Bonavas kontor.

Övrig verksamhet inkluderar Bonavas koncernfunktion och Danmark.

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Rapporteringen av riskobservationer och tillbud från Bonavas

kontor är fortsatt låg. Detta förklaras dels av att riskerna är

färre än vid byggarbetsplatser, dels av att vissa kontorsrelate-

rade iakttagelser hanteras direkt lokalt utan att registreras i

systemen. Arbetet fortsätter därför med att stärka rapporte-

ringskulturen även i kontorsmiljö, för att möjliggöra bättre

mönsteranalys, lärande och förebyggande arbete på organisa-

tionsnivå.

METOD

En riskobservation definieras som en förutspådd händelse

eller exponeringskälla som kan leda till en incident eller

ohälsa. En riskobservation kan också gälla egendomsskador

eller oplanerad miljöpåverkan. Frekvensen för riskobservatio-

ner beräknas enligt totalt antal riskobservationer i relation till

totalt arbetade timmar för egna anställda.

Tillbud definieras som en incident som inte resulterat i

skada men som hade potential att göra det. Det kan även gälla

egendomsskador eller miljöpåverkan. Frekvensen för rappor-

terade definieras som antalet tillbud per totalt arbetade tim-

mar för egna anställda.

Antal och frekvensen av rapporterade riskobservationer

baseras på de rapporter som inkommer via Bonavas koncern-

gemensamma rapporteringssystem BIA och som rör observa-

tioner och tillbud på Bonavas kontor.

2024 års siffror har räknats om då Bonavas koncernfunk-

tion förra året inkluderades i uppgifterna för Sverige samtidigt

som skärningen av data skiljer sig från 2024. I år rapporteras

uppgifter för koncernfunktionen istället under rubriken Övrig

verksamhet samtidigt som data har delats upp på S1 Den egna

arbetskraften och S2 Arbetstagare i värdekedjan. För info om

riskobservationer och tillbud i värdekedjan, se sida 115.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 108Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

S1-16: Ersättningsindikatorer –

total ersättning och löneskillnader

2025

Affärsenhet

Total

ersättningsgrad

Löneskillnad

mellan könen

Bonavakoncernen 13,5 10,9

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Sammanfattningsvis visar analysen att den högst betalda

medarbetaren tjänar 13,5 gånger mer än medianvärdet av

den totala ersättningen för alla medarbetare på Bonava.

Löneskillnaden mellan könen i koncernen är att män i

genomsnitt tjänar 10,9 procent mer än kvinnor.

METOD

Uppgifterna om total ersättningsgrad och löneskillnad

inkluderar avtalad grundlön samt, där tillämpligt, tillägg,

utbetald bonus, skattefria och skattepliktiga förmåner,

förmåner i natura och övertidsersättning.

Uppgifterna baseras på registrerade data i Bonavas sys-

tem för medarbetardata per den 31 december 2025 och

kompletteras med information om rörlig ersättning och

förmåner från lokala lönesystem. För deltidsanställda har

lönerna räknats upp till heltidslön för att säkerställa jäm-

förbarhet. För anställda med föräldraledighet beräknas

grundlönen utifrån att personen vore aktiv i tjänst. Prakti-

kanter och linjekonsulter är exkluderade från beräkningarna

samt Bonavas koncern-VD och VD i Bonava Sverige AB.

Inför 2025 har vi justerat beräkningsmetoden. Tidigare år

baserade vi uppgifterna enbart på grundlön, vilket innebär

att 2024 års data inte är jämförbar med siffrorna för 2025.

Av denna anledning redovisas endast uppgifter för 2025.

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Under räkenskapsåret 2025 har inga incidenter eller bekräf-

tade klagomål rapporterats. Ett mindre antal anonyma och

ospecificerade klagomål har inkommit, vilka inte har kunnat

utredas på grund av ett begränsat informationsunderlag.

METOD

Incidenter och klagomål omfattar diskriminering och/eller

trakasserier baserat på kön, könsöverskridande identitet eller

uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfatt-

ning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och/eller ålder.

Uppgifterna baseras på information som inkommit till

Bonavas HR-funktioner, lokalt eller centralt, eller via Bonavas

visselblåsarfunktion SpeakUp. Om incidenter har lett till

böter, sanktioner eller skadestånd redovisas totalt belopp.

Uppgifter avseende allvarliga fall av brott mot mänskliga

rättigheter avser allvarliga människorättsincidenter kopplade

till arbetsstyrkan, exempelvis tvångsarbete, barnarbete och/

eller människohandel. Uppgifterna baseras på information

från Bonavas HR-funktioner, lokalt eller centralt, eller från vårt

centrala juridiska team.

S1-17: Incidenter, klagomål och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter

2025

Incidenter av diskriminering,

inkl trakasserier Rapporterade klagomål

Allvarliga fall av brott mot

de mänskliga rättigheterna

Affärsenhet Antal Belopp, SEK Antal Belopp, SEK Antal Belopp, SEK

Bonavakoncernen 0 0 0 0 0 0

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 109Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

S2 Arbetstagare i värdekedjan

Bonavas inverkningar, risker och möjligheter kopplat till arbetstagare i värdekedjan

Inverkan, risk och möjlighet Del av värdekedjan Tidshorisont Beskrivning

Arbetsvillkor

Faktisk negativ inverkan — Uppströms — Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Arbete på en byggarbetsplats är förenat med arbetsmiljö- och

säkerhetsrelaterade risker som har en negativ påverkan på de

personer som arbetar på eller kring våra projekt.

Potentiell negativ inverkan — Uppströms — Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Bonava är beroende av ett stort antal underentreprenörer där

det finns en begränsad insyn i underentreprenörernas verksam-

het. Trots att Bonava följer strikta arbetsmiljömässiga regler och

normer finns det en komplexitet i att säkerställa att arbetsvillko-

ren hos Bonavas entreprenörer lever upp till Bonavas krav och

förväntningar. Det finns således en potentiell negativ inverkan

kopplat till otrygga anställningar, långa arbetstider och otillräck-

liga löner.

Risk — Uppströms — Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Byggbranschen står inför utmaningar kopplade till hälsa, säker-

het och trygga anställningar. Eventuella hälsa- och säkerhetsre-

laterade brister såsom arbetsrelaterade olyckor, otrygga anställ-

ningar, långa arbetstider och otillräckliga löner skulle kunna

skada Bonavas anseende som partner och resultera i negativa

finansiella konsekvenser såsom rättsliga påföljder och svårighe-

ter att skapa förtroendeingivande partnerskap och samarbeten

med leverantörer och entreprenörer.

Likabehandling och lika möjligheter för alla

Faktisk negativ inverkan — Uppströms — Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

För arbetstagare i värdekedjan finns en strukturell risk för nega-

tiv inverkan, eftersom forskning visar att diskriminering och tra-

kasserier oftare förekommer i delar av arbetsmarknaden med

svagare tillsyn, osäkrare anställningar och större maktobalanser.

Detta kan leda till ojämlik behandling och utsatthet oavsett

företagets intentioner.

Arbetstagare i fokus är de entreprenörer och underentreprenörer som arbetar på våra byggarbetsplatser. Väsentliga negativa inverkningar är relaterade till enskilda händelser.

Väsentliga inverkningar, risker och

möjligheter

SBM-3

Bonava samarbetar med många leverantörer och arbetstagare

i värdekedjan är ett centralt fokusområde. Risker finns framför

allt på våra byggarbetsplatser inom hälsa och säkerhet till

exempel vid arbete på hög höjd, tunga lyft eller osäkra anställ-

ningar.

I vår dubbla väsentlighetsbedömning har arbetstagares

hälsa och säkerhet bedömts som en väsentlig fråga – både

avseende hur Bonava påverkar människor i värdekedjan och

hur bristande arbetsvillkor kan påverka Bonavas verksamhet.

Tabellen till höger visar resultatet av vår väsentlighetsbedöm-

ning och vilka väsentliga inverkningar och risker som relaterar

till arbetstagare i värdekedjan.

Policyer för arbetstagare i värdekedjan

MDR-P, S2-1

Ett av våra viktigaste arbetsområden är att säkerställa att alla

som arbetar på och för Bonava ska kunna komma hem säkra

och välmående varje dag. Vår hållbarhetspolicy fastslår att vi

ska sträva efter att skapa en hälsosam och säker arbetsplats

för alla, överallt och varje dag genom att integrera hälsa och

säkerhet i alla delar av vår verksamhet.

Alla leverantörer i Bonavas bostadsprojekt ska uppfylla

Bonavas koncerngemensamma leverantörskrav, som gäller

både direkta leverantörer och underleverantörer. Kraven byg-

ger på FN:s Global Compact och omfattar respekt för mänsk-

liga rättigheter, goda arbetsvillkor, miljö och antikorruption.

Det innebär bland annat förbud mot barn- och tvångsarbete,

slaveri och människohandel, krav på icke-diskriminering, fören-

ingsfrihet och kollektiva förhandlingar och rättvisa löner. Leve-

rantörer ska även erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö

samt följa relevanta miljö-, hälsa- och säkerhetslagar, inklusive

rutiner för riskhantering och uppföljning av miljö- och säker-

hetsprestanda. Respektive affärsenhet ansvarar för att följa

upp att kraven efterlevs.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 110Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Vår koncerngemensamma arbetsordning för hälsa och säker-

het fokuserar på att integrera hälsa och säkerhet i alla delar

av Bonavas verksamhet. Styrdokumentet gäller för och imple-

menteras av hela organisationen samt externa samarbetspart-

ners via kontrakt. Arbetsordningen hänvisar bland annat till:

— Efterlevnad av alla relevanta lagar och föreskrifter inom

hälsa och säkerhet i de länder där Bonava verkar.

— Systematiskt, proaktivt och förebyggande arbete för att

eliminera risken för allvarlig skada i all vår verksamhet.

— Integrering av hälsa- och säkerhetsfrågor i ledarskap och

dagliga aktiviteter.

— Systematiska riskbedömningar i samverkan med våra

medarbetare.

— En lärande kultur med utvärdering av händelser, utbildning,

erfarenhetsutbyte och kontinuerlig förbättring.

Vidare utgör Bonavas tredjepartsriskstrategi ett viktigt verktyg

för att hantera risker hos tredje part. Tredjepartsriskstrategin

innehåller minimiåtgärder som är framtagna för alla markna-

der för att minska arbetsrelaterade risker med tredje part. Läs

mer om vad minimikraven omfattar under rubriken ”Åtgärder”.

Se appendix sidorna 119–122 för en mer detaljerad beskriv-

ning av Bonavas policyer.

Rutiner för kontakter med arbetstagare

i värdekedjan

S2-2

Vi arbetar systematiskt och har löpande dialog med våra leve-

rantörer och entreprenörer på våra byggarbetsplatser:

— I upphandlingsprocessen ställer vi tydliga krav för att säker-

ställa rätt kompetens och förmågor.

— Genom våra leverantörskrav ställer vi krav på våra leverantö-

rer gällande mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljöskydd

och anti-korruption.

— Under projektgenomförandet arbetar vi med introduktion,

samordning, uppföljning och utvärdering av våra entreprenö-

rer genom koordineringsmöten, skyddsronder och andra

typer av inspektioner där vi dels har direkt dialog med arbets-

tagare i värdekedjan, dels har dialog med legitimt utsedda

företrädare.

Vår koncernfunktion för hälsa- och säkerhet har det övergri-

pande ansvaret för kontakter med arbetstagare i värdekedjan.

För att utvärdera kontakten med arbetstagare på byggarbets-

platser följer vi månadsvis upp rapportering från underentrepre-

nörer i Bonavas arbetsmiljösystem. Vi arbetar kontinuerligt för

att säkerställa och förbättra tillgängligheten att rapportera i

arbetsmiljösystemet för att få förståelse för perspektiven hos

de arbetstagare som kan löpa särskilt stor risk att drabbas av

inverkningar och/eller som är marginaliserade.

Rutiner för gottgörelse och kanaler för

att uppmärksamma problem

S2-3

Bonava har en strukturerad process för att bedöma vilken

åtgärd som är nödvändig och lämplig när en faktisk eller

potentiell negativ inverkan identifieras. En olycka eller andra

negativa inverkningar på arbetstagare i värdekedjan hanteras

från fall till fall och Bonavas rutin för hantering av misskötsel

fungerar som vägledning om ett fall uppmärksammas.

Arbetstagare som befinner sig på Bonavas byggarbetsplat-

ser kan alltid vända sig till Bonavas platsansvarige för att upp-

märksamma ett problem. Bonava har även en anonymiserad

visselblåsarfunktion, SpeakUp, som är tillgänglig för alla

arbetstagare i värdekedjan. Bonavas leverantörskrav inkluderar

information om visselblåsarfunktionen och ligger som bilaga i

ordinarie leverantörsavtal, se sida 116 för information om mått

avseende andel och antal ny- och omtecknade projektrelate-

rade kontrakt med leverantörskrav inkluderat.

Ett inkommit ärende analyseras utifrån ärendets karaktär,

allvarlighetsgrad samt arbetsmiljö-, juridiska och etiska aspek-

ter, inklusive behov av eventuella akuta insatser, rehabilitering

eller stöd. Åtgärder för ett inkommit ärande kan inkludera disci-

plinära insatser eller arbetsmiljöjusteringar. Bonava har inget

generellt kompensationsprogram utan tillämpar en bedömning

från fall till fall. Uppföljning av ett ärende sker lokalt via HR och

linjechef. Vid behov kan central HR och ledning inkluderas i

uppföljningen.

För närvarande har vi ingen strukturerad process för att

bedöma i vilken utsträckning arbetstagare i värdekedjan har

förtroende för rapporteringskanalerna, men vår uppfattning

är att kanalerna används som avsett.

Åtgärder

MDR-A, S2-4

Alla våra åtgärder syftar till att uppfylla Bonavas policy åtag-

anden om att skapa en hälsosam och säker arbetsplats för alla,

överallt och varje dag. Åtgärderna är drivna av Bonavas interna

strategier, lagkrav samt krav från fack- och branschorganisa-

tioner och banker, ett exempel är bankinitiativet i Sverige. Det

förväntade utfallet av åtgärderna är att uppfylla våra strategier,

öka mognadsgraden i vårt proaktiva hälsa- och säkerhetsarbete

samt efterleva externa krav i syfte att minska negativa inverk-

ningar och risker avseende arbetstagare i värdekedjan. Tids-

ramen för åtgärderna ligger inom ramen för våra strategiska

målsättningar.

Som stöd i arbetet har vi ett etablerade råd för hälsa och

säkerhet som har en central roll i Bonavas hälsa- och säkerhets-

arbete. Råden sammanträder regelbundet och samlar repre-

sentanter från alla affärsenheter.

Bonava har inte genomfört några väsentliga eller särskilda

investeringar (capex) som en direkt följd av de identifierade

åtgärder. De åtgärder som vidtas integreras i den ordinarie

affärsverksamheten och genomförs inom ramen för den

löpande operativa verksamheten.

Hälsa- och säkerhetsrelaterade förbättringsaktiviteter

genom Everyone Plan

Bonavas strategiska hälsa- och säkerhetsplaner, Everyone

Plans, är vårt viktigaste arbetsverktyg för att skapa hälso-

samma och säkra arbetsplatser. Alla våra affärsenheter har en

Everyone Plan vilken innehåller hälsa- och säkerhetsrelaterade

förbättringsaktiviteter med syfte att skapa förutsättningar för

en hälsosam och säker arbetsplats.

Hälsa- och säkerhetsplanerna och förbättringsaktiviteterna

tar sin utgångspunkt i tre bolagsövergripande teman – Ledar-

skap, Proaktivitet och Lärande. Planerna ägs av respektive

affärsenhetschef och det är affärsenheternas ledningsgrupper

som godkänner förbättringsaktiviteterna årligen och följer upp

aktiviteterna månadsvis och kvartalsvis. Bonavas koncernfunk-

tion för hälsa och säkerhet ger stöd och återkoppling i affärs-

enheternas arbete och möjliggör för förbättringsinitiativ som

gäller för hela koncernen.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 111Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Under 2025 användes affärsenheternas Everyone Plans

främst för att stärka lärande och förbättring genom mer kon-

sekventa arbetssätt inom hälsa och säkerhet, ökad kunskaps-

delning mellan länder och funktioner, proaktiva förebyggande

initiativ samt stöd i ledarskap och engagemang i vardagliga

hälso- och säkerhetsbeteenden.

Aktiviteter 2025

Tyskland

— Utveckling av ett strukturerat ledarskapssystem för hälsa

och säkerhet, med riktade ledarskapsutbildningar för att

stärka ledares förmåga att arbeta systematiskt och före-

byggande med arbetsmiljörisker.

— Integrering av insikter från BG Bau, Tysklands arbetsgivar-

ansvarsförsäkringsförening, i utvecklingen av utbildnings-

aktiviteter för platschefer och projektledare i syfte att tydlig-

göra och underbygga de krav som ställs på entre prenörer.

— Kartläggning och strukturering av processer kopplade till

arbetsmiljöledningssystem i syfte att säkerställa att rutiner

är aktuella, konsekventa och enkla att följa.

Sverige

— Förstärkt samarbete med entreprenörer genom tydliggö-

rande av hälsa- och säkerhetskrav i anbuds- och uppstarts-

fasen och genom en närmare samverkan under produk-

tionstadiet, särskilt i totalentreprenadsprojekt.

— Tydliggörande av roller, ansvar och mandat mellan Bonava

och entreprenörer för att säkerställa enhetliga arbetssätt

och ansvarstagande genom hela projektets livscykel.

— Införande av strukturerade uppföljnings- och gransknings-

processer, inklusive chefsledda revisioner (audits) och

löpande hälsa- och säkerhetsuppföljning av entreprenörer

under produktion.

— Stärkt systematiskt och proaktivt arbetssätt genom utveck-

ling av utbildningsmaterial för projektorganisationen, struk-

turerade uppstartsmöten med totalentreprenör samt ett

ökat synligt säkerhetsledarskap via platsbesök och säker-

hetsronder.

Finland

— Förbättrad daglig kommunikation och dialog om hälsa

och säkerhet på arbetsplatsen, inklusive Safety Moments,

tydliggjorda roller och arbetssätt samt ökad synlighet för

hälsa- och säkerhetskommittén.

— Stärkt feedbackkultur och fokus på psykologisk trygghet,

med proaktiva säkerhetsmoment som främjar öppna dis-

kussioner om risker och säkert beteende.

— Vidareutveckling av arbete med Early Care och strukture-

rade arbetssätt avseende trakasserier och diskriminering.

— Förbättrad urvalsprocess för entreprenörer genom ökad

användning av leverantörsfeedback som beslutsunderlag,

med syfte att stärka säkerheten i värdekedjan.

Baltikum

— Förstärkt kris- och beredskapsarbete, inklusive utbildningar

och övningar i incidenthanteringsprocesser för att säker-

ställa beredskap även under perioder med få allvarliga hän-

delser.

— Lärande, analys och systematisk uppföljning av allvarliga

incidenter, med fokus på rotorsaker, åtgärder och erfaren-

hetsåterföring i organisationen.

— Införande av en strukturerad mognadsmodell (Hudson-

modellen) för att stödja långsiktiga förbättringar inom

hälsa och säkerhet.

— Arbete för ökad gemensam förståelse av hälsa- och säker-

hetskrav för leverantörer och underentreprenörer, inklusive

identifiering och hantering av skillnader i nationell lagstift-

ning.

— Kunskapshöjande insatser på byggarbetsplatser, genom

gemensamma informationsmöten och dialog för att stärka

efterlevnad och säkerhetskultur.

Lärandekultur för ökad säkerhet

Vi jobbar proaktivt för att identifiera, bedöma, minimera och

hantera de risker som kan ha negativ inverkan på våra entre-

prenörers hälsa och säkerhet, samt egna medarbetare som

befinner sig på byggarbetsplatserna. Proaktivt hälsa- och

säkerhetsarbete utgör även en del av den prestationsbaserade

utvärderingen av ledningen.

Utbildningar i hälsa och säkerhet är obligatoriska för både

Bonavas och entreprenörers medarbetare utifrån roll, risk och

ansvar. Alla får dessutom en hälsa- och säkerhetsintroduktion

innan inträde på byggarbetsplatser.

Riskanalys är en del av beslutsunderlaget inom våra projekt

och görs alltid i förebyggande syfte för att kunna minimera risk-

nivån. Risker och tillbud identifieras löpande och hanteras via

Bonavas gemensamma rapporteringssystem, ansvariga chefers

arbetsmiljöuppföljningar, inspektioner och skyddsronder.

För att följa upp riskobservationer, tillbud och skador genom-

förs utredningar för att identifiera rotorsaken och säkerställa

att nödvändiga åtgärder vidtas. Det är viktigt för att kunna

identifiera det faktiska problemet, att lära av det som gått fel

och det som gjorts rätt.

För ökad kunskap och medvetenhet inom koncernen delar

vi lärdomar om allvarliga incidenter via informationsutskick, så

kallade Learnings. Vi presenterar även våra lärdomar i globala

hälsa- och säkerhetsforum samt produktionschefsforum.

Ambitionen är att affärsenheterna ska kunna identifiera och

agera på liknade risker inom den egna verksamheten.

För osäkra alternativt samt ohälsosamma situationer eller

beteenden använder vi verktyget Time Out. Det innebär att vårt

arbete kan pausas för att vi ska kunna säkra en trygg och hälso-

sam arbetsmiljö. Alla som arbetar hos och för Bonava kan

använda verktyget. En Time Out kan till exempel användas om

något går snett i projektplaneringen, om ett riskfyllt beteende

identifieras eller om någon inte följer våra riktlinjer. Initiativet är

förankrat i högsta ledningen och syftar till att stärka en kultur

där alla känner sig trygga att ta en Time Out.

Aktiviteter 2025

Vi genomför årligen en Awareness Week för medarbetare och

entreprenörer på våra byggarbetsplatser och kontor för att

stärka kunskap och engagemang i säkerhetsarbetet. Temat

2025 var Learnings and Improvements med fokus på goda

exempel och lärande mellan affärsområden, både från lokal

platsledning, entreprenörer, produktion och regionledning

samt koncernens Head of Data.

Den 28 april varje år, på United Nations Day for Safety and

Health at Work, uppmärksammas hälsa och säkerhet extra –

2025 med fokus på hur AI och digitalisering kan bidra till

förbättringar.

Under 2025 har vi haft ett särskilt stort fokus på lärande

och förbättring (Learnings and Improvements) och en bedöm-

ningsprocess har genomförts i tre av Bonavas affärsenheter.

Syftet med bedömningarna var att identifiera områden där län-

derna presterar väl och där det är värdefullt att dela lärdomar

med andra, samt områden där ytterligare utveckling behövs.

I bedömningar ingick följande fokusområden; upphandling av

entreprenörer, Bonavas minimikrav på byggarbetsplatser, ren-

hållning och ordning samt arbete på höjd.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 112Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Under året genomförde Bonavas ledningsgrupper på affärs-

enhetsnivå, inklusive högsta ledningen, regelbundna plats-

besök inom ramen för ett koncept kallat Manager Talks. Akti-

viteten syftade till att stärka ledningens operativa insyn, iden-

tifiera förbättringsområden samt fånga och sprida goda

arbetssätt i hela organisationen, inklusive till entreprenörer

och underentreprenörer.

Tredjepartsriskstrategi

Bonavas tredjepartsriskstrategi är vårt verktyg för att hantera

risker hos tredje part. Tredjepartsriskstrategin innehåller mini-

miåtgärder som gäller på alla marknader för att minska arbets-

relaterade risker med tredje part. Implementeringen av strate-

gin i varje affärsenhet initierades under 2024 och har fortsatt

under året. Strategin omfattar följande minimumåtgärder

vilka är framtagna för alla affärsenheter:

— Humana arbetsvillkor: alla på våra byggarbetsplatser ska

behandlas med respekt och värdighet.

— Human materialproduktion: material ska utvinnas och

produceras på ett hållbart sätt.

— Minimilöner: alla arbetare ska få minst lagstadgad lön.

— Laglig anställning: allt arbete ska vara registrerat, beskattat

och försäkrat.

— Kompetens: arbetare ska ha rätt utbildning och certifikat.

— Riskbedömning: arbetet ska planeras med proaktiva

riskbedömningar.

— Rätt utrustning: alla ska använda korrekt skydds- och

arbetsutrustning.

Bonava verkar i en sektor med inneboende risker för kränk-

ningar av mänskliga rättigheter i de uppströms leden, särskilt

kopplade till utvinning av naturresurser och materialproduk-

tion i högriskländer. Byggsektorns värdekedjor kännetecknas

av hög komplexitet, med flera entreprenörsled, global produk-

tion, begränsad spårbarhet och varierande leverantörsmog-

nad. Detta innebär att vår påverkans- och kontrollmöjlighet i

de tidiga leden är begränsad.

Mot denna bakgrund tillämpar Bonava en riskbaserad due

diligence-ansats i linje med internationella riktlinjer. Vi fokuse-

rar vårt ansvarstagande på de delar av värdekedjan där vi har

faktisk hävstång och kan utöva direkt påverkan. Tyngdpunkten

ligger därför på att respektera och främja mänskliga rättigheter

på Bonavas byggarbetsplatser, där vi kan ställa krav, följa upp

och vid behov vidta korrigerande åtgärder.

Aktiviteter 2025

Under 2025 har affärsenheterna i Tyskland, Sverige och Fin-

land tagit fram implementeringsplaner avseende tredjeparts-

risker baserat på gap-analyser mot minimumkraven i Bonavas

tredjepartsriskstrategi. Även en implementeringsplan för den

affärsenheten i Baltikum är under utveckling. En del åtgärder

har genomförts inom ramen för implementeringsplanerna

under 2025, medan andra aktiviteter drivs vidare av affärsen-

heterna under 2026. Ansvaret för implementeringsplanerna

ligger på respektive affärsenhet medan Group Head of Risk

and Compliance stöttar och följer upp affärsenheternas

arbete.

Bonava Finland under året förstärkt sitt arbete med laglig

anställning och arbetsplatskontroller genom att införa regel-

bundna ”spot checks” och mer systematiska kontroller av

registrering och tillträde på byggarbetsplatserna. Bland annat

har inhägnad och grindrutiner tydliggjorts och kommer följas

upp genom hälsa- och säkerhetsrelaterade revisioner.

Bonava Sverige har förstärkt den riskbaserade bedömningen

av potentiella leverantörer. Kontrollen av mänskliga rättigheter

stärks genom riskanalys av produktgrupper samt kontroller

som syftar till att identifiera brister i hela leveranskedjan. För

högriskprodukter krävs leverantörernas egna riskanalyser och

dokumentation av vidtagna åtgärder. Vidare screenas bolag

innan avtal tecknas för att säkerställa att inga sanktionerade

bolag anlitas och att Bonavas minimikrav upprätthålls. Gransk-

ningen av leverantörer har förbättrats ytterligare genom en

ökad kontroll och uppföljning med hjälp av etablerade system

för företagskontroller, där möjlighet finns att identifiera oseri-

ösa aktörer, bolag som inte uppfyller krav på skatter och avgif-

ter eller som riskerar att använda svart arbetskraft. Arbetssättet

syftar till att främja sund konkurrens och motverka kriminalitet

inom byggsektorn.

Bonava Tyskland har under året arbetat med att skärpa styr-

ningen kring arbetsvillkor och laglig anställning genom pilot-

projekt med accesskontroll och site-ID för att kunna identifiera

alla som arbetar på byggarbetsplatserna.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 113Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Mål – Allvarliga incidenter

Halvering av frekvensen av allvarliga incidenter, inklusive

både skador och tillbud till år 2026. Basår är 2022 och målet

är en frekvens som är lägre än 7,1.

Antal Frekvens

Affärsenhet 2025 2024 2025 2024

Tyskland 9 13 3,6 4,1

Sverige 0 1 0,0 5,9

Finland 5 4 21,4 12,6

Baltikum 9 2 9,7 2,3

Övrig verksamhet

0 0 0,0 0,0

Total 23 20 5,7 4,3

Övrig verksamhet inkluderar Bonavas koncernfunktion och Danmark.

Mål

MDR-T

Bonavas strategiska mål för arbetstagare i värdekedjan är att

minska frekvensen av allvarliga incidenter. Målet har en tydlig

koppling till våra policyåtaganden om en hälsosam och säker

arbetsplats. Bonavas strategiska mål avseende Everyone Plan

uppfyllelse, som presenteras i avsnittet för den egna arbets-

kraften (S1), är också relaterat till arbetstagare i värdekedjan

då målet inkluderar hälsa- och säkerhetsrelaterade förbätt-

ringsaktiviteter relaterade till både Bonavas egna medarbe-

tare och arbetstagare på Bonavas byggarbetsplatser, läs mer

om det målet på sida 103.

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Under 2025 rapporterades 23 allvarliga incidenter, varav 11

skador och 12 tillbud som skulle kunnat leda till en allvarlig

incident. De vanligaste orsakerna för skador är fall i samma

nivå (snubbla, halka), kontakt med vasst föremål och skador

orsakade av att någon fastnat eller klämt sig mellan föremål.

De vanligaste typerna av tillbud som rapporterades handlade

om situationer med risk att träffas av ett flygande eller fallande

föremål, fall i samma nivå och fall från höjd.

Ökningen av allvarliga incidenter jämfört med 2024 är

främst kopplad till ett högre antal rapporterade tillbud i Balti-

kum. Vi anser att detta beror på en stärkt rapporteringskultur

och en mer proaktiv riskidentifiering i Baltikum, snarare än en

faktisk ökning av tillbud och inträffade olyckor.

Förekomsten av allvarliga incidenter är i allra högsta grad

relaterat till incidenter på Bonavas byggarbetsplatser.

Endast i undantagsfall rör incidenterna kontorsrelaterade

skador och tillbud.

METOD

Sedan 2022 mäter Bonava allvarliga incidenter som inkluderar

skador med och utan sjukfrånvaro samt tillbud som skulle kun-

nat leda till en allvarlig incident. Bonavas definition baseras på

skador med fyra eller fler dagars frånvaro och/eller koppling till

faktisk eller potentiell risk med konsekvens (4 eller 5) och/eller

risktal över 10. Bonava använder en fem gånger fem riskmatris

för att skatta potentiell konsekvens och sannolikheten för att en

identifierad händelsetyp ska hända igen. Risktalet beräknas

som potentiell konsekvens multiplicerat med sannolikheten.

Riskklassningen är mer eller mindre subjektivt men används för

att prioritera arbetet och fokusera på de allvarligaste riskerna.

Frekvensen för allvarliga incidenter definieras som antalet

allvarliga incidenter per en miljon arbetade timmar och

används för att säkerställa att incidenterna minskar i relation till

antalet arbetade timmar.

Incidenter rapporteras från Bonavas arbetsplatser och rele-

vanta leverantörer via Bonavas koncerngemensamma system

för hälso- och säkerhetsrapportering (BIA). Rapporteringen

gäller för egna medarbetare, entreprenörer och underentre-

prenörer och stöds av rutiner på koncernnivå, introduktions-

program, platsintroduktioner och regelbunden utbildning.

2024 års siffror har räknats om då Bonavas koncernfunktion

förra året inkluderades i uppgifterna för Sverige. I år rapporte-

ras uppgifter för koncernfunktionen istället under rubriken

Övrig verksamhet

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 114Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Antalet rapporterade riskobservationer och tillbud ökade under

året. Ökningen är främst kopplad till ett högre antal rapporte-

rade riskobservationer i Finland och Baltikum. Ökningen i Fin-

land är ett resultat av en förbättrad dataintegration där Bonava

Finland möjliggjort för ett direkt dataflöde från det lokala kvali-

tets- och säkerhetssystemet Congrid till det koncernövergri-

pande rapporteringssystemet Power BI. Detta har möjliggjort

för bättre transparens och en mer komplett rapportering jäm-

fört med 2024. Den ökade mängden rapporterade riskobserva-

tioner och tillbud i Baltikum anses vara positiv och härleds till

en förflyttning mot en högre grad av öppenhet och proaktivitet.

Antal rapporterade revisioner och inspektioner ökade under

året. Under 2025 har Bonavas affärsenhetsrelaterade lednings-

grupper prioriterade aktiv närvaro på byggarbetsplatser genom

konceptet ”Manager Talks” som fokuserar på dialog, lärande

och identifiering av förbättringsområden. Arbetssättet bidrog

till en stärkt säkerhetskultur och kommer att fortsätta framåt.

METOD

En riskobservation definieras som en förutspådd händelse,

exponeringskälla eller energikälla som kan leda till en incident

eller ohälsa. En riskobservation kan också gälla egendomsska-

dor eller oplanerad miljöpåverkan. Frekvensen för riskobserva-

tioner beräknas enligt totalt antal riskobservationer i relation

till totalt arbetade timmar för entreprenörer.

Tillbud definieras som en incident som inte resulterat i

skada men som hade potential att göra det. Tillbud kan även

gälla egendomsskador eller miljöpåverkan. Frekvens för tillbud

definieras som antalet tillbud per 1 000 000 arbetade timmar

Arbetade timmar baseras på passersystem och där sådan

data saknas, såsom i Tyskland, beräknas timmarna enligt en

standardiserad metod baserad på entreprenadkostnader,

arbetsandel och genomsnittlig lön. Antalet rapporterade

riskobservationer och tillbud baseras på de rapporter som

inkommer i Bonavas koncerngemensamma rapporteringssys-

tem BIA och som är kopplade till våra projekt.

Med antalet rapporterade revisioner avses interna revisioner

som utförs av Bonavas medarbetare. Inspektioner handlar om

observationer av våra byggarbetsplatser och utförs av Bonavas

koncernfunktion eller externa samarbetspartners. Varje

affärsenhet rapporterar antalet revisioner och inspektioner

månatligen via Bonavas koncerngemensamma system. Frek-

vens rapporterade audits och inspektioner beräknas enligt

antal rapporter per miljon arbetade timmar.

2024 års siffror har räknats om då Bonavas koncernfunktion

förra året inkluderades i uppgifterna för Sverige samtidigt som

skärningen av data skiljer sig från 2024. I år rapporteras uppgif-

ter för koncernfunktionen istället under rubriken Övrig verk-

samhet samtidigt som data har delats upp på S1 Den egna

arbetskraften och S2 Arbetstagare i värdekedjan. För info om

riskobservationer och tillbud på våra kontor, se sida 108.

Mått

MDR-M

Vi har identifierat ett antal egendefinierade mått kopplat till

Bonavas entreprenörer. Vi följer upp hälsa- och säkerhets-

arbetet för våra entreprenörer, till stor del, på samma sätt som

för våra egna medarbetare. Detta är en viktig del i Bonavas

strategiska hälsa- och säkerhetsarbete.

Bonavas mått för arbetstagare i värdekedjan är inte valide-

rade av ett externt organ.

Mått för avseende riskobservationer och tillbud – egendefinierade mått

Antal rapporterade

riskobservationer

Antal

rapporterade tillbud

Frekvens rapporterade

riskobservationer

Frekvens

rapporterade tillbud

Antal rapporterade

revisioner och inspektioner

Frekvens rapporterade

revisioner och inspektioner

Affärsenhet 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024

Tyskland 332 306 4 2 133 97 2 1 1 383 1 455 1 383 1 223

Sverige 22 6 2 2 72 36 7 12 115 13 871 91

Finland 612 49 2 3 2 620 155 9 10 146 180 920 905

Baltikum 2 340 2 199 10 4 2 533 2 505 11 5 1 226 843 3 350 2 418

Övrig verksamhet

0 0 0 0 0 0 0 0 12 7 153 78

Totalt 3 306 2 560 18 11 834 563 5 2 2 882 2 498 1 658 1 269

Samtliga mått avser riskobservationer och tillbud på Bonavas byggarbetsplatser.

Övrig verksamhet inkluderar Bonavas koncernfunktion och Danmark.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 115Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Mått avseende leverantörskrav – egendefinierade mått

Antal ny- och omtecknade projektrelaterade

kontrakt med leverantörs krav inkluderat

Andel ny- och omtecknade projektrelaterade

kontrakt med leverantörs krav inkluderat, %

Affärsenhet 2025 2024 2025 2024

Tyskland 1 231 1 253 100 100

Sverige 75 26 100 100

Finland 140 83 100 100

Baltikum 460 256 97 94

Övrig verksamhet

i.t. i.t. i.t. i.t.

Totalt 1 906 1 618 98 97

i.t. = icke tillämpligt

Inkluderar Bonavas koncernfunktion och Danmark

KOMMENTAR TILL RESULTATET

Utfallet för 2025 ligger totalt sett nära 100 procent, vilket

speglar att Bonavas leverantörskrav i regel finns bifogat i

samtliga ny- och omtecknade projektrelaterade avtal. Resulta-

tet bekräftar att grundläggande avtalsmässiga förutsättningar

för ESG-krav i värdekedjan är på plats. Undantag avser ett

begränsat antal mindre eller tjänstebaserade kontrakt där

leverantörens egna avtalsmallar tillämpas.

METOD

Syftet med måttet är att säkerställa att Bonavas koncernöver-

gripande leverantörskrav avseende ESG integreras formellt

i ny- och omtecknade projektrelaterade avtal. Eftersom leve-

rantörskraven är obligatoriskt i våra avtal fungerar måttet

främst som en validitetskontroll. Bonavas koncernfunktion

gör fullständighets- och rimlighetskontroller och konsoliderar

affärsenheternas inrapportering för koncernrapporteringen.

Samtliga platsrelaterade entreprenad- och leverantörsavtal

i alla affärsenheter under rapporteringsåret omfattas.

Uppgifterna samlas in av Bonavas koncernfunktion i slutet

av året genom att affärsenheterna rapporterar följande till

koncernfunktionen:

1. totalt antal platsrelaterade entreprenad- och leverantörs-

avtal, och

2. antal/andel avtal där Bonavas leverantörskrav bifogats.

Andelen beräknas genom att antalet avtal med leverantörs-

avtal bifogat divideras med totala antalet plastbaserade

entreprenadavtals.

De lokala inköpsfunktionerna ansvarar för uppgifterna och

samlar in data från lokala inköpssystem.

2024 års siffror har räknats om då Bonavas koncernfunk-

tion förra året inkluderades i uppgifterna för Sverige. I år

rapporteras uppgifter för koncernfunktionen istället under

rubriken Övrig verksamhet.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 116Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

G1 Ansvarsfullt företagande

Bonavas inverkningar, risker och möjligheter kopplat till ansvarsfullt företagande

Inverkan, risk och möjlighet Del av värdekedjan Tidshorisont Beskrivning

Korruption och mutor

Potentiell negativ inverkan — Uppströms

— Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Potentiell negativ inverkan uppstår eftersom sektorns struktur

(stora kontrakt, många aktörer, komplexa beslut) kan leda till

osakliga eller oetiska konsekvenser för individer och sam-

hällen, oberoende av företagets intentioner.

Risk — Uppströms

— Den egna

verksamheten

— Kort sikt

— Medellång sikt

— Lång sikt

Bonavas verksamhet omfattar flertalet affärsrelationer, bland

annat med kommuner, joint ventures, leverantörer, entreprenö-

rer och kunder. Dessa relationer innebär en exponering för ris-

ker kopplade till korruption och mutor. Potentiella incidenter

relaterade till korruption och mutor kan resultera i ekonomiska

förluster, rättsliga påföljder, skadat förtroende och förlorade

affärsmöjligheter.

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

SBM-3

Byggbranschen är särskilt utsatt för korruptionsrisker på

grund av komplexa värdekedjor och stora ekonomiska flöden.

För Bonava är förtroende och integritet avgörande i alla rela-

tioner – från leverantörer och entreprenörer till kunder och

myndigheter.

I vår dubbla väsentlighetsbedömning har affärsetik och anti-

korruption identifierats som väsentliga frågor – både hur vi

påverkar samhällets tillit och hur bristande etik kan påverka

vår affär. Tabellen nedan visar resultatet av vår väsentlighets-

bedömning och vilka väsentliga inverkningar och risker som

relaterar till ansvarsfullt företagande.

Bolagsstyrnings-

information

Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

G1-3

För att säkerställa efterlevnad av alla externa och interna reg-

ler har vi introducerat ett integritetsinitiativ ”Our Foundation”.

Our Foundation inkluderar bland annat en fast hållning mot

alla former av korruption och mutor. För att alla som jobbar för

Bonava ska förstå och ta till sig innehållet i Our Foundation

arbetar vi med olika obligatoriska utbildningsprogram. Vi har

även utsett etiska rådgivare på alla våra marknader som kan

bidra med stöd och vägledning för att uppfylla Our Foundation.

Vi har flera policyer, styrdokument och arbetsrutiner som

vägleder oss i vårt arbete. Alla våra policyer och riktlinjer som

presenteras nedan finns publicerade på Bonavas intranät och

kommuniceras genom obligatoriska utbildningar, teamdiskus-

sioner och andra interna kommunikationskanaler. Det finns

även anslagstavlor på Bonavas kontor som används för att

förmedla information om våra etiska principer och vår vissel-

blåsarfunktion. Externa parter hittar information om Bonavas

Uppförandekod, visselblåsarfunktion och tillhörande styrande

dokument på Bonavas koncernwebbplats samt lokala webb-

platser. Leverantörer som levererar till Bonavas byggarbets-

platser godkänner även Bonavas leverantörskrav vilka

innehåller information om krav relaterade till antikorruption.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 117Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Policyer och styrande dokument relaterade

till korruption och mutor

Uppförandekod

Alla som jobbar på och för Bonava ska agera i enlighet med

Bonavas Uppförandekod. Uppförandekoden hänvisar bland

annat till efterlevnad av alla externa och interna regler, att inga

beslut får påverkas av faktorer som står i strid med Bonavas

intressen och att gåvor, representation och arrangemang

endast får ges och tas emot om det inte skapar intressekonflik-

ter eller har någon påverkan på beslut som fattas för Bonava.

Leverantörskrav

Utöver att ta hänsyn till Bonavas uppförandekod ska våra leve-

rantörer följa våra leverantörskrav. Dessa fastslår bland annat

att våra leverantörer ska säkerställa att inga mutor erbjuds

eller tas emot i samband med tillhandahållandet av dess tjäns-

ter och/eller produkter. För att säkerställa att kraven uppfylls

har Bonava rätt att genomföra revisioner, med eller utan tred-

jepart. Om revisionen visar att kraven inte uppfylls ska leve-

rantören omedelbart vidta nödvändiga åtgärder. Om leveran-

tören inte följer Bonavas instruktioner kan Bonava vidta åtgär-

der, inklusive att pausa eller avsluta samarbetet. Respektive

affärsenhet ansvarar för att följa upp att leverantörskraven

uppfylls.

Tredjepartsriskstrategi

Vår tredjepartsriskstrategi innehållet minimiåtgärder relaterat

till revison av korruptionsrisker, kontrollmekanismer vid mark-

förvärv, antikorruptionsutbildning samt kontroll av inköpsbeslut,

kortbetalningar betalningsgodkännanden, sponsring och dona-

tioner. Våra affärsenheter ansvarar för att implementera dessa

åtgärder. Arbetet följs upp på affärsenhetsnivå, läs mer om

det under rubriken ”Uppföljning, rapportering och utredning”.

Övriga policyer och styrande dokument

Utöver ovan nämnda åtaganden har vi flera styrande doku-

menterade som ger vägledning och som syftar till att mot-

verka förekomsten av korruption och mutor:

— Vi har etiska riktlinjer som syftar till att ge våra medarbetare

vägledning kring hur frågor som representation, personliga

gåvor, intressekonflikter och konkurrenslagstiftning ska

hanteras på ett etiskt korrekt sätt.

— Vi har en beslutsordning som syftar till att skapa tydliga och

professionella riktlinjer för beslutsfattande och ansvarsför-

delning inom Bonavakoncernen. Den definierar bland

annat vilka beslut som kräver styrelsens involvering och ger

vägledning för hur beslut ska fattas inom olika delar av

organisationen.

— Vi har en arbetsordning för beslutsprocesser som reglerar

hur beslut delegeras inom organisationen, utanför själva

investeringsprocessen. Vad gäller beslut och ansvar utgår vi

från RACI-modellen (Responsible, Accountable, Consulted,

Informed).

Se appendix sidorna 119–122 för en mer detaljerad beskriv-

ning av Bonavas policyer.

Uppföljning, rapportering och utredning

Vid misstanke om eventuella lag- och policyöverträdelser

uppmanas Bonavas medarbetare att vända sig till närmaste

chef eller de lokala etikrådgivarna. Bonavas medarbetare och

leverantörer kan även rapportera misskötsel anonymt via

Bonavas externa visselblåsarsystem SpeakUp. Våra leverantö-

rer uppmanas, genom leverantörskraven, att rapportera miss-

tankar om bristande efterlevnad, antingen till Bonava direkt

eller via SpeakUp.

Som en del av implementeringen av vår tredjepartsriskstra-

tegi har våra affärsjuridiska team, både på koncern- och affärs-

enhetsnivå, initierat årliga efterlevnadsrevisioner. Målet med

revisionerna är att verifiera processefterlevnad och kontroll-

effektivitet inom områden med relevans för brott mot Bonavas

värderingar och etiska principer, inklusive korruption. Resulta-

tet av efterlevnads revisionerna utvärderas av ledningen och

delas inom Bonavas juridiska nätverk.

Rapporterade avvikelser som kommer in via visselblåsar-

funktionen eller andra kanaler utreds i enlighet med ett fastställt

förfarande och i enlighet med vår rutin för hantering av miss-

skötsel. Rutinen säkerställer att rapporter om oegentligheter

hanteras korrekt, konsekvent och i enlighet med allvaret i det

rapporterade beteendet. Ett inkommit ärende utreds aldrig av

någon som är berörd eller inblandad i fallet och alla som rap-

porterar är skyddade mot repressalier.

Om ett ärende inkommer gör Group Head of Risk and Com-

pliance en initial bedömning av ärendet. Om ärendet bedöms

som ett sannolikt brott mot våra värderingar och principer

inleds en intern utredning där ansvarig utredare utses bero-

ende på vem ärendet gäller. Utredningen dokumenteras enligt

våra interna riktlinjer och resultatet kommuniceras till berörda

parter samt sammanställs till styrelsen.

Om en utredning visar på en faktisk avvikelse fastställs åtgär-

der som, beroende på graden av allvar och förekomsten av upp-

såt bakom avvikelsen, kan omfatta allt från ändrade interna

rutiner till formella varningar, uppsägning av anställning och/

eller polisanmälan.

Utbildning

Som en del av Our Foundation genomför alla Bonavas nyan-

ställda en webbaserad etikutbildning som inkluderar vägled-

ning avseende anti-korruption, intressekonflikter, personliga

gåvor och representation. Etikutbildningen innehåller inter-

aktiva övningar och avslutas med ett kunskapstest som krävs

för att slutföra utbildningen. År 2025 introducerade Bonava

en uppdaterad och mer omfattande version av webbtubild-

ningen med flera interaktiva inslag och aktuella praktiska

exempel. Kursen skapades av Bonavas koncernfunktion för

Risk and compliance i samarbete med externa utbildnings-

specialister för att säkerställa ett pedagogiskt tillvägagångs-

sätt.

Samtliga medarbetare har blivit ombedda att genomföra

den nya innan slutet av år 2025. Vid årets slut hade 84 (94)

procent av alla anställda genomfört Bonavas tidigare online-

utbildning och 64 procent har genomfört den nya kursen.

Genomförandegraden för den tidigare utbildningen har mins-

kat jämfört med 2024 på grund av att uppföljningen avslutades

innan den nya kursen lanserades. Medarbetarnas deltagande i

webbutbildningen rapporteras kvartalsvis till styrelsen. Under

rapporteringsåret har ingen separat eller särskilt riktad utbild-

ning inom antikorruption och mutor genomförts för styrelsen.

Utöver webbaserad etikutbildning har vi tidigare organiserat

gruppdiskussioner för alla på Bonava med möjlighet till samtal

och praktisk erfarenhet av att hantera etiska dilemman. Från

och med 2025 ersätts gruppdiskussionerna med den nya, mer

omfattande webbutbildningen.

Mått

MDR-M, G1-4

G1-4: Bekräftade fall av korruption och mutor

Bonava har inte haft några fällande domar och bötes belopp

för brott mot lagar mot korruption och mutor under 2025.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 118Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Beskrivning av Bonavas policyer

MDR-P

Hållbarhetspolicy Riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder Koncerngemensam arbetsordning för interna kontroller

Huvudsakligt innehåll

och syfte

Bonavas hållbarhetspolicy innefattar Bonavas miljö mässiga,

sociala och styrningsrelaterade hållbarhets åtaganden.

Policyn fastställer minimistandarder för miljöansvar, sam-

hällsansvar och bolagsstyrningsansvar inom alla Bonavas

verksamheter.

Bonavas riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder reglerar hur

Bonava hanterar och styr sina väsentliga inverkningar, risker

och möjligheter relaterade till begränsning och anpassning

till klimatförändringar, förbyggande och kontroll av förore-

ningar, vattenanvändning, biologisk mångfald och ekosys-

tem samt resursanvändning och cirkulär ekonomi.

Bonavas koncerngemensamma arbetsordning för interna

kontroller syftar till att beskriva hur Bonava arbetar med

riskhantering och interna kontroller.

Arbetsordningen innehåller minimikrav för interna kontrol-

ler och fastslår att Bonava årligen ska genomföra en över-

gripande riskbedömning utifrån koncernens vision och mål.

Väsentliga inverkningar,

risker och möjligheter som

policyn relaterar till

— Begräsning av klimatförändringar

— Anpassning till klimatförändringar

— Energi

— Farliga och särskild farliga ämnen

— Ämnen som inger betänkligheter

— Förlust av biologisk mångfald till följd

av förändrad markanvändning

— Arters populationsstorlek

— Arters risk för globalt utdöende

— Resursinflöden

— Avfall

— Arbetsvillkor (S1 och S2)

— Likabehandling och lika möjligheter för alla

(S1 och S2)

— Korruption och mutor

— Begräsning av klimatförändringar

— Anpassning till klimatförändringar

— Energi

— Farliga och särskild farliga ämnen

— Ämnen som inger betänkligheter

— Förlust av biologisk mångfald till följd

av förändrad markanvändning

— Arters populationsstorlek

— Arters risk för globalt utdöende

— Resursinflöden

— Avfall

— Makroekonomiska risker

— Strategiska risker

— Operativa risker

— Efterlevnadsrisker

— Finansiella risker

Dessa risker omfattar väsentliga påverkan, risker och

möjligheter inom områden som miljö, klimat och säkerhet.

Omfattning Policyn omfattar alla verksamheter inom Bonava och inklu-

derar åtaganden relaterade till Bonavas hela värdekedja.

Policyn omfattar alla verksamheter inom Bonava och inklu-

derar åtaganden relaterade till Bonavas hela värdekedja.

Policyn omfattar alla verksamheter inom Bonava och inklu-

derar åtaganden relaterade till Bonavas hela värdekedja.

Ansvarsnivå Antagen av styrelsen den 6 december 2024.

Bonavas VD är övergripande ansvarig för policyn men har

tilldelat ägandeskapet över policyn till Bonavas Group Head

of ESG Control and Reporting.

Antagen av SVP Brand & Culture den 5 maj 2025. SVP

Brand and Culture är ägare av riktlinjerna. Group ESG

tillhandahåller koordineringsstöd för att säkerställa att

affärsenheternas insatser och initiativ är i linje med rikt-

linjerna, eliminera skillnader och/eller dubbelarbete samt

underlätta uppföljning av framsteg.

Antagen av Bonavas VD den 12 november 2020.

Bonavas ekonomichef (CFO) har tilldelats ägandeskapet

för denna arbetsordning.

Appendix

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 119Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Hållbarhetspolicy Riktlinjer för miljö- och klimatåtgärder Koncerngemensam arbetsordning för interna kontroller

Förbindelser till standarder

och initiativ från tredje part

— FN:s Global Compact universella principerna

om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och

antikorruption

— OECD:s riktlinjer för multinationella företag

— ILO:s deklaration om grundläggande principer

och rättigheter i arbetslivet

— Greenhouse Gas Protocol och Science Based

Targets initiative avseende klimatmål

Riktlinjerna är utformade med hänsyn till internationella

överenskommelser, däribland Parisavtalet.

Bonava tillämpar COSO:s riskdefinition.

Beaktande av intressenters

intressen

De styrdokument som hänvisas till i denna rapport har tagits fram internt med utgångspunkt i tillämpliga regelverk, såsom CSRD, samt internationella ramverk, till exempel FN:s Global

Compact, vilka indirekt beaktar intressenters intressen. Separata externa intressentdialoger har inte genomförts i samband med utformningen styrdokumenten.

Policyns tillgänglighet Group Head of ESG Control and Reporting säkerställer

att alla affärsenheter och deras anställda är medvetna

om hållbarhetspolicyn. Efterlevnad av policyn övervakas

löpande av respektive affärsenhet.

Group Environment and Climate Action Manager säker-

ställer att alla affärsenheter är medvetna om riktlinjerna.

Efterlevnad av riktlinjerna övervakas löpande av respektive

affärsenhet.

Arbetsordningen görs tillgänglig genom ett formellt god-

kännande av styrelsen och revisionsutskottet samt genom

integration i de årliga riskbedömningarna som samordnas

av riskkommitté.

Tredjepartsriskstrategi Leverantörskrav Uppförandekod

Huvudsakligt innehåll

och syfte

Bonavas tredjepartsriskstrategi innehåller minimiåtgärder

för att minska risker med tredje part. Ramverk tillämpas

på alla marknader och innehåller till exempel minimikrav

avseende begränsning av klimatförändringar, arbetsvillkor

och affärsetik.

Bonavas leverantörskrav omfattar Bonavas direkta leveran-

törer samt underleverantörer till Bonavas bostadsprojekt

och innefattar krav på miljö, ett systematiskt hälso-, säker-

hets-, miljö- och kvalitetsarbete, acceptabla lönenivåer,

arbets tider och betald semester samt krav avseende

ansvar för mänskliga rättigheter, antikorruption och skatte-

betalningar.

Bonavas uppförandekoden bygger på ett gemensamt

ansvar för samhället, kunder, investerare, kollegor och

företagets intressenter. Alla medarbetare förväntas agera

i linje med de värderingar och principer som definieras

i uppförandekoden.

Väsentliga inverkningar,

risker och möjligheter som

policyn relaterar till

— Miljö avseende verifiering av byggmaterial och avfalls-

hantering

— Arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan (S2)

— Likabehandling och lika möjligheter för arbetstagare

i värdekedjan (S2)

— Korruption och mutor

— Begränsa klimatförändringarna

— Ämnen som inger betänkligheter

— Stödja försiktighetsprincipen avseende miljöarbete

— Arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan (S2)

— Likabehandling och lika möjligheter för arbetstagare

i värdekedjan (S2)

— Korruption och mutor

— Begräsning av klimatförändringar

— Anpassning till klimatförändringar

— Energi

— Farliga och särskild farliga ämnen

— Ämnen som inger betänkligheter

— Förlust av biologisk mångfald till följd

av förändrad markanvändning

— Arters populationsstorlek

— Arters risk för globalt utdöende

— Resursinflöden

— Avfall

— Arbetsvillkor (S1 och S2)

— Likabehandling och lika möjligheter för alla

(S1 och S2)

— Korruption och mutor

Omfattning Policyn omfattar alla verksamheter inom Bonava och

inkluderar åtaganden relaterade till Bonavas egna verk-

samhet och uppströms värdekedja.

Policyn omfattar alla Bonavas leverantörer samt under-

leverantör i Bonavas bostadsprojekt.

Policyn omfattar alla Bonavas egna medarbetare och verk-

samheter och inkluderar åtaganden relaterade till Bonavas

egna verksamhet och värdekedja.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 120Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Tredjepartsriskstrategi Leverantörskrav Uppförandekod

Ansvarsnivå Bonavas ESG kommitté har godkänt tredjepartsrisk-

strategi. På affärsenhetsnivå har varje affärsområdeschef

nominerat en person som är ansvarig att koordinera imple-

menteringsplanen.

i.t. VD har det högsta ansvaret.

Förbindelser till standarder

och initiativ från tredje part

i.t. — FN:s Global Compact universella principerna

om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och

antikorruption

— FN:s Global Compact universella principerna

om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och

antikorruption

— OECD:s riktlinjer för multinationella företag

— Science Based Targets initiative

Beaktande av intressenters

intressen

De styrdokument som hänvisas till i denna rapport har tagits fram internt med utgångspunkt i tillämpliga regelverk, såsom CSRD, samt internationella ramverk, till exempel FN:s Global

Compact, vilka indirekt beaktar intressenters intressen. Separata externa intressentdialoger har inte genomförts i samband med utformningen styrdokumenten.

Policyns tillgänglighet På affärsenhetsnivå har varje president nominerat en

person som är ansvarig att leda implementeringsplanen

och därav säkerställa tillgängligheten.

Policyn är en del av Bonavas leverantörsavtal. Uppförandekoden finns tillgänglig på Bonavas webbplats.

Alla nya medarbetarna introduceras till Bonavas

uppförandekod vid anställningsstart

Beslutsordning Arbetsordning för hälsa och säkerhet Rutiner för hantering av misskötsel

Huvudsakligt innehåll

och syfte

Bonavas beslutsordning innehåller riktlinjer för hur beslut

tas inom Bonava. Syftet är att skapa tydliga och professio-

nella riktlinjer för beslutsprocesser och ansvarsfördelning

inom Bonavakoncernen.

Bonavas arbetsordning för hälsa och säkerhet fokuserar

på att integrera hälsa och säkerhet i alla delar av Bonavas

verksamhet. Det syftar till att skapa en kultur präglad av

omsorg, psykologisk trygghet och ett systematiskt säker-

hetsarbete.

Bonava rutin för hantering av misskötseln reglerar hur

Bonava, på ett enhetligt sätt, ska hanterar rapporter om

misskötsel. Rutinen definierar även roller och ansvars-

områden för ämnet.

Väsentliga inverkningar,

risker och möjligheter som

policyn relaterar till

— Korruption och mutor — Arbetsvillkor (S1 och S2)

— Likabehandling och lika möjligheter för alla

(S1 och S2)

— Policyn relaterar till misskötsel över lag, kan till

exempel röra områdena:

— Korruption och mutor

— Arbetsvillkor (S1 och S2)

— Likabehandling och lika möjligheter för alla

(S1 och S2)

Omfattning Policyn omfattar alla verksamheter inom Bonava och

inkluderar åtaganden relaterade till Bonavas egna med-

arbetare.

Policyn omfattar alla medarbetare inom Bonavakoncernen

samt alla entreprenörer, leverantörer och andra samar-

betspartners genom enskilda avtal.

Policyn omfattar alla Bonavas egna medarbetare och

aktörer i Bonavas värdekedja.

Ansvarsnivå Antagen av styrelsen 9 april 2025.

VD är ägare av dokumentet.

Antagen av VD 31 mars 2021.

VD tillsammans med affärsenhetscheferna och samtliga

chefer inom Bonava ansvarar för implementering an poli-

cyn inom sin organisation/sitt team. Group Head of Health

and Safety är dokumentets ägare.

Antagen av VD 3 mars 2020.

General Counsel är ägare av dokumentet. Group Head of

Risk and Compliance ansvarar för att övervaka efterlevna-

den genom att föra register över rapporterade missförhål-

landen och årligen rapportera alla compliance-incidenter

till revisionsutskottet och styrelsen.

Förbindelser till standarder

och initiativ från tredje part

i.t. i.t. i.t.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 121Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Beslutsordning Arbetsordning för hälsa och säkerhet Rutiner för hantering av misskötsel

Beaktande av intressenters

intressen

De styrdokument som hänvisas till i denna rapport har tagits fram internt med utgångspunkt i tillämpliga regelverk, såsom CSRD, samt internationella ramverk, till exempel FN:s Global

Compact, vilka indirekt beaktar intressenters intressen. Separata externa intressentdialoger har inte genomförts i samband med utformningen styrdokumenten.

Policyns tillgänglighet Arbetsordningen för investeringar är inkluderat i Bonavas

interna styrningsramverk som säkerställer att de anställda

som arbetar med investeringsplanering, markförvärv och

projektutveckling har tillgång till den.

Dokumentet är delat via Bonavas intranät där behöriga

kan nå den.

Arbetsordningen för hälsa och säkerhet gäller för och

implementeras av hela organisationen samt externa

samarbetspartners via kontrakt.

Implementering sker genom:

— Ledarskapsprinciper och onboarding.

— Lokalt ägda förbättringsplaner.

— Kommunikation och utbildning i säkerhetskultur.

i.t.

Arbetsordning för HR-processer Arbetsordning för beslutsprocesser Etiska riktlinjer

Huvudsakligt innehåll

och syfte

Bonavas arbetsordning för HR-processer är Bonavas kon-

cerngemensamma styrdokument för alla HR-processer

och rutiner. Tillsammans med de lokala HR-processerna

och de lagar och regler som gäller på våra respektive

marknader, utgör arbetsordningen grunden för hur vi ska

arbeta med våra medarbetare.

Bonavas arbetsordning för beslutsprocesser syftar till att

uppnå en koncerngemensam och decentraliserad besluts-

process inom ramen för fastställda mål, koncernens stra-

tegi samt antagna koncerngemensamma riktlinjer och

policys.

Bonavas etiska riktlinjer syftar till att guida Bonavas

anställda i att alltid följa Bonavas värderingar, uppförande-

kod och kultur. Den innehåller etiska riktlinjer för att hjälpa

till att ta rätt beslut i svåra situationer.

Väsentliga inverkningar,

risker och möjligheter som

policyn relaterar till

— Arbetsvillkor (S1)

— Likabehandling och lika möjligheter (S1)

— Korruption och mutor — Korruption och mutor

Omfattning Policyn omfattar alla verksamheter inom Bonava och

inkluderar åtaganden relaterade till Bonavas egna

medarbetare.

Policyn omfattar alla verksamheter inom Bonava och

inkluderar åtaganden relaterade till Bonavas egna

medarbetare.

Policyn omfattar alla verksamheter inom Bonava och

inkluderar åtaganden relaterade till Bonavas egna

medarbetare.

Ansvarsnivå Antagen av VD 31 mars 2021.

Dokumentet ägs av SVP Human Resources. Affärsenhets-

cheferna tillsammans med affärsenhetens HR-chef är

ansvariga att implementera arbetsordningen inom respek-

tive affärsenhet.

Antagen av VD 1 april 2022.

VD är ägare av dokumentet.

Bonavas Ethics Advisor ansvarar för de etiska riktlinjerna.

Förbindelser till standarder

och initiativ från tredje part

i.t. i.t. i.t.

Beaktande av intressenters

intressen

De styrdokument som hänvisas till i denna rapport har tagits fram internt med utgångspunkt i tillämpliga regelverk, såsom CSRD, samt internationella ramverk, till exempel FN:s Global

Compact, vilka indirekt beaktar intressenters intressen. Separata externa intressentdialoger har inte genomförts i samband med utformningen styrdokumenten.

Policyns tillgänglighet Affärsenhetscheferna tillsammans med affärsenhetens

HR-chef ser till att deras medarbetare är medvetna om

arbetsordningen.

i.t. De etiska riktlinjerna adresseras i Bonavas webbaserade

utbildning ”Our Foundation”.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 122Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Förteckning över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning

IRO-2

Upplysningskrav och relaterad

datapunkt

Referens i förordningen

om hållbarhetsupplysningar

Referens i

tredje pelaren

Referens i

referensvärdeförordningen

Referens i EU:s

klimatlag

Väsentlig/

ej väsentlig

Sid-

nummer

ESRS 2 GOV-1 Jämnare köns-

fördelning i styrelserna punkt 21 d

Indikator nr 13 tabell 1

i bilaga I

Kommissionens delegerade förord-

ning (EU) 2020/1816 (5), bilaga II

Väsentlig 70

ESRS 2 GOV-1 Procentandel obero-

ende styrelse ledamöter punkt 21 e

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1816

Väsentlig 70

ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för

due diligence (tillbörlig aktsamhet)

punkt 30

Indikator nr 10 tabell 3

i bilaga I

Väsentlig 70

ESRS 2 SBM-1 Inblandning i

verksam heter kopplade till fossila

bränslen punkt 40 (d) i

Indikator nr 4 tabell 1

i bilaga I

Artikel 449a i förordning (EU) nr

575/2013 Kommissionens genomförande-

förordning (EU) 2022/2453 (6), tabell 1:

Kvalitativ information om miljörisker och

tabell 2: Kvalitativ information om sociala

risker

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1816

Ej väsentlig –

ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verk-

samheter kopplade till kemikalie-

produktion punkt 40 (d) ii

Indikator nr 9 tabell 2

i bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1816

Ej väsentlig –

ESRS 2 SBM-1 Deltagande

i verksamhet med anknytning till

kontroversiella vapen punkt (d) iii

Indikator nr 14 tabell 1

i bilaga I

Artikel 12.1 i delegerad förordning

(EU) 2020/1818 (7), bilaga II till

delegerad förordning (EU)

2020/1816

Ej väsentlig –

ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verk-

samheter kopplade till odling och

produktion av tobak punkt 40 (d) iv

Artikel 12.1 i delegerad förordning

(EU) 2020/1818, bilaga II till dele-

gerad förordning (EU) 2020/1816

Ej väsentlig –

ESRS E1-1 Omställningsplan för att

uppnå klimatneutralitet senaste 2050

punkt 14

Förordning (EU)

2021/1119, artikel

2.1.

Väsentlig 70

ESRS E1-1 Företag som är uteslutna

från EU-referensvärdena för anpass-

ning till Parisavtalet punkt 16 (g)

Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013,

Kommissionens genomförandeförordning

(EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utan-

för handelsslaget – klimatförändringsrela-

terad omställningsrisk: Exponeringarnas

kreditkvalitet efter sektor, utlägg och åter-

stående löptid

Delegerad förordning (EU)

2020/1818, artiklarna 12.1 d-g och

artikel 12.2

Väsentlig 76–77

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 123Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Upplysningskrav och relaterad

datapunkt

Referens i förordningen

om hållbarhetsupplysningar

Referens i

tredje pelaren

Referens i

referensvärdeförordningen

Referens i EU:s

klimatlag

Väsentlig/

ej väsentlig

Sid-

nummer

ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp

av växthusgaser punkt 34

Indikator nr 4 tabell 2

i bilaga I

Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013;

kommissionens genomförandeförodning

(EU) 2022/2453 mall 3: Verksamhet utan-

för handelslagret – klimatförändringsrela-

terad omställningsrisk: anpassningsmått

Delegerad förordning (EU)

2020/1818, artikel 6

Väsentlig 82–84

ESRS E1-5 Energiförbrukning från

fossila källor uppdelad efter källor

(endast sektorer med hög klimat-

påverkan) punkt 38

Indikator nr 5 tabell 1 och

indikator nr 5 tabell 2

Ej väsentlig –

ESRS E1-5 Energiförbrukning och

energimix punkt 37

Indikator nr 5 tabell 1

i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS E1-5 Energiintensitet förknip-

pad med verksamheter i sektorer med

hög klimatpåverkan punkterna 40–43

Indikator nr 5 tabell 1

i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS E1-6 Brutto och totala växthus-

gasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44

Indikator nr 1 och indikator

nr 2 tabell 1 i bilaga I

Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013,

Kommis sionens genomförandeförordning

(EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utan-

för handelsslaget – klimatförändringsrela-

terad omställningsrisk: Exponeringarnas

kreditkvalitet efter sektor, utlägg och åter-

stående löptid

Delegerad förordning (EU)

2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och

8.1

Väsentlig 85–87

ESRS E1-6 Bruttoutsläppintensitet för

växthusgas utsläpp punkterna 53–55

Indikator nr 3 tabell 1

i bilaga I

Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013

Kommis sionens genomförandeförordning

(EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utan-

för handelsslaget – klimatförändringsrela-

terad omställningsrisk: anpassningsmått

Delegerad förordning (EU)

2020/1818, artikel 8.1

Väsentlig 85–87

ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser

och koldioxid krediter punkt 56

Förordning (EU)

2021/1119, artikel

2.1.

Ej väsentlig –

ESRS E1-9 Referensportföljens expo-

nering mot klimatrelaterade fysiska

risker punkt 66

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1818, bilaga II till dele-

gerad förordning (EU) 2020/1816

Infasning –

ESRS E1-9 Uppdelning av monetära

belopp efter akut och kronisk fysisk

risk, punkt 66 a ESRS E1-9 Plats för

betydande tillgångar utsatta för

väsentlig fysisk risk, punkt 66 c

Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013

Kommis sionens genomförandeförordning

(EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47:

Mall 5: Utanför handelsslaget – Klimatför-

ändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar

utsatta för fysisk risk

Infasning –

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 124Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Upplysningskrav och relaterad

datapunkt

Referens i förordningen

om hållbarhetsupplysningar

Referens i

tredje pelaren

Referens i

referensvärdeförordningen

Referens i EU:s

klimatlag

Väsentlig/

ej väsentlig

Sid-

nummer

ESRS E1-9 Uppdelning av det redo-

visade värdet på sina fastighetstill-

gångar efter energieffektivitetsklasser

punkt 67 c

Artikel 449a i förordning (EU) nr

575/2013, kommis sionens genomförande-

förordning (EU) 2022/2453, punkt 34,

Mall 2 – Klimatomställningsrisk utanför

handelsslaget: Lån mot säkerhet i fast

egendom – säker hetens energieffektivitet

Infasning –

ESRS E1-9 Portföljens grad av

exponering mot klimatrelaterade

möjligheter punkt 69

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1818

Infasning –

ESRS E2-4 Mängden av varje förore-

ning som förtecknas i bilaga II till för-

ordningen om ett europeiskt register

över utsläpp och överföringar som

släpps ut i luft, vatten och mark,

punkt 28

Indikator nr 8 tabell 1 i

bilaga I Indikator nr 2 tabell

2 i bilaga 1 Indikator nr 1

tabell 2 i bilaga 1 Indikator

nr 3 tabell 2 i bilaga 1

Ej väsentlig –

ESRS E3-1 Vattenresurser och marina

resurser punkt 9

Indikator nr 7 tabell 2

i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2

i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav

punkt 14

Indikator nr 12 tabell 2

i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS E3-4 Totalt återvunnet och åter-

använt vatten punkt 28 c

Indikator nr 6,2 tabell 2

i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS E3-4 Total vattenförbrukning

i m

per netto inkomst av egen verk-

samhet punkt 29

Indikator nr 6,1 tabell 2

i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS 2-SBM 3-E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1

i bilaga I

Infasning –

ESRS 2-SBM 3-E4 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2

i bilaga I

Infasning –

ESRS 2-SBM 3-E4 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2

i bilaga I

Infasning –

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 125Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Upplysningskrav och relaterad

datapunkt

Referens i förordningen

om hållbarhetsupplysningar

Referens i

tredje pelaren

Referens i

referensvärdeförordningen

Referens i EU:s

klimatlag

Väsentlig/

ej väsentlig

Sid-

nummer

ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruks-

metoder/policyer punkt 24 b

Indikator nr 11 tabell 2

i bilaga I

Väsentlig 90

ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer

för hållbarhet i haven punkt 24 c

Indikator nr 12 tabell 2

i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS E4-2 Policyer för att behandla

avskogning punkt 24 d

Indikator nr 15 tabell 2

i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall

punkt 37 d

Indikator nr 13 tabell 2

i bilaga I

Väsentlig 97

ESRS E5-5 Farligt avfall och radio-

aktivt avfall punkt 39

Indikator nr 9 tabell 1

i bilaga I

Väsentlig 97

ESRS 2-SBM3-S1 Risk att utsättas för

tvångsarbete punkt 14 f

Indikator nr 13 tabell 3

i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS 2-SBM3-S1 Risk att utsättas för

barnarbete punkt 14 (g)

Indikator nr 12 tabell 3

i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS S1-1 Åtaganden i policy för

mänskliga rättig heter punkt 20

Indikator nr 9 tabell 3 och

indikator nr 11 tabell 1

i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig

aktsamhet i frågor som behandlas i

Internationella arbetsorganisationens

(ILO) grundläggande konventioner

1–8, punkt 21

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1816

Väsentlig 99

ESRS S1-1 processer och åtgärder

för att förhindra människohandel

punkt 22

Indikator nr 11 tabell 3

i bilaga I

Väsentlig 99

ESRS S1-1 Strategi för förebyggande

av arbets platsolyckor eller ett system

för att hantera sådana punkter 23

Indikator nr 1 tabell 3

i bilaga I

Väsentlig 99

ESRS S1-3 mekanismer för klago-

målshantering i samband med

personalfrågor punkt 32 c

Indikator nr 5 tabell 3

i bilaga I

Väsentlig 100

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 126Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Upplysningskrav och relaterad

datapunkt

Referens i förordningen

om hållbarhetsupplysningar

Referens i

tredje pelaren

Referens i

referensvärdeförordningen

Referens i EU:s

klimatlag

Väsentlig/

ej väsentlig

Sid-

nummer

ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal

och andel arbetsrelaterade olyckor

punkt 88 b och c

Indikator nr 2 tabell 3 i

bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1816

Väsentlig 107

ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på

grund av skador, olyckor, dödsfall

eller sjukdom punkt 88 e

Indikator nr 3 tabell 3 i

bilaga I

Väsentlig 107

ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta

mellan könen punkt 97 a

Indikator nr 12 tabell 1 i

bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1816

Väsentlig 109

ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön

punkt 97 b

Indikator nr 3 tabell 3 i

bilaga I

Väsentlig 109

ESRS S1-17 Fall av diskriminering,

punkt 103 a

Indikator nr 7 tabell 3 i

bilaga I

Väsentlig 109

ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta

FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter och

OECD:s riktlinjer punkt 104 a

Indikator nr 10 tabell 1 och

indikator nr 14 tabell 3

i bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1816, artikel 12.1 i dele-

gerad förordning (EU) 2020/1818

Väsentlig 109–

ESRS 2-SBM3-S2 Betydande risk för

barnarbete eller tvångsarbete i värde-

kedjan punkt 11 b

Indikator nr 12 och indika-

tor nr 13 tabell 3 i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS S2-1 Åtaganden i policy för

mänskliga rättig heter punkt 17

Indikator nr 9 tabell 3 och

indikator nr 11 tabell 1

i bilaga I

Väsentlig 109

ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i

värdekedjan punkt 18

Indikator nr 11 och indika-

tor nr 4 tabell 3 i bilaga I

Väsentlig 110–111

ESRS S2-1 respekterar inte FN:s väg-

ledande principer för företag och

mänskliga rättigheter och OECD:s

riktlinjer punkt 19

Indikator nr 10 tabell 1 i

bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1816, artikel 12.1 i dele-

gerad förordning (EU) 2020/1818

Väsentlig 110–111

ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig

aktsamhet i frågor som behandlas i

Internationella arbetsorganisationens

(ILO) grundläggande konventioner

1-8, punkt 19

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1816

Väsentlig 110–111

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 127Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Upplysningskrav och relaterad

datapunkt

Referens i förordningen

om hållbarhetsupplysningar

Referens i

tredje pelaren

Referens i

referensvärdeförordningen

Referens i EU:s

klimatlag

Väsentlig/

ej väsentlig

Sid-

nummer

ESRS S2-4 Människorättsfrågor och

människorättsfall kopplade till företa-

gets värdekedja i tidigare och senare

led punkt 36

Indikator nr 14 tabell 3 i

bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS S3-1 Människorättsåtaganden

punkt 16

Indikator nr 9 tabell 3 i

bilaga I och indikator nr 11

tabell 1 i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS S3-1 underlåtenhet att iaktta

FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter, ILO:s prin-

ciper eller OECD:s riktlinjer punkt 17

Indikator nr 10 tabell 1 i

bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1816, artikel 12.1 i dele-

gerad förordning (EU) 2020/1818

Ej väsentlig –

ESRS S3-4 Människorättsfrågor och

människorätts incidenter punkt 36

Indikator nr 14 tabell 3 i

bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS S4-1 Policyer för konsumenter

och slutanvändare punkt 16

Indikator nr 9 tabell 3 i

bilaga I och indikator nr 11

tabell 1 i bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta

FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter och

OECD:s riktlinjer punkt 17

Indikator nr 10 tabell 1 i

bilaga I

Bilaga II till delegerad förordning

(EU) 2020/1816, artikel 12.1 i dele-

gerad förordning (EU) 2020/1818

Ej väsentlig –

ESRS S4-4 Människorättsfrågor och

människorätts incidenter punkt 35

Indikator nr 14 tabell 3 i

bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS G1-1 FN:s konvention mot kor-

ruption punkt 10 b

Indikator nr 15 tabell 3 i

bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare

punkt 10 d

Indikator nr 6 tabell 3 i

bilaga I

Ej väsentlig –

ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar

mot korruption och mutor punkt 24 a

Indikator nr 17 tabell 3 i

bilaga I

Delegerad förordning (EU)

2020/1816, bilaga II

Väsentlig 118

ESRS G1-4 Standarder för bekämp-

ning av korruption och mutor punkt

24 b

Indikator nr 16 tabell 3 i

bilaga I

Väsentlig 118

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 128Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Lista av materiella upplysningar Sidnummer

ESRS 2 – Allmänna upplysningar

BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten 60

BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 60

GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 70

GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets

förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan

GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentsystem 70

GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 71

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 71

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 63–64

SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 65–66

SBM-3 Väsentliga inverkningar risker och möjligheter och deras förhållande till strategi

och affärsmodell

63–64,

67–68

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar,

risker och möjligheter

IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 123–130

E1 – Klimatförändringar

Artikel 8 Taxonomiförordningen 72–74

ESRS 2 GOV-3-E1 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentsystem 70

E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 76–77

ESRS 2 SBM-3-E1 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetet för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar,

risker och möjligheter

69, 77–78

E1-2 Policyer för begränsning av klimatförändringarna 79

Lista av materiella upplysningar Sidnummer

E1 – Klimatförändringar, forts

E1-3 Åtgärder och resurser avseende klimatförändringspolicyer 79–81

E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 82–84

E1-6 Växthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 85–87

E2 – Miljöföroreningar

ESRS 2 SBM-3-E2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

ESRS 2 IRO-1-E2 Beskrivning av arbetet för att fastställa och bedöma väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter

E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening 88

E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening 88–89

E2-3 Mål relaterade till miljöförorening 89

E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter 89

E4 – Biologisk mångfald och ekosystem

E4-1 Övergångsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi

och affärsmodell

Infasning

ESRS 2 SBM-3-E4 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

ESRS 2 IRO-1-E4 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem

E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 90

E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 90–91

E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 91

E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald

och ekosystem

91–92

Innehållsindex

IRO-2

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 129Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Lista av materiella upplysningar Sidnummer

E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi

ESRS 2 SBM-3-E5 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

ESRS 2 IRO-1-E5 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi

E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 93–94

E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 94

E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 95

E5-4 Resursinflöden 96

E5-5 Resursutflöden 97

S1 – Den egna arbetskraften

ESRS 2 SBM-2-S1 – Intressenters intressen och synpunkter 65

ESRS 2 SBM-3-S1 – Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

98–99

S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 99

S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare 100

S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna

arbetskraften kan uppmärksamma problem

100

S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier

för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller

den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamål

100–102

S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar

stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

102–103

S1-6 Uppgifter om företagets anställda 104–105

S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 105

S1-9 Mångfaldsindikatorer 106

Lista av materiella upplysningar Sidnummer

S1 – Den egna arbetskraften, forts

S1-10 Tillräckliga löner 106

S1-14 Mått för arbetsmiljö 107

S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 109

S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar relaterade till mänskliga

rättigheter

109

S2 – Arbetstagare i värdekedjan

ESRS 2 SBM-2-S2 Intressenters intressen och synpunkter 65

ESRS 2 SBM-3-S2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande

till strategi och affärsmodell

110

S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan 110–111

S2-2 Rutiner för kontakter med medarbetare i värdekedjan angående inverkningar 111

S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka

medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem

111

S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för arbetstagare i värdekedjan och

strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna,

vad gäller medarbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

111–113

S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar

stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

114

G1 – Ansvarsfullt företagande

ESRS 2 SBM-3-G1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar 70

ESRS 2 IRO-1-G1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter

G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 117–118

G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor 118

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 130Hållbarhetsförklaring

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsberättelse

Bolagsstyrning

Hållbarhetsförklaring

Allmänna upplysningar

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Appendix

Finansiella rapporter

Övrig information

—

Finansiella

rapporter

131Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

Koncernens noter

Not 1

Väsentliga redovisningsprinciper

Not 2

Rapportering av rörelsesegment

Not 3

Intäkter

Not 4

Antal anställda, personalkostnader och ledande

befattningshavares ersättningar

Not 5

Avskrivningar

Not 6

Arvoden och kostnadsersättningar till r evisionsföretag

Not 7

Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

Not 8

Finansnetto

Not 9

Immateriella tillgångar

Not 10

Förvaltningsfastigheter

Not 11

Materiella anläggningstillgångar

Not 12

Andelar i gemensamma verksamheter

Not 13

Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Not 14

Skatt på årets resultat samt uppskjutna

skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

Not 15

Bostadsprojekt

Not 16

Aktiekapital

Not 17

Räntebärande skulder

Not 18

Avsättningar

Not 19

Övriga skulder

Not 20

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Not 21

Leasing

Not 22

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Not 23

Kassaflödesanalys och likvida medel

Not 24

Finansiella instrument och finansiell riskhantering

Not 25

Resultat per aktie

Not 26

Väsentliga händelser efter årets slut

Not 27

Närståendetransaktioner

Moderbolagets räkenskaper

Moderbolagets resultaträkning

Moderbolagets balansräkning

Moderbolagets förändring i eget kapital

Moderbolagets kassaflödesanalys

Moderbolagets noter

Not 1 Redovisningsprinciper

Not 2 Antal anställda, löner och andra ersättningar

Not 3 Arvoden och kostnadsersättningar

till revisions företag

Not 4 Räntekostnader och liknande resultatposter

Not 5 Immateriella tillgångar

Not 6 Andelar i koncernföretag

Not 7 Fordringar hos koncernföretag

Not 8 Andra långfristiga fordringar

Not 9 Skatt på årets resultat samt uppskjutna

skattefordringar

Not 10 Räntebärande skulder

Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Not 12 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Not 13 Uppgifter om moderbolaget

Not 14 Vinstdisposition

Underskrifter

Koncernens räkenskaper

Koncernens resultaträkning

Koncernens rapport över totalresultat

Koncernens balansräkning

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

Koncernens kassaflödesanalys

Innehåll finansiella rapporter

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 132

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

Koncernens resultaträkning

	Not	2025	2024
Koncernens resultat	1, 12
Nettoomsättning	2, 3	7 725	8 194
Kostnader för produktion	4, 5, 7, 9, 11, 15, 21	–6 738	–7 514
Bruttoresultat		987	680
Försäljnings- och administrationskostnader	4, 5, 6, 7, 9, 11, 21	–625	–658
Rörelseresultat		362	22
Finansiella intäkter		185	48
Finansiella kostnader		–613	–571
Finansnetto	8	–428	–524
Resultat före skatt		–67	–501
Skatt på årets resultat	14	–22	–17
Årets resultat 1)		–89	–518
Nyckeltal per aktie (före och efter utspädning)
Årets resultat, SEK	25	–0,28	–1,85
Kassaflöde från den löpande verksamheten, SEK		1,21	2,02
Eget kapital, SEK		21,61	22,36
Genomsnittligt antal utstående aktier i miljoner före och
efter utspädning		321,6	279,9
Antal aktier vid årets utgång, miljoner		321,6	321,6

Hela årets resultat är hänförligt till Bonava AB:s aktieägare.

Koncernens rapport över totalresultat

	Not	2025	2024
Årets resultat		–89	–518
Poster som har omförts eller kan
omföras till periodens resultat:
Årets omräkningsdifferenser vid
omräkning av utländska verksamheter		–150	93
Årets övrigt totalresultat		–150	93
Årets totalresultat 1)		–239	–425

Hela årets totalresultat är hänförligt till Bonava AB:s aktieägare.

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 133

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

	Not	2025	2024
TILLGÅNGAR	1, 12, 23
Anläggningstillgångar
Goodwill	9	22	22
Förvaltningsfastigheter	10	268	286
Rörelsefastigheter	11	32	33
Nyttjanderättstillgångar byggnader		42	89
Maskiner och inventarier	11	77	105
Nyttjanderättstillgångar maskiner och inventarier		30	40
Långfristiga fordringar	13	135	625
Uppskjutna skattefordringar	14	124	137
Summa anläggningstillgångar	24	729	1 338
Omsättningstillgångar
Bostadsprojekt
Exploateringsfastigheter	15	6 331	7 150
Pågående bostadsprojekt	15	6 568	6 565
Nyttjanderättstillgång pågående bostadsprojekt		30	33
Färdigställda bostäder	15	727	1 007
Bostadsprojekt		13 656	14 755
Aktuell skattefordran		38	16
Kundfordringar		199	255
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		55	57
Övriga fordringar	13	751	240
Likvida medel	23	220	593
Summa omsättningstillgångar	24	14 919	15 917
SUMMA TILLGÅNGAR		15 647	17 254

	Not	2025	2024
EGET KAPITAL
Aktiekapital	16	538	538
Övrigt tillskjutet kapital		5 368	5 368
Reserver		309	459
Balanserad vinst inkl årets totalresultat		728	817
Eget kapital hänförligt till Bonava AB:s aktieägare		6 945	7 184
Innehav utan bestämmande inflytande		5	5
Summa eget kapital		6 950	7 189
SKULDER
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	17	2 775	2 810
Långfristiga räntebärande leasingskulder	17	60	103
Övriga långfristiga skulder	19	5	18
Uppskjutna skatteskulder	14	21	42
Avsättningar	18	469	510
Summa långfristiga skulder	24	3 330	3 483
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	17	765	1 341
Kortfristiga räntebärande leasingskulder	17	38	56
Leverantörsskulder		297	292
Aktuell skatteskuld		149	112
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	20	1 006	1 035
Övriga kortfristiga skulder	19	2 951	3 423
Avsättningar	18	159	322
Summa kortfristiga skulder	24	5 367	6 582
Summa skulder		8 697	10 065
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		15 647	17 254

Koncernens balansräkning

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 134

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

				Eget kapital hänförligt till Bonava AB:s aktieägare		Innehav utan
		Övrigt	Omräknings–	Balanserat		bestämmande	Summa
	Aktie kapital	tillskjutet kapital	reserv	resultat	Summa	inflytande	eget kapital
Ingående eget kapital 2024–01–01	434	4 569	366	1 226	6 596	5	6 601
Årets resultat				–518	–518	—	–518
Övrigt totalresultat	—	—	93	—	93	—	93
Summa totalresultat	0	0	93	–518	–425	0	–425
Nedsättning aktiekapital	–325	—	—	325	0	—	0
Fondemission	216	—	—	–216	0	—	0
Nyemission	214	836	—	—	1 050	—	1 050
Emissionskostnader	—	–37	—	—	–37	—	–37
Prestationsbaserat incitamentsprogram	—	—	—	—	0	—	0
Summa transaktioner med ägare	105	799	0	109	1 013	0	1 013
Utgående eget kapital 2024–12–31	538	5 368	459	817	7 184	5	7 189
Årets resultat	—	—	—	–89	–89	—	–89
Övrigt totalresultat	—	—	–150	—	–150	—	–150
Summa totalresultat	0	0	–150	–89	–239	0	–239
Prestationsbaserat incitamentsprogram	—	—	—	—	0	—	0
Summa transaktioner med ägare	—	—	—	—	0	—	0
Utgående eget kapital 2025–12–31	538	5 368	309	728	6 945	5	6 950

Förändring av eget kapital

Förändringen av eget kapital består av årets resultat och övrigt

totalresultat, utdelning, nyemission samt effekter av det lång siktiga

prestations baserade incitamentsprogrammet.

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven omfattar ackumulerade omräkningsdifferenser

från omräkning av utländska dotterföretags finansiella rapporter till

koncernens rapporteringsvaluta.

Balanserade vinstmedel inklusive årets totalresultat

I denna post ingår intjänade vinstmedel i Bonava, och här redo visas

även transaktioner med ägare såsom utdelningar, återköp av aktier och

prestationsbaserade incitaments program. Under 2024 har balanserade

vinstmedel även påverkats av genomförd nedsättning av aktiekapital

och fondemission.

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 135

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

	Not	2025	2024
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före skatt		–67	–501
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:
– Avskrivningar	5	86	109
– Nedskrivningar		17	271
– Valutakurseffekter		359	–232
– Förändringar avsättningar		168	–382
– Övrigt inklusive rearesultat avyttrade verksamheter		–18	–24
Summa poster som inte ingår i kassaflödet		276	–258
Betald skatt		–8	–159
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar i rörelsekapital		201	–918
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Försäljningar av bostadsprojekt		6 492	6 943
Investeringar i bostadsprojekt		–6 149	–4 815
Förskott från kunder		–311	–39
Övriga förändringar i rörelsekapital	23	158	–605
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital		189	1 484
Kassaflöde från den löpande verksamheten		390	566
		Fortsättning nästa spalt

Koncernens kassaflödesanalys

		Not	2025	2024
	INVESTERINGSVERKSAMHETEN
	Försäljning av koncernföretag	13	43	93
	Förvärv av byggnader och mark		–11	–37
	Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar		–5	–8
	Försäljning av materiella och immateriella
	anläggningstillgångar		—	9
	Kassaflöde från investeringsverksamheten		27	56
	Kassaflöde före finansieringsverksamheten		417	621
	FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
	Nyemission		—	1 050
	Emissionskostnader		—	–37
	Upptagna lån		988	7 551
	Amortering av lån		–1 707	–8 729
	Ökning (–)/minskning (+) av kortfristiga
	räntebärande fordringar		–6	–1
	Amortering av leasingskulder		–56	–71
	Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–781	–237
	Årets kassaflöde		–364	384
	Likvida medel vid årets början	23	593	180
	Kursdifferens i likvida medel		–9	29
	Likvida medel vid årets slut	23	220	593
Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 136

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

Koncernens noter

1 Väsentliga redovisningsprinciper

Företagsinformation

Bonava AB (publ) är ett svenskt publikt bolag noterat på Nasdaq Stock-

holm i segmentet Mid Cap. Bolaget har sitt säte i Stockholm, Sverige.

Adressen till huvudkontoret är Lindhagensgatan 74, Stockholm. Verk-

samheten är att producera bostäder i attraktiva lägen i Sverige, Finland,

Baltikum och Tyskland. Årsredovisningen och koncernredovisningen

har godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 mars 2025. Koncern-

redovisningen avser räkenskapsåret som avslutades den 31 december

2025 och är upprättad i svenska kronor (SEK). Samtliga belopp redo-

visas i MSEK, om inte annat särskilt anges. Koncernens resultat- och

balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir

föremål för fastställelse på årsstämman den 22 april 2025.

Uttalande om överensstämmelse med tillämpade regelverk

Bonava AB tillämpar de av EU fastställda International Financial

Reporting Standards (IFRS). Koncernen tillämpar dessutom rekommen-

dationen RFR 1 Kompletterande redovisningsnormer för koncerner.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats

av Bonava

Inga nya eller ändrade standarder eller tolkningar i IFRS som ännu inte

har trätt i kraft förväntas ha någon väsentlig inverkan på Bonava, med

undantag för IFRS 18, som bland annat kommer inverka på resultaträk-

ningens uppställningsformat samt klassificering av intäkter och kost-

nader som en effekt av introduktionen av aktiviteterna löpande verk-

samhet investerings- och finansieringsverksamhet. Det är i större

omfattning än tidigare (IAS 1) möjligt att upprätta en resultaträkning

med fler delsummor än tidigare. IFRS 18 kommer även att inverka på

presentationen och de så kallade Management Performance Measures

(MPM). Effekterna kommer att gälla hanteringen av bland annat valuta-

kurseffekter, finansiella intäkter och kostnader som inte är ränta.

Koncernredovisning

Rörelseförvärv redovisas med tillämpning av förvärvsmetoden. Meto-

den innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transak-

tion varigenom Bonava indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar

och övertar dess skulder.

Företag i vilka Bonava har ett bestämmande inflytande, i praktiken

ett direkt eller indirekt innehav med mer än 50 procent av rösterna,

konsolideras i sin helhet. Bostadsrättsför eningar och bostads aktie-

bolag konsolideras eftersom Bonava har ett bestämmande inflytande

över dessa.

Samarbetsarrangemang är projekt i en konsortieliknande form, där

det föreligger ett gemensamt bestämmande inflytande. Bonava redo-

visar sina direkta rättigheter till tillgångar, skulder, intäkter och kost-

nader från gemensamma verksamheter och sin andel av gemensamt

ägda tillgångar och skulder eller uppkomna intäkter och kostnader.

Dessa har inkluderats i de finansiella rapporterna under respektive

relevant post.

Intäkter

Bonavas nettoomsättning omfattar huvudsakligen tre intäktsflöden

i form av försäljning av bostäder till konsumenter, försäljning av

bostads projekt till investerare och, i mindre omfattning, försäljning

av mark.

Bostadsprojekt för konsumenter

Bonavas affärsmodell vid försäljning av bostäder med äganderätt är

att Bonava upprättar ett skriftligt avtal med respektive ägare om upp-

förande av en bostad. Under byggtiden redovisas upparbetade kost-

nader i tillgångsslaget Bostadsprojekt. Bonavas åtagande gentemot

kunden betraktas som ett enda prestationsåtagande i form av att över-

föra en bostad till kunden. Intäkter redovisas när bostäderna är färdig-

ställda och kunden har tillträtt. Transaktionspriset är ett fast pris angi-

vet i kontraktet. Bonavas kunder betalar in förskott vid olika tillfällen,

vid olika tidpunkter och i varierande omfattning på de olika mark-

naderna. Förskottsbetalning är betingat av slutförandet av Bonavas

prestationsåtagande och påverkar därmed inte Bonavas bedömning

av att prestationsåtagandet först uppfylls i samband med tillträdet

av bostaden.

I Sverige och Finland sker Bonavas projektutveckling av bostäder

även genom att ett entreprenadavtal ingås med en beställare i form

av en bostadsrättsförening i Sverige eller ett bostadsaktiebolag i Fin-

land. I Sverige köper slutkunden en nyttjanderätt i bostadsrättsfören-

ingen motsvarande en särskild lägenhet. I Finland köper kunden aktier

i bostadsaktiebolaget som motsvarar en särskild lägenhet. Bonavas

affärsmodell innebär att kontrollen övergår till kunden som förvärvar

bostaden när kunden tillträder bostaden. Eftersom Bonava har kontroll

över såväl bostadsrättsförening som bostadsaktiebolag under uppfö-

randeperioden och fram till dess att slutkunderna tillträder bostäderna

så konsolideras dessa enheter under den perioden. Det innebär att det

inte föreligger något kontrakt innan slutkunden har tecknat ett avtal.

Redo visad intäkt per bostad möts av en andel av bostadens bedömda

kostnad vid projektets färdigställande.

Bostadsprojekt för investerare

Försäljning av bostadsprojekt till investerare redovisas vid den tidpunkt

när kontrollen överförs till köparen. Beroende på avtalets utformning

och lokala lagar och regler kan detta inträffa vid kontraktstillfället,

löpande under produktionstiden, eller vid tidpunkten för köparens

tillträde till bostäderna.

Försäljning av mark

Försäljning av mark redovisas per den tidpunkt då kontrollen överförts

till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till marken.

Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod

med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut. Bonava

tillämpar komponentavskrivning där varje tillgång med större värde för-

delas på ett antal komponenter och skrivs av utifrån respektive kompo-

nents nyttjandeperiod.

Avskrivningstiderna varierar enligt tabellen nedan:

Programvaror 1–5 år

Andra immateriella tillgångar 3–10 år

Rörelsefastigheter 8–25 år

Maskiner och inventarier 3–20 år

Leasing

Rättigheten att använda en leasad tillgång redovisas antingen som en

materiell anläggningstillgång (byggnader; lokaler där Bonava bedri-

ver sin verksamhet, samt maskiner och inventarier; i huvudsak bilar

och kontorsmaskiner) eller omsättningstillgång (pågående bostads-

projekt) beroende på hur den leasade tillgången hade klassi ficerats

om den istället ägdes. Hyresavtal för mark (pågående bostadsprojekt)

redovisas som leasingavtal först när det finns en beslutad detaljplan

eller bygglovet inte längre går att överklaga, innan dess har Bonava

inte kontroll över marken och heller några rättigheter och skyldigheter

för marken.

Rörliga kostnader såsom fastighetsskatt och underhållskostnader

i form av till exempel el, värme och vatten har exkluderats ur leasing-

skuldberäkningen i den mån kostnaderna går att separera från hyres-

kostnaden. Några väsentliga variabla leasingbetalningar kopplade till

index eller pris förekommer inte.

Bonava tillämpar den implicita räntan för hyresavtal för mark, för

resterande leasingavtal tillämpas den marginella låneränta som fast-

ställs med beaktande av geografisk marknad och löptid.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 137 Finansiella rapporter

V erksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

Bonava har i allt väsentligt valt att inte beakta möjligheten att förlänga

leasingavtalen eftersom det inte är ekonomiskt fördelaktigt att f örlänga

kontrakten; tillgångarna är inte kritiska för Bonavas verksam het, tillgång-

arna är inte specialiserade och andra lämpliga alternativ bedöms finnas

tillgängliga. Dessutom är kostnaderna för att inte förlänga kontrakten,

till exempel förhandlingskostnader, omlokaliseringskostnader eller kost-

nader för att identifiera en annan lämplig tillgång inte väsentliga.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus

ackumulerade av- och nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av utan

den testas årligen för eventuell nedskrivning. Se även not 9.

Materiella anläggningstillgångar

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde. Initialt redovisas för-

valtningsfastigheter till anskaffningsvärde, vilket inkluderar till förvär-

vet direkt hänförbara utgifter. Klassificering är i nivå 3 enligt IFRS 13.

Rörelsefastigheter

Rörelsefastigheter innehas och används i den egna verksamheten

såsom för produktion, tillhandahållande av tjänster eller administra-

tion. Fastigheterna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för

ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Omsättningstillgångar

Bostadsprojekt

Bonavas fastighetsinnehav i form av bostadsprojekt klassificeras och

värderas som omsättningstillgångar då avsikten är att sälja dem och

lämna över dessa till kund efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven

värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.

Bostadsprojekt inom Bonava presenteras med uppdelning på:

•

Exploateringsfastigheter

•

Pågående bostadsprojekt

•

Färdigställda bostäder

Omrubricering från exploateringsfastighet till pågående projekt sker

när projektet byggstartats.

Exploateringsfastigheter

Exploateringsfastigheter består av mark- och byggrätter för framtida

boendeutveckling samt aktiverade projektutvecklingskostnader.

Exploateringsfastigheter värderas med hänsyn tagen till om utveck-

ling ska ske eller om de ska säljas vidare. Till grund för värdering av

mark och byggrätter som ska utvecklas finns en investeringskalkyl.

Denna kalkyl uppdateras årligen avseende bedömt försäljningspris

och kostnadsutveckling samt när marknadsutveckling eller andra

omständig heter så kräver. I de fall som ett positivt täckningsbidrag från

utvecklingen inte kan erhållas sker nedskrivning. Byggrätterna redovi-

sas som omsättningstillgångar och värderas till det lägsta av anskaff-

ningsvärde och nettoförsäljningsvärde, post för post.

Under det tredje kvartalet 2025 genomfördes den årliga värde-

ringen av byggrättsportföljen. Värderingen av byggrättsportföljen

baserades på interna värderingar av diskonterade framtida kassaflöden

från tilltänkt projekt som ska uppföras på exploateringsmarken (diskon-

terat nuvärde). För 2025 omfattade de externa värderingarna 13 pro-

cent av portföljen. I de fall en extern värdering har erhållits för en post

har Bonava använt sig av det lägsta av värdet enligt extern värdering

och det diskonterade nuvärdet enligt intern beräkning. Bonavas vär-

deringsmodell för byggrätter är en värderingsmodell där kassaflöde

från tilltänkt projekt som ska uppföras på exploateringsmarken värde-

ras genom en diskontering av framtida kassaflöden. Risken i kassa-

flöden beaktas dels genom att det där inkluderas riskavsättningar dels

via bedömning utifrån var i projektfasen projekten befinner sig. Utifrån

den bedömda risken tilldelas en diskonteringsränta som reflekterar ris-

ken. Vid värdering 2025 var den genomsnittliga obelånade diskonte-

ringsräntan i ett spann om 7,9–11,5 (8,4–11,5) procent med ett genom-

snitt om 8,8 (9,2) procent.

Pågående bostadsprojekt

Vid byggstart omrubriceras värdet på mark och aktiverade utvecklings-

kostnader till pågående projekt, tillsammans med nedlagda kostnader

efter byggstart.

Färdigställda bostäder

Projektkostnader för färdigställda bostäder omrubriceras från på -

gående bostadsprojekt till färdigställda bostäder vid slutbesiktning.

Färdigställda bostäder värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och

nettoförsäljningsvärde.

Finansiella instrument

Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärs-

dagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller

avyttra tillgången. Finansiella instrument som redovisas i balans-

räkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, långfristiga

fordringar, kundfordringar, andra långfristiga aktieinnehav samt deri-

vat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, kort- och långfristiga

låneskulder samt derivat.

Klassificering och värdering

Ett instruments klassificering avgörs av den affärsmodell inom vilken

det innehas samt av instrumentets egenskaper. Klassificeringen avgör

hur det finansiella instrumentet värderas.

Klassificering och värdering av finansiella tillgångar

Bonava klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

I denna grupp ingår Bonavas derivat med positivt verkligt värde. Föränd-

ringar i verkligt värde redovisas i finansnettot. Vidare värderas Bonavas

andra långfristiga aktieinnehav till verkligt värde via resultaträkningen.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Bonava innehar kundfordringar, långfristiga fordringar och övriga ford-

ringar inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha dessa i syfte

att inkassera de avtalsenliga kassaflödena och de avtalade villkoren ger

vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betal-

ningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

Kundfordringens förväntade löptid är kort, varför de redovisas till sina

respektive nominella belopp utan diskontering. Långfristiga fordringar,

övriga fordringar och likvida medel redovisas till upplupet anskaffnings-

värde.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernen redovisar en förlustreserv för förväntade kreditförluster

på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Bonava tillämpar den förenklade modellen för reservering av förvän-

tade kreditförluster för kundfordringar som beräknas med hjälp av

en provisionsmatris som baseras på det historiska utfallet, nuvarande

förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar.

För likvida medel bedöms reserven baserat på bankernas sannolikhet

för fallissemang.

Koncernen ingår endast i banktransaktioner med motparter med

en långsiktig kreditvärdighet om minst A. Standard & Poor’s eller mot-

svarande oberoende ratinginstitut tillhandahåller kreditvärdighetsinfor-

mation.

1 Väsentliga redovisningsprinciper forts.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 138Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

Klassificering och värdering av finansiella skulder

Bonava klassificerar sina finansiella skulder i följande kategorier:

Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultat räkningen

I denna grupp ingår Bonavas derivat med negativt verkligt värde.

Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot.

Övriga finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

I denna grupp ingår långfristiga räntebärande skulder, övriga långfristiga

skulder, kortfristiga räntebärande skulder, leverantörsskulder och övriga

kortfristiga skulder.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens

kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och

skulder gällande den löpande verksamheten redovisas i rörelse resultatet

medan valutakursdifferenser som hänför sig till finansieringsverksamhet

redovisas i finansnettot.

Ersättningar till anställda

Aktierelaterade ersättningar

Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter vid tidpunkten för tilldel-

ning redovisas som en personalkostnad med motsvarande ökning av

eget kapital. Det verkliga värdet på tilldelade syntetiska aktier redo-

visas som en personalkostnad med motsvarande skuldökning. Vid

varje rapporteringstillfälle görs en bedömning av sannolikheten för

att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnaderna beräknas med

utgångspunkt från det antal aktierätter och syntetiska aktier som

beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut.

Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för beräknade

sociala avgifter baserat på aktierätternas och de syntetiska aktiernas

verkliga värde vid rapporteringstillfället.

För att fullgöra Bonava AB:s åtagande i enlighet med det lång siktiga

incitamentsprogrammet har Bonava AB återköpt B-aktier. Dessa aktier

redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital. För beskrivning

av Bonavakoncernens aktierelaterade ersättnings program, se not 4.

Ersättning efter avslutad anställning – pensionsplaner

Bonava gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner

och förmånsbestämda pensionsplaner. Inom Bonava finns primärt

avgiftsbestämda pensionsplaner.

För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda

pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom försäkring

i Alecta, vilka har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfat-

tar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret har den redovisats som en

avgiftsbestämd plan då bolaget inte haft tillgång till information för

att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser,

förvaltningstillgångar och kostnader.

Avsättningar

Garantiåtaganden

Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redo-

visas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet

på balansdagen.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade för delarna

som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvik-

liga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet. De kost-

nader som ska ingå vid värdering av förlustkontrakt utgörs av direkta

särkostnader och en allokering av andra direkt hänförliga kostnader.

Omstruktureringsreserver

En avsättning för omstrukturering redovisas om och när det finns en

fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan och omstrukture-

ringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

Kritiska uppskattningar och bedömningar

Koncernens räkenskaper innehåller vissa bedömningar och antaganden

om framtiden. Dessa baseras dels på historik, dels på förväntningar på

framtida händelser och kan således vid senare tidpunkt komma att änd-

ras bland annat på grund av ändrade omvärldsfaktorer. Nedan beskrivs

de källor till osäkerheter i uppskattningar som innebär en signifikant

risk för att tillgångars eller skulders värde kan komma att behöva jus-

teras i väsentlig grad under det kommande räkenskapsåret. Beskriv-

ningen omfattar även viktiga redovisningsmässiga bedömningar som

gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper.

Intäkter

Bonava har gjort bedömningen av konsumentaffären att det finns ett

bestämmande inflytande över bostadsföreningar och bostadsaktie-

bolag och dessa konsolideras därför i sin helhet. Detta innebär att det

inte föreligger något kontrakt med en för Bonava extern part innan

slutkunden tecknat ett avtal.

Bonavas affärsm odell och bostadsprojektens avtalsstruktur inne-

bär därmed att kontrollen övergår till köparen vid tillträdet till bostaden

respektive projektet. Bonava uppfyller åtagandet av att överföra bosta-

den respektive projektet vid tillträdet och redovisar intäkt och resultat

från försäljning av bostadsprojekt till fullo vid denna tidpunkt. Bero-

ende på avtalets utformning och lokala lagar och regler kan kontrollen

av bostadsfastigheter till investerare övergå vid kontraktstillfället,

löpande under produktionstiden eller vid tidpunkten för köparens

tillträde till bostäderna. Bonava har gjort bedömningen att intäktsredo-

visningen för 2024 och 2025 inträffade när kontrollen övergick vid till-

trädet av fastigheten.

Värdering av bostadsprojekt och exploateringsfastigheter

Bonavas bostadsprojekt och exploateringsfastigheter redovisas till

det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Bedöm-

ningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som

till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser,

hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktions-

start och/eller försäljning. Bonava följer löpande marknadsutvecklingen

och prövar kontinuerligt gjorda antaganden. Skillnaden mellan bokfört

värde och bedömt nettoförsäljningsvärde är i vissa fall av mindre värde.

En förändring i gjorda antaganden kan leda till ned skrivningsbehov.

Osäkerheter kring marknadsvillkor och påverkan på kundernas

köpkraft är indikationer på att en värdeminskning har skett.

Garantiåtaganden

Storleken på avsättningen för garantiåtaganden baseras bland annat på

antalet bostäder per projekt och justeras vid behov för att anpassas efter

rådande förutsättningar. Företagsledningens bedömningar kan också

påverka enskilda fall baserat på erfarenhet från tidigare transaktioner eller

vid andra specifika händelser som kan på verka det uppskattade belopp

som krävs för att reglera Bonavas åtagande.

Borgens- och garantiförpliktelser, rättstvister med mera

Inom ramen för Bonavas ordinarie affärsverksamhet är Bonava från tid

till annan part i rättstvister. I dessa fall görs en bedömning av Bonavas

åtaganden och sannolikheten för ett för Bonava negativt utfall. Bonavas

bedömning görs utifrån den information och kunskap Bonava har i dag.

1 Väsentliga redovisningsprinciper forts.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 139Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

2	Rapportering av rörelsesegment
Bonavas verksamhet är uppdelad i fyra rörelse segment vilket återspeg-
lar hur verksamheten följs upp och styrs av VD, den högsta verkstäl- lande beslutsfattaren. Varje rörelsesegment har en chef som är ansva- rig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar
utfallet av rörelsesegmentets prestationer till VD. Det är utifrån denna
interna rapportering som följande segment har identifierats: Tyskland, Sverige, Finland och Baltikum (Estland, Lettland och Litauen). Samt- liga segment utvecklar och säljer bostäder. Ingen väsentlig försäljning
sker mellan segmenten.
Från och med den 1 januari 2025 tillämpar koncernen i sin segments- redovisning en ändrad redovisningsprincip – successiv vinstavräkning
– vilket innebär att intäkter och kostnader redovisas över tid baserat på
färdigställandegrad. Färdigställandegraden beräknas utifrån nedlagda
projektkostnader i relation till totalt beräknade projektkostnader för att
uppfylla prestationsåtagandet, exklusive mark, och multipliceras med
försäljningsgrad (såld yta i relation till total säljbar yta).

Redovisad intäkt och kostnad beräknas som färdigställandegrad mul-

tiplicerad med försäljningsgrad och totalt beräknad projektintäkt res-

pektive projektkostnad. Vid färdigställandegrad understigande 70 pro-

cent tillämpas en riskfaktor om 0,8 på både intäkter och kostnader i

syfte att beakta osäkerheter i prognoser. När färdigställandegraden

överstiger 70 procent upphör riskfaktorn att tillämpas.

Enligt tidigare princip – färdigställandemetoden – redovisades intäkt

och kostnad i sin helhet vid kundens tillträde av bostaden. Förändringen

syftar till att på ett tydligare sätt återspegla hur verksamheten bedrivs

och hur värde skapas över tid. Segmentens resultat justeras, i förekom-

mande fall, med operativa justeringar avseende nedskrivningar, försälj-

ning av mark, omstruktureringskostnader och förvärvskostnader. Inga

operativa justeringar har förekommit under 2025. Av de operativa jus-

teringarna 2024 om totalt –267 MSEK avser –244 genomförda ned-

skrivningar i Tyskland, Sverige och Finland. Segmentsredovisningen

innebär att resultatmåtten i seg menten avviker från resultatmåtten

enligt IFRS. Ränte bärande tillgångar och skulder påverkas ej och

sålunda är finansnetto i seg mentredovisningen detsamma som i redo-

visningen enligt IFRS. Skatt enligt koncernens genomsnittliga skatte-

sats tillkommer/avgår i segmentsredovisningen på den skillnad i resul-

tat före skatt som föreligger gentemot IFRS.

Koncernens balansräkning, kassaflöde och operativa kassaflöde

påverkas ej av den ändrade redovisningsprincipen i segmenten.

Påverkan av den ändrade redovisningsprincipen i segment-

redovisningen redovisas på bonava.com. Jämförelsetal för 2024 har

räknats om i denna rapport. De tal som baseras på segmentsredovis-

ningen är markerade med brunt i tabellerna i denna rapport.

Moder -

Summa

Skill-

Summa

Moder-

Summa

Skill-

Summa

2025

Tyskland

Sverige Finland

Baltikum

bolaget

Övrigt

segment

nader

IFRS

2024

Tyskland

Sverige

Finland

Baltikum

bolaget

Övrigt

segment

nader

IFRS

Nettoomsättning

5 480

1 188

606

943

160

–159

8 218

–493

7 725

Nettoomsättning

5 757

1 101

762

692

167

–166

8 312

–118

8 194

Kostnader för produktion

–4 707

–1 039

–518

–768

–6

–7

–7 045

306

–6 738

Kostnader för produktion

–5 055

–1 045

–641

–589

–5

–7 328

–186

–7 514

Operativt bruttoresultat

773

149

175

154

–166

1 173

–186

987

Operativt bruttoresultat

702

121

103

162

–160

984

–304

680

Försäljnings- och

administrations-

omkostnader

–226

–116

–85

–52

–273

127

–625

—

–625

omkostnader

–263

–118

–105

–47

–266

140

–658

—

–658

Operativt rörelseresultat

547

123

–119

–39

548

–186

362

Operativt rörelseresultat

439

–62

–103

–20

326

–304

varav avskrivningar

–58

–7

–8

–5

–7

–86

—

–86

varav avskrivningar

–76

–8

–12

–6

–7

–109

—

–109

Finansnetto

–428

—

–428

Finansnetto

–524

—

–524

Skatt på årets resultat

–68

–22

Skatt på årets resultat

–90

–17

Årets resultat

–141

–89

Årets resultat

–288

–230

–518

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 140Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

	Tyskland		Sverige		Finland		Baltikum		Moderbolaget 1)			Övrig verksamhet 1)	Koncernen
Avstämning segmentsredovisning – IFRS	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Nettoomsättning, konsument	4 105	4 248	794	777	209	211	882	678	—	—	—	—	5 991	5 915
Nettoomsättning, investerare	1 133	1 326	134	15	396	549	0	—	—	—	—	—	1 662	1890
Nettoomsättning, mark	242	181	253	302	0	0	39	—	—	—	—	—	534	483
Övriga intäkter	0	1	6	7	1	1	22	13	160	167	–159	–166	31	24
Summa nettoomsättning, segmentsredovisning	5 480	5 757	1 188	1 101	606	762	943	692	160	167	–159	–166	8 218	8 312
Skillnader i redovisningsprinciper	–68	–79	–465	–58	145	29	–104	–41	—	—	—	—	–493	–118
Summa nettoomsättning, IFRS	5 411	5 678	723	1 073	750	791	839	651	160	167	–159	–166	7 725	8 194
Operativt rörelseresultat, segmentsredovisning	547	439	32	–62	3	16	123	56	–119	–103	–39	–20	548	326
Nedskrivning av mark	—	–114	—	–123	—	–7	—	—	—	—	—	—	—	–244
Övrigt	—	—	—	—	—	–23	—	—	—	—	—	—	—	–23
Summa operativa justeringar	—	–114	—	–123	—	–30	—	—	—	—	—	—	—	–267
Skillnader i redovisningsprinciper	–123	–9	–79	5	35	–24	–20	–8	—	—	—	—	–186	–37
Rörelseresultat, IFRS	424	316	–47	–180	38	–38	104	47	–119	–103	–39	–20	362	22
1) Moderbolaget består av de redovisade siffrorna för Bonava AB och intäkterna utgörs uteslutande av koncernintern fakturering för tjänster såsom management fee.
Elimineringen av dessa intäkter sker i kolumnen övrig verksamhet som även innefattar koncernjusteringar, andra elimineringar samt den danska verksamhetens resultat.

2 Rapportering av rörelsesegment forts.

Operativt kassaflöde

En brygga mellan det operativa kassaflödet och det legala kassaflödet

före finansieringsverksamheten presenteras nedan.

Operativt kassaflöde	2025	2024		2025	2024	Brygga operativt kassaflöde	2025	2024
Operativt EBITDA – segmentsredovisning	634	435	Förändring i kundfordringar	55	–19	Operativt kassaflöde	823	1 524
Operativa justeringar	—	–267	Förändring i förskott från kunder	–500	78	Valutaomräkning	–158	77
Skillnader i redovisningsprinciper	–186	–37	Förändring i leverantörsskulder	5	–45	Finansiella poster	–360	–482
EBITDA – IFRS	448	132	Förändring i övrigt rörelsekapital	–297	–508	Betald skatt	–16	–151
Nettoprojektinvesteringar/avyttringar	277	954	Förändring i rörelsekapital	–736	–494	Förändring i räntebärande skulder i bostadsrätts-
Nettomarkinvesteringar/avyttringar	819	988	Operativt kassaflöde	823	1 524	föreningar och bostadsaktiebolag	127	–347
						Kassaflöde före finansieringsverksamheten	417	621
Nettoinvesteringar/avyttringar, övrigt	15	–56
Nettoinvesteringar	1 111	1 886

Fortsättning nästa spalt

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 141Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

3 Intäkter

Beräknat färdigställande per kvartal

Diagrammen visar bedömd färdigställandetidpunkt för bostäder

till konsumenter och investerare. Förändringar som tidpunkt för

erhållna bygglov, störningar i logistik- och produktionskedjan eller andra

faktorer kan påverka det bedömda färdigställandet i båda riktningarna.

Risken för ändrade bedömningar av när i tiden färdig ställande ska ske

ökar när osäkerhet råder på marknaden.

Antalet bostäder är avrundade då det är en uppskattning av

när i tiden färdigställande ska ske. Kurvorna visar såld andel per

31 december 2025.

Försäljningsvärdet av sålda bostäder i startade projekt var totalt per

balansdagen 4 952 (4 314) MSEK för konsument och 3 496 (3 233)

MSEK för investerare.

Förskott från kunder	2025	2024
Redovisat värde vid årets början	3 206	3 129
Inbetalda förskott	6 829	7 709
Resultatavräknade förskott	–7 128	–7 747
Övriga förändringar	–13	—
Årets omräkningsdifferens	–188	116
Redovisat värde vid årets slut	2 707	3 206

4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar

	2025		2024
	Antal	Varav	Antal	Varav	Könsfördelning i företagsledningen,
Medelantal anställda	anställda	män	anställda	män
Sverige	128	56	133	56
Tyskland	437	273	453	285
Finland	98	59	110	69
Danmark	—	—	8	4
Estland	44	24	50	28
Lettland	131	84	134	84
Litauen	35	18	35	17
Totalt	873	514	923	543


andel kvinnor, %	2025	2024
Styrelsen	43	29
Ledande befattningshavare	29	43

Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans

med verkställande direktören utgör koncernledningen.

Bedömd färdigställandetidpunkt för bostäder till konsumenter

100

200

300

400

500

600

SenareK3 2027K2 2027K1 2027K4 2026K3 2026K2 2026K1 2026

Antal bostäder

480

380

590

160

380

290

440

170

Tyskland Finland Sålda

Sverige Baltikum

Bedömd färdigställandetidpunkt för bostäder till investerare

100

200

300

400

500

SenareK3 2027K2 2027K1 2027K4 2026K3 2026K2 2026K1 2026

Antal bostäder

110

200

330

440

Tyskland Finland Sålda

Sverige Baltikum

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 142Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar forts.

Pensionsvillkor för verkställande direktör

Verkställande direktören Peter Wallin har ett premie bestämt

pensionsavtal där premien uppgår till 33 procent av fast lön.

Peter Wallins pensionsålder är 65 år.

Pensionsvillkor för övriga ledande

befattnings havare

Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige har

premiebestämd ITP med 66 års pensions ålder.

För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra

länder gäller kompletterande premiebestämda pensionsvillkor

med upp till 30 procent av pensionsmedförande lön beroende på

anställnings land .

Pensionsplaner

Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som

är tecknade i Alecta uppgår till 2 MSEK.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på

Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt

Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överens-

stämmer med IAS 19. Den kollektiva konsoliderings nivån ska normalt

tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva kon-

solideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska

åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsoliderings-

nivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd

vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga

förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premie-

reduktioner. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas preliminära över-

skott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 167 procent (162).

Ledande befattningshavares villkor och

ersättningar

Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår

arvode endast enligt årsstämmans beslut. Inga pensioner utgår till

styrelsen.

Verkställande direktörens ersättningar föreslås av ordföranden och

fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i led-

ningen för Bonava föreslås av verkställande direktören och godkänns

av styrelsens ordförande.

Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befatt-

ningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning, aktierelaterad ersätt-

ning, övriga förmåner samt pension. Vid utgången av 2025 var antalet

ledande befattningshavare sju. Av dessa var fem anställda i moderbola-

get och två anställda i dotterbolag.

Rörlig ersättning

För verkställande direktören Peter Wallin var den rörliga ersättningen

för 2025 maximerad till 60 procent av den fasta lönen. Den rörliga

ersättningen baserades på ekonomiska mål uppsatta av styrelsen.

Ersättning avseende verksamhetsåret 2025 var 2,7 (2,9) MSEK. För

övriga i koncernledningen är den rörliga ersättningen maximerad till

50 procent av den fasta ersättningen.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse och ledande befattningshavare samt övriga anställda

		2025			2024
	Styrelse			Styrelse
	och ledande	Övriga		och ledande	Övriga
	befattningshavare	anställda	Totalt	befattningshavare	anställda	Totalt
Löner och andra ersättningar	40	736	776	35	820	855
Sociala kostnader	—	—	198	—	—	214
varav pensionskostnad	—	—	59	— — 66

Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2025

	Grundlön/styrelse-	Rörliga			Avsatt för aktiere-
TSEK	arvode 1) 2)	ersättningar 3)		Förmåner 1) Pensionskostnad	laterad ersättning	Summa
Verkställande direktör Peter Wallin	8 660	2 743	25	2 532	453	14 413
Styrelsens ordförande Mats Jönsson	931	—	—	—	—	931
Styrelseledamoten Viveca Ax:son Johnson	83	—	—	—	—	83
Styrelseledamoten Per-Ingemar Persson	417	—	—	—	—	417
Styrelseledamoten Nils Styf	417	—	—	—	—	417
Styrelseledamoten Anette Frumerie	375	—	—	—	—	375
Styrelseledamoten Olle Boback	318	—	—	—	—	318
Styrelseledamoten Anneli Jansson	255	—	—	—	—	255
Styrelseledamoten Paula Röttorp	255	—	—	—	—	255
Styrelseledamoten Tobias Lönnevall	534	—	—	—	—	534
Övriga ledande befattningshavare koncernen
(sex personer)	18 312	5 007	631	3 612	360	27 922
Totalt ledande befattningshavare	30 557	7 750	656	6 144	813	45 920

Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och/eller andra förmåner och i förekommande fall avgångsvederlag.

Styrelsearvoden är periodiserade från årsstämmodatum 2025. Vid årsstämman 2025 omvaldes samtliga ledamöter med undantag för Viveca Ax:son Johnson.

Anneli Jansson och Paula Röttorp valdes samtidigt till nya ledamöter. I september 2025 avgick Olle Boback från styrelsen. Revisionsutskottsarvode har utgått till

Tobias Lönnevall (ordförande), Per-Ingemar Persson samt Nils Styf och ersättning för Ersättningsutskottet har utgått till Mats Jönsson (ordförande),

Anette Frumerie samt Tobias Lönnevall.

Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp .

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 143Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2024

TSEK

	Grundlön och		Rörlig
	styrelsearvode 1) 2)	Förmåner 1)	ersättning 3)	Pensionskostnad	Summa
Verkställande direktör Peter Wallin	8 438	6	2 859	2 481	13 784
Styrelsens ordförande Mats Jönsson	895	—	—	—	895
Styrelseledamoten Viveca Ax:son Johnson	328	—	—	—	328
Styrelseledamoten Per-Ingemar Persson	404	—	—	—	404
Styrelseledamoten Nils Styf	404	—	—	—	404
Styrelseledamoten Anette Frumerie	363	—	—	—	363
Styrelseledamoten Olle Boback	432	—	—	—	432
Styrelseledamoten Tobias Lönnevall	516	—	—	—	516
Övriga ledande befattningshavare koncernen
(sex personer) 4)	15 151	517	4 219	3 174	23 061
Totalt ledande befattningshavare	26 931	523	7 078	5 655	40 187

Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och/eller andra förmåner och i förekommande fall avgångsvederlag.

Styrelsearvoden är periodiserade från årsstämmodatum 2024. Vid årsstämman 2024 omvaldes samtliga ledamöter. Revisionsutskottsarvode har utgått till

Tobias Lönnevall (ordförande), Per-Ingemar Persson samt Nils Styf och ersättning för Ersättningsutskottet har utgått till Mats Jönsson (ordförande),

Anette Frumerie samt Tobias Lönnevall.

Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp

Interim CFO Lars Ingman har inte varit anställd, i stället har konsultarvode utgått. Arvodet är inkluderat i de redovisade beloppen.

Avgångsvederlag

Verkställande direktör har sex månaders uppsägningstid. Vid uppsäg-

ning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om tolv månader.

Avgångsvederlag uppgår till tolv månader. Övriga ledande befattnings-

havare har nio månaders uppsägningstid från bolaget, alternativt sex

eller nio månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshava-

rens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från bola-

get nio respektive tolv månader. Avgångsvederlaget ska reduceras med

eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verk-

samhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos

annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt till-

stånd från bolaget under uppsägningsperioden. Vid uppsägning på

befattningshavarens egen begäran utgår inget avgångsvederlag. Efter

anställningens upphörande omfattas befattningshavaren av ett konkur-

rens och värvningsförbud under tolv respektive nio månader.

Långsiktigt incitamentsprogram

Bonava har två utestående långsiktiga prestationsbaserade aktiepro-

gram till ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom Bonava-

koncernen (LTIP 2023 samt LTIP 2025). Syftet med programmen är att

sammanlänka aktieägarnas respektive koncernledningens intressen

för att säkerställa maximalt långsiktigt värdeskapande, att skapa ett

långsiktigt koncernövergripande fokus på resultatutvecklingen samt

att underlätta att rekrytera och behålla personer i koncernledningen

och andra nyckelpersoner. Med anledning av nyemissionen lanserades

inget LTI-program under 2024.

LTIP 2023

LTIP 2023 omfattar 44 ledande befattningshavare och nyckelper-

soner inom Bonava koncernen. LTIP 2023 är ett treårigt prestations-

baserat program som innebär att deltagarna vederlagsfritt erhållit pre-

stationsbaserade samt matchningsbaserade aktierätter vilka ger rätt

till B- aktier och syntetiska aktier. De syntetiska aktierna ger deltagarna

möjlighet att betala den skatt som följer av tilldelningen av aktier till

följd av LTIP 2023 utan att omedelbart behöva avyttra aktierna. För att

kunna delta i LTIP 2023 krävs att deltagarna investerar eller har inves-

terat i ett eget aktie ägande i Bonava AB, så kallade investeringsaktier,

som allokeras till LTIP 2023. Deltagarna är indelade i fyra kategorier;

(1) VD, (2) koncernledningen (3) regionschefer (4) nyckelmedarbetare

med funktionsansvar. Tilldelningsvärdet per investeringsaktie för kate-

gori (1) utgör 2,25 aktie rätter och 2,25 syntetiska aktier, för kategori

(2) 1,8 aktierätter och 1,8 syntetiska aktier, 1,35 aktie rätter och 1,35

syntetiska aktier för kategori (3) samt 0,9 aktierätt och 0,9 syntetisk

aktie för kategori (4). Aktierätterna och de syntetiska aktierna är upp-

delade i prestationsaktierätter och matchningsaktierätter. En niondel

av alla aktierätter och syntetiska aktier som deltagaren totalt tilldelas

ska vara matchningsaktierätter (det vill säga antalet matchningsaktie-

rätter motsvarar en åttondel av antalet prestationsaktierätter) för vilka

någon måluppfyllnad inte krävs annat än bibehållet aktieinnehav och

fortsatt anställning.

Prestationsmål

Aktierätterna och de syntetiska aktierna är indelade i Serie 1 och

Serie 2 med en viktning på 60 respektive 40 procent. Tilldelningen av

B- aktier för respektive serie beror på i vilken utsträckning prestations-

målen för serien uppfylls. Målen för LTIP 2023 är relaterade till (Serie

1) Bonavas ackumulerade rörelseresultat (EBIT) och (Serie 2) total-

avkastning (TSR) på Bonavas B-aktie.

Programmets omfattning och kostnader

Vid ett antagande om fullt uppfyllande av prestationsmålen samt

maximalt deltagande och maximal investering beräknas värdet på

aktierätterna och de syntetiska aktierna till cirka 22 MSEK inklusive

sociala avgifter.

4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar forts.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 144Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar forts.

LTIP 2025

LTIP 2025 erbjuds till Bonavas koncernledning inklusive VD. LTIP

2025 är ett treårigt prestationsbaserat program där det krävs att delta-

garna investerar eller har investerat i ett eget aktieägande i Bonava AB,

så kallade investeringsaktier, som allokeras till LTIP 2025. Varje inves-

teringsaktie berättigar till ett antal prestationsaktierätter, som ger rätt

att efter intjänandeperioden vederlagsfritt erhålla B-aktier i Bonava,

förutsatt att vissa prestationsvillkor uppfylls samt att deltagaren för-

blir anställd och inte avyttrat sina investeringsaktier. Deltagarna i LTIP

2025 är indelade i två kategorier: (1) verkställande direktör och (2)

övriga medlemmar av koncernledningen. För VD gäller att varje inves-

teringsaktie berättigar till sex prestationsaktierätter. För övriga med-

lemmar av koncernledningen gäller att varje investeringsaktie berätti-

gar till fem prestationsaktierätter.

Prestationsmål:

Aktierätterna är indelade i två serier. Serie 1, som har en viktning om

60 procent, avser Bonavas ackumulerade operativa rörelseresultat

(EBIT) mätt under perioden 2025. Serie 2, med en viktning om 40 pro-

cent, avser totalavkastning (TSR) på Bonavas B-aktie på Nasdaq Stock-

holm, mätt under en period som inleds efter publiceringen av bolagets

delårsrapport för första kvartalet 2025 och avslutas efter publiceringen

av bolagets delårsrapport för första kvartalet 2028.

Programmets omfattning och kostnader:

Vid antagande om fullt uppfyllande av prestationsmålen samt maxi-

malt deltagande och maximal investering beräknas värdet av tilldelade

prestationsaktierätter till cirka 18 MSEK inklusive sociala avgifter. Det

maximala antalet B-aktier som kan tilldelas inom ramen för LTIP 2025

uppgår till 1 241 000 B-aktier.

Återköp av egna aktier:

Årsstämman 2025 beslutade att bolaget ska äga rätt att återköpa

B-aktier i bolaget i syfte att motverka eventuell utspädningseffekt som

kan uppkomma till följd av 2025 års aktieprogram. Bolaget har under

året inte utnyttjat denna rätt.

Aktierätter 2025	Koncern	Moderbolag
Utestående vid periodens början	429 661	239 324
Tilldelade under perioden	759 266	626 914
Förverkade under perioden	–154 955	–61 492
Utestående vid periodens slut	1 033 972	804 746

Aktierätter 2024	Koncern	Moderbolag
Utestående vid periodens början	320 014	185 895
Förverkade under perioden	–87 395	–56 325
Omräkning av antal under perioden	197 042	109 753
Utestående vid periodens slut	429 661	239 324

Syntetiska aktier 2025	Koncern	Moderbolag
Utestående vid periodens början	429 661	239 324
Förverkade under perioden	–154 955	–61 492
Utestående vid periodens slut	274 706	177 832

Syntetiska aktier 2024	Koncern	Moderbolag
Utestående vid periodens början	313 285	185 895
Förverkade under perioden	–80 666	–56 325
Omräkning av antal under perioden	197 042	109 753
Utestående vid periodens slut	429 661	239 324

Antalet aktierätter och syntetiska aktier har 2024 räknats om genom att

multi pliceras med faktorn 1,8471 för att ta hänsyn till den utspädnings-

effekt som den under våren 2024 genomförda nyemissionen medfört.

Tilldelning inom 2022 års långsiktiga aktieprogram

LTIP 2022 avslutades under 2025. Resultatet för 2022 års aktie-

program uppnådde inte miniminivån för prestationsmåtten och inga

prestationsaktier tilldelades.

I enlighet med programmets villkor har enbart den garanterade

delen av programmet reglerats genom tilldelning av matchningsaktier

samt tillhörande syntetiska aktier.

		Aktietilldelning
Mål	Vikt, %	Utfall, %	Tilldelning, %
EBIT	60	0	0
TSR	40	0	0
Total tilldelning	100	0	0

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 145Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar forts.

Verkligt värde och antaganden

	2025		2024
LTIP 2023	Koncern	Moderbolag	Koncern	Moderbolag
Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK 1)	579	375	357	250
Aktiepris, SEK 2)	9,69	9,69	9,69	9,69
Lösenpris, SEK	0	0	0	0
Aktierätternas och de syntetiska aktiernas löptid, år	0,5	0,5	1,5	1,5

	2025
LTIP 2025	Koncern	Moderbolag
Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK 1)	365	301
Aktiepris, SEK	10,18	10,18
Lösenpris, SEK	0	0
Aktierätternas och de syntetiska aktiernas löptid, år	2,5	2,5

Förväntad utdelning har inte beaktats vid beräkning av verkligt värde för aktierätterna.

Kursen har dividerats med 1,8471 för att ta hänsyn till den under året genomförda nyemissionens utspädningseffekt.

	2025		2024
Personalkostnader för aktierelaterad ersättning samt skuld för syntetiska aktier	Koncern	Moderbolag	Koncern	Moderbolag
Aktierätter och syntetiska aktier	1	0	0	0
Sociala kostnader	0	0	0	0
Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning	0	0	0	0
Redovisad skuld för syntetiska aktier	0	0	0	0

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 146Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag

	2025	2024
PwC
Revisionsuppdrag	10	9
varav till moderbolagets revisorer	5	5
Arvoden revisionsrelaterat	—	—
Arvoden för skattefrågor	—	—
Övriga arvoden	1	1
varav till moderbolagets revisorer	1	1
Summa PwC	11	10
Andra revisionsfirmor
Revisionsuppdrag	0	0
Summa arvoden och kostnads ersättningar
till revisorer och revisionsföretag	11	10

Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen,

det vill säga sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisions-

berättelsen samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband

med revisionsuppdraget. Övriga tjänster avser huvudsakligen uttalanden

i samband med prospekt samt lagstadgade yttranden vid emissioner.

9 Immateriella tillgångar

2025	Goodwill	Övrigt 1)
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	67	472
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	67	472
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	—	–412
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	—	–412
Ackumulerade nedskrivningar vid
årets början	–45	–59
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–45	–59
Restvärde vid årets början	22	0
Restvärde vid årets slut	22	0

”Övrigt” avser främst aktiverade utvecklingskostnader av IT-system.

8 Finansnetto

	2025	2024
Valutakursvinst	134	–3
Övriga finansiella intäkter	50	51
Finansiella intäkter	185	48
Räntekostnader på finansiella skulder
värderade till upplupet anskaffningsvärde	–330	–459
Räntekostnader på finansiella skulder värde- rade till verkligt värde över resultaträkningen	–9	–9
Valutakursförlust	–142	13
Övriga finansiella kostnader	–132	–117
Finansiella kostnader	–613	–571
Finansnetto	–428	–524

5 Avskrivningar

	2025	2024
Övriga immateriella tillgångar	—	—
Rörelsefastigheter	7	8
Nyttjanderättstillgång byggnader	29	40
Maskiner och inventarier	23	28
Nyttjanderättstillgång maskiner
och inventarier	18	18
Nyttjanderättstillgång pågående
bostadsprojekt	9	15
Summa avskrivningar	86	109

7 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

	2025	2024
Produktionsrelaterade varor och tjänster
samt råvaror och förnödenheter	6 289	6 781
Personalkostnader	974	1 069
Avskrivningar	86	109
Nedskrivningar	15	213
Summa kostnader för produktion samt
försäljnings- och administrationskostnader	7 363	8 172

2024	Goodwill	Övrigt 1)
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	67	472
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	67	472
Ackumulerade avskrivningar vid årets början	—	–412
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut	—	–412
Ackumulerade nedskrivningar vid
årets början	–45	–59
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–45	–59
Restvärde vid årets början	22	0
Restvärde vid årets slut	22	0

”Övrigt” avser främst aktiverade utvecklingskostnader av IT-system .

Prövning av nedskrivningsbehov

	Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill
prövas åtminstone årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar

att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Nyttjandevärde

mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade

kassaflöden. Beräkningarna baseras på av företagsledningen god-

kända prognoser samt bedömningar från företagsledningen givet den

bästa information som finns tillgänglig. De mest väsentliga antagan-

dena i beräkningarna var relationen startade, sålda och resultatavräk-

nade enheter samt investeringar i bostadsprojekt i förhållande till netto-

omsättning, oförändrad bruttomarginal per enhet och vägd genom-

snittlig kapitalkostnad (WACC).

Redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapporterbart

segment och kassagenererande enhet med väsentliga goodwillbelopp

på följande sätt: Sverige 22 MSEK.

Baserat på utförda beräkningar för Sverige har inget nedskrivnings-

behov identifierats.

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 147

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

11 Materiella anläggningstillgångar

	Rörelse-	Maskiner och
2025	fastigheter	inventarier	Summa
Redovisat anskaffningsvärde
vid årets början	129	437	566
Investeringar	10	5	15
Avyttringar och utrangeringar	–27	–46	–73
Årets omräkningsdifferens	–7	–17	–24
Redovisat anskaffningsvärde
vid årets slut	104	379	483
Ackumulerade ned- och
avskrivningar vid årets början	–95	–332	–427
Avyttringar och utrangeringar	25	43	68
Årets avskrivningar	–7	–23	–30
Årets omräkningsdifferens	5	11	16
Ackumulerade ned- och
avskrivningar vid årets slut	–72	–303	–375
Restvärde vid årets början	33	105	138
Restvärde vid årets slut	32	77	108

	Rörelse-	Maskiner och
2024	fastigheter	inventarier	Summa
Redovisat anskaffningsvärde
vid årets början	129	448	577
Investeringar	2	4	6
Avyttringar och utrangeringar	–7	–28	–35
Årets omräkningsdifferens	5	13	18
Redovisat anskaffningsvärde
vid årets slut	129	437	566
Ackumulerade ned- och
avskrivningar vid årets början	–91	–322	–413
Avyttringar och utrangeringar	7	27	34
Årets avskrivningar	–8	–28	–36
Årets omräkningsdifferens	–3	–9	–12
Ackumulerade ned- och
avskrivningar vid årets slut	–95	–332	–427
Restvärde vid årets början	38	126	164
Restvärde vid årets slut	33	105	138

Investeringar i nyttjanderättstillgångar byggnader uppgick till 25

MSEK. Investeringar i nyttjanderättstillgångar avseende maskiner och

inventarier uppgick till 20 MSEK.

10 Förvaltningsfastigheter

	2025	2024
Verkligt värde vid årets början	286	239
Investeringar	—	37
Årets omräkningsdifferenser	–18	9
Verkligt värde vid årets slut	268	286

Per 31 december 2025 bedöms verkligt värde motsvara bokfört värde

varför ingen orealiserad värdeförändring redovisas.

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 148

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

13 Långfristiga fordringar och övriga fordringar

	2025	2024
Långfristiga fordringar
Andra långfristiga aktieinnehav	2	2
Säljarrevers	63	554
Övriga långfristiga fordringar	70	69
Långfristiga fordringar	135	625
Övriga fordringar som är
omsättningstillgångar
Fordringar från sålda bostadsprojekt	109	84
Förskott till leverantörer	9	12
Derivatinstrument som inte används
för säkringsändamål	21	—
Fordringar i bostadsrättsföreningar	—	—
Säljarrevers	480	40
Övriga kortfristiga fordringar	133	103
Övriga fordringar som är
omsättningstillgångar	751	240

I samband med att den norska verksamheten avyttrats i juni 2023 har

en del av köpeskillingen erlagts som säljarrevers. Reversen har diskon-

terats till nuvärde och den del som väntas erläggas inom 12 månader

har rubricerats som kortfristig fordran medan resterande del rubricer-

ats som långfristig fordran. Under 2025 har Bonava erhållit amorte-

ringar om 43 MSEK avseende reversen, vilka i koncernens kassaflöde

rubricerats som ”försäljning av koncernföretag”. Enligt avtalet med

motparten ska beloppet i sin helhet regleras senast juni 2027.

12 Andelar i gemensamma verksamheter

I finansiella rapporter för Bonava ingår nedanstående poster som utgör

ägarandel i gemensamma verksamheters nettoomsättning, kostnader,

tillgångar och skulder.

	2025	2024
Intäkter	1	19
Kostnader	–9	–11
Resultat	–8	8
Anläggningstillgångar	45	47
Omsättningstillgångar	280	222
Summa tillgångar	325	270
Långfristiga skulder	51	–
Kortfristiga skulder	101	103
Summa skulder	152	103
Nettotillgångar	174	166

Förteckning över gemensamma verksamheter	Ägd andel, %
Tipton Brown AB	33
NVB Beckomberga KB	33
NCC Kaninen Projekt AB	30
Stora Ursvik KB	50
Ursvik Exploaterings AB	50
AB Broutsikten	50
Sigtuna Stadsängar Exploaterings AB 1)	53
NVB Sköndalsbyggarna II AB	33
NVB Sköndalsbyggarna II KB	33
K-torp 474 AB	50
Stadspuls Utveckling AB	50
Västkust Urban AB	50

Bolaget konsolideras som en gemensam verksamhet på grund av ett aktieägar-

avtal som anger att Bonava har gemensam kontroll över bolaget.

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 149

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

14 Skatt på årets resultat samt uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

Skatt på årets resultat

	2025	2024
Aktuell skattekostnad	–31	–4
Uppskjuten skattekostnad	9	–13
Totalt redovisad skatt på årets resultat	–22	–17

	2025		2024
Effektiv skatt	Skatt, %	Resultat	Skatt, %	Resultat
Resultat före skatt	—	–387	—	–501
Skatt enligt gällande skattesats för bolaget	21	80	21	103
Effekt av andra skattesatser för utländska bolag	1	3	3	13
Ej avdragsgilla kostnader	–57	–220	–16	–80
Ej skattepliktiga intäkter	23	89	5	28
Ej nyttjade skattemässiga underskottsavdrag	–5	–19	–34	–170
Nyttjande av ej aktiverade skattemässiga underskottsavdrag	10	41	18	93
Skatt hänförlig till tidigare år	1	4	1	–5
Övrigt	0	0	0	1
Genomsnittlig skattesats/redovisad skatt	–6	–22	–3	–17

Aktuell skatt har beräknats utifrån den nominella skatt som råder i respektive land.

I det fall som skattesatsen ändrats för kommande år används denna för uppskjuten skatt.

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

	Pågående	Exploaterings-	Obeskattade		Underskotts-
	bostadsprojekt	fastigheter	reserver	Avsättningar	avdrag	Övrigt	Total
Ingående bokfört värde	10	–7	7	53	73	–41	95
Redovisat i årets resultat	–3	5	0	–8	–1	15	9
Omklassificering	—	—	–7	–15	19	3	0
Omräkningsdifferenser	0	1	—	–3	0	2	–1
Övrigt	–	0	—	—	–2	2	0
Utgående bokfört värde	7	–1	0	27	90	-20	103

Aktiverade underskottsavdrag beräknas kunna utnyttjas inom en femårsperiod.

Det finns i koncernen ej aktiverade underskottsavdrag om 1 133 (1 225) MSEK.

Upplysningar avseende Pillar Two

Koncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pillar Two. Lagstift-

ningen om Pillar Two har antagits i Sverige, där Bonava AB (publ) har

sitt säte, och trädde i kraft 1 januari 2024, vilket innebär att Bonava

omfattas av reglerna om tilläggsskatt för både 2024 och 2025. För 2024

bedömdes förenklingsregeln vara tillämplig i alla länder utom Lettland,

vilket också är den preliminära bedömningen för 2025. Den tilläggsskatt

som kan komma att debiteras för Lettland är dock inte materiell.

Bokfört värde uppskjuten skattefordran/skatteskuld

	2025	2024
Uppskjuten skattefordran	124	137
Uppskjuten skatteskuld	–21	–42
Netto utgående bokfört värde	103	95

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 150

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

15 Bostadsprojekt

	Exploaterings-	Pågående	Färdigställda
2025	fastigheter	bostadsprojekt	bostäder	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	8 544	6 670	1 038	16 252
Investeringar 1)	1 266	4 875	—	6 146
Avyttringar	–425	–4 770	–1 298	–6 493
Omklassificering	–1 343	288	1 055	0
Årets omräkningsdifferens	–355	–394	–42	–791
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	7 688	6 668	758	15 114
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–1 394	–105	–31	–1 530
Årets nedskrivningar	–15	—	–1	–16
Avyttringar	1	—	—	1
Årets omräkningsdifferens	50	4	2	56
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–1 357	–100	–31	–1 489
Restvärde vid årets början	7 150	6 565	1 007	14 721
Restvärde vid årets slut	6 331	6 568	727	13 626

Investeringar avser investeringar i exploateringsmark, pågående bostadsproduktion samt förvärv av bostäder som färdigställts och som ännu ej tillträtts eller försålts.

	Exploaterings-	Pågående	Färdigställda
2024	fastigheter	bostadsprojekt	bostäder	Summa
Redovisat anskaffningsvärde vid årets början	9 298	7 037	1 623	17 961
Investeringar 1)	592	4 168	—	4 759
Avyttringar	–468	–4 935	–1 579	–6 982
Omklassificering	–1 108	150	958	0
Årets omräkningsdifferens	231	250	36	517
Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut	8 544	6 670	1 038	16 252
Ackumulerade nedskrivningar vid årets början	–1 161	–103	–30	–1 294
Årets nedskrivningar	–213	—	—	–213
Avyttringar	5	—	—	5
Årets omräkningsdifferens	–25	–2	–1	–29
Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut	–1 394	–105	–31	–1 531
Restvärde vid årets början	8 137	6 934	1 593	16 664
Restvärde vid årets slut	7 150	6 565	1 007	14 721

Investeringar avser investeringar i exploateringsmark, pågående bostadsproduktion samt förvärv av bostäder som färdigställts och som ännu ej tillträtts eller försålts.

16 Aktiekapital

	Antal	Aktie kapital,
Förändringar i aktiekapitalet	aktier	TSEK
Antal aktier den 1 januari 2025	322 816 756	538 324
Antal aktier den 31 december 2025	322 816 756	538 324

Aktierna fördelas på 29 531 999 A-aktier och 293 284 757 B-aktier.

En A-aktie berättigar till tio röster och en B-aktie till en röst. Kvotvärde

per aktie är 1,67 SEK. För att kunna fullfölja sina åtaganden för de lång-

siktiga incitaments programmen innehar Bonava AB per den 31 decem-

ber 2025 1 229 433 (1 245 355) B-aktier i eget förvar.

NCC AB delade den 9 juni 2016 ut samtliga aktier i Bonava AB

till aktieägarna. NCC AB kvarstår som minoritetsägare i Bonava

Deutschland GmbH men Bonava innehar en option att förvärva

NCC AB:s andelar som löper ut under 2027. På grund av denna option

konsolideras det tyska bolaget i sin helhet. Genom ett avtal om vinst-

delning avsäger sig NCC AB utdelning för att i stället erhålla en årlig

ersättning om 1,3 MEUR vilken kostnadsförs löpande.

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 151

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

17 Räntebärande skulder

	2025	2024
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut och investerare	2 340	2 719
av vilket grön obligation	946	951
Leasingskulder	60	103
Skulder avseende projektfinansiering	418	91
Övriga långfristiga skulder	17	—
Summa	2 835	2 913
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut och investerare	450	1 021
Skulder avseende projektfinansiering	317	320
Leasingskulder	38	56
Summa	804	1 397
Totalt räntebärande skulder	3 639	4 310

För återbetalningstider och villkor se not 24 .

19 Övriga skulder

	2025	2024
Övriga långfristiga skulder
Skulder markförvärv	—	—
Övriga långfristiga skulder	5	18
Summa	5	18
Övriga kortfristiga skulder
Förskott från kunder	2 707	3 206
Skulder för markförvärv	79	67
Derivatinstrument som inte används
för säkringsändamål	—	6
Övriga kortfristiga skulder	165	144
Summa	2 951	3 423

18 Avsättningar

2025	Garantier	Övrigt	Totalt
Ingående balans	472	361	832
Årets avsättning	160	5	165
Årets utnyttjande	–140	–116	–257
Återförd, ej utnyttjad avsättning	–36	–41	–77
Årets omräkningsdifferens	–23	–13	–35
Utgående balans	433	196	629
varav kortfristig avsättning	99	60	159
2024	Garantier	Övrigt	Totalt
Ingående balans	521	663	1 184
Årets avsättning	158	101	260
Årets utnyttjande	–182	–343	–526
Återförd, ej utnyttjad avsättning	–42	–74	–116
Årets omräkningsdifferens	17	14	31
Utgående balans	472	361	832
varav kortfristig avsättning	120	201	322

Garantier

Garantiavsättningarna avser bedömda utgifter i framtiden. För att

beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning per

projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av

den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varie rande bero-

ende på projektets karaktär. Garantikostnaden avsätts individuellt för

varje projekt. Den längsta löptiden på garanti avsättning är tio år medan

majoriteten löper cirka två till tre år.

Övrigt

Övriga poster inkluderar omstruktureringsreserv, riskavsättning för

projekt, kontrakterade åtaganden för exploateringsmark samt avsätt-

ning för bedömd risk i pågående tvister. Posterna bedöms regleras

inom 1–10 år .

20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	2025	2024
Lönerelaterade kostnader	145	137
Projektrelaterade kostnader	808	841
Administrationskostnader	37	35
Räntekostnader	14	13
Övriga kostnader	1	9
Summa	1 006	1 035

21 Leasing

	2025	2024
Räntekostnader för leasingskulder	5	7
Kassaflöde för leasingavtal	–62	–78

För övriga upplysningar om leasing se noterna 1 (avsnitt Leasing),

5 och 17.

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 152

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

22 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

	2025	2024
Ställda säkerheter
För egna skulder:
Fastighetsinteckningar	765	355
Nettotillg. i koncernen exkl. moderbolaget	1 596	2 000
Övriga ställda säkerheter	563	611
Totalt ställda säkerheter	2 924	2 966
Borgens- och garantiförpliktelser
Egna förbindelser:
Motförbindelser gentemot
externa garantigivare	189	600
Eventualförpliktelser 1)	381	395
Övriga borgensförbindelser 2)	105	129
Summa borgens- och garanti förpliktelser	675	1 124

Kostnader relaterade till exploateringsfastigheter som bedöms uppstå även om

bostadsprojekt inte startas.

Borgensåtaganden avseende avyttrade bolag att övertas av köparen enligt avtal.

Fastighetsinteckningar utgörs av säkerhet på uppdrag av finska

bostadsaktiebolag, svenska bostadsrättsföreningar och av finansiering

i Baltikum.

Motförbindelser avseende garantier som utgör säkerhet för belopp

inbetalda till bostadsrättsföreningar bildade av Bonava Sverige AB

utgör 189 (600) MSEK. Insatsgarantier gäller intill dess ett år förflutit

efter det att den slutliga anskaffningskostnaden för bostadsrättsfören-

ingens hus fastställts.

Koncernen har inom ramen för sin finansiering från kreditinstitut

samt Bonavas gröna obligation ställt säkerheter över aktier i dotter-

bolag och väsentliga fordringar (med därtill vidhängande säkerheter)

samt borgens- och garantiförpliktelser. Vissa koncerninterna fordringar

har också pantsatts. Dessa har eliminerats i koncernen.

Bonava Sverige AB har haft en skatterevision där Skatteverket den

4 december 2025 har beslutat om påförande av moms om cirka 30

MSEK plus skattetillägg. Beslutet har överklagats, och eftersom bola-

get bedömer det som sannolikt att Bonava Sverige kommer att vinna

i domstol så har ingen avsättning redovisats.

Vid årets utgång inkluderas inga pågående rättstvister .

Investeringsåtaganden

Bonava har investeringsåtaganden för köp av byggrätter, som är avtals-

enliga och villkorade, och som ännu inte redovisats som del av de

finansiella rapporterna. Per 31 december 2025 uppgick värdet för

dessa till 1 253 (1 184) MSEK. Nedanstående tabell visar när investe-

ringarna förväntas regleras, givet att villkoren i avtalen uppfylls.

Avtalen är oftast villkorade av att bygglov erhålls eller att detaljplan

godkänns.

Därutöver har Bonava ingått avtal som ger möjlighet till att förvärva

byggrätter. I de fall möjligheten utnyttjas innebär det ett framtida kassa-

utflöde. I de fall möjligheten inte utnyttjas kan det innebära en kostnad

för Bonava, främst genom nedskrivning av redovisade förskott.

			2028 och
Förväntad investeringsperiod	2026	2027	senare	Summa
Byggrätter	583	347	323	1 253

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 153

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

23 Kassaflödesanalys och likvida medel

Övriga förändringar i rörelsekapitalet	2025	2024
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager	3	—
Ökning (–)/Minskning (+) av fordringar	–29	299
Ökning (–)/Minskning (+) av skulder	184	–904
Summa övriga förändringar
i rörelse kapitalet	158	–605

Likvida medel	2025	2024
Kassa och bank	220	593
Summa enligt balansräkning och
kassaflödesanalys	220	593

Likvida medel redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde

motsvarar det redovisade värdet. Likvida medel är enligt IFRS 9 före-

mål för nedskrivning enligt modellen för förväntade kreditförluster.

Upplysningar om betalda räntor

Under året erhållen ränta uppgick till 11 (20) MSEK. Under året erlagd

ränta uppgick till 311 (433) MSEK.

			Omklassifi-
	2024	Kassaflöde	cering	Valuta	2025
Långfristiga ränte bärande
fordringar	591	—	–481	–7	103
Kortfristiga ränte bärande
fordringar	57	–43	519	–33	500
Totala räntebärande fordringar	648	–43	38	–40	603
			Omklassifi-
	2023	Kassaflöde	cering	Valuta	2024
Långfristiga ränte bärande
fordringar	582	—	16	–7	591
Kortfristiga ränte bärande
fordringar	108	–93	43	–1	57
Totala räntebärande fordringar	690	–93	59	–8	648

			Ej kassaflödespåverkande
			Valutakurs-	Omklassifice-	Nya
	2024	Kassaflöde	förändringar	ringar	leasingavtal	2025
Långfristiga räntebärande skulder	2 810	105	–4	–137	—	2 775
Räntebärande leasingskulder	160	–56	–6	–41	41	98
Kortfristiga räntebärande skulder	1 341	–824	–8	256	—	765
Totala räntebärande skulder	4 311	–775	–18	78	41	3 639

2023 Kassaflöde

			Ej kassaflödespåverkande
			Valutakurs-	Omklassifice-	Nya
			förändringar	ringar	leasingavtal	2024
Långfristiga räntebärande skulder	125	2 679	5	—	—	2 810
Räntebärande leasingskulder	160	–72	0	—	72	160
Kortfristiga räntebärande skulder	5 536	–3 857	8	–347	—	1 341
Totala räntebärande skulder	5 821	–1 250	13	–347	72	4 311

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 154

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

24 Finansiella instrument och finansiell riskhantering

Finanspolicy (principer för riskhantering)

Bonava är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med

finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränte-

risker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitets-

risker. Hanteringen av de finansiella riskerna i form av riskmandat och

limiter för finansverksamheten styrs genom Finanspolicyn som beslu-

tas av Bonavas styrelse.

Bonavas finansiella risker hanteras därefter av finansavdelningen i

syfte att hantera koncernens sammanlagda finansiella riskposition och

tillvarata koncerngemensamma intressen. Kundkreditrisker hanteras

i respektive affärs enhet. Lokal projektfinansiering förekommer och

kräver godkännande av finansavdelningen.

Refinansieringsrisk

Refinansieringsrisk definieras som risken att Bonava inte ska kunna

erhålla finansiering vid en given tidpunkt. Bonavas finansieringsbehov

varierar under året till följd av pågående projektvolym. För att säker-

ställa tillgänglig finansiering ska Bonava eftersträva en spridning av

central skuld och projektfinansiering. För att minska refinansierings-

risken ska Bonava eftersträva en riskprofil som ger goda förutsätt-

ningar för bank och marknadsfinansiering till förmånliga villkor över

tid. Vid projektfinansieringen ska finansieringen vara knuten till ett

eller flera specifika bostadsprojekt eller fastigheter. För 2025 har

projektfinansiering tagits upp till finländska bostadsaktiebolag samt

svenska bostadsrättsföreningar där löptiden speglar projektens tid-

punkt för färdigställande samt B2M för finansiering i Baltikum.

Projektfinansieringen per 31 december 2025 uppgick till 735 (411)

till en kapitalbindning om 22 (19) månader. Per 31 december 2025

uppgick kapitalbindningen till 20 (26) månader för företagets övriga

skuld portfölj

. Bonavas syndikerade kreditavtal inkluderar två lånevill-

kor. Den första är att rörelseresultatet, med vissa avtalsjusteringar, ska

överstiga bestämda nivåer som varierar för varje kvartal. Den andra är

en nivå för minsta tillgängliga likviditet som koncernen ska hålla i form

av likvida medel eller tillgängliga krediter. Båda lånevillkoren var upp-

fyllda på balansdagen .

Kapitalstruktur

Kapital definieras i Bonava som eget kapital inklusive minoritets andel i

enlighet med vad som visas i balansräkningen. Det innebär att kapitalet

per den 31 december 2025 uppgick till 6 950 MSEK (7 189).

Bonavas målsättning är att ha en kapitalstruktur som resulterar i

en effektiv, vägd kapitalkostnad och en kreditvärdighet där hänsyn till

verksamhetens behov samt framtida förvärv säkerställs.

Bonava ser över kapitalstrukturen och gör ändringar när ekono-

miska förutsättningar förändras. För att bibehålla eller ändra kapital-

strukturen kan Bonavas styrelse föreslå att justera utdelnings nivån till

aktieägarna, göra en extra utdelning, köpa tillbaka egna aktier, göra

en aktieemission eller sälja tillgångar för att minska skulden.

Finansiella mål och ramverk

Vid uppföljning av kapitalstrukturen använder Bonava nyckeltal avse-

ende bland annat nuvarande och prognostiserad soliditet och följer

löpande likviditetsprognoser på kort och lång sikt. Bonavas strategiskt

finansiella mål inkluderar utdelning till aktieägarna om 40 procent av

koncernens resultat efter skatt över tid. Enligt Bonavas finansiella ram-

verk ska soliditeten uppgå till minst 30 procent.

Vid utgången av 2025 var soliditeten 44,4 procent. För att säker-

ställa en hälsosam skuldsättning ska Bonavas nettoprojekttillgångar

överstiga nettoskulden, detta innebär att mark- och byggrätter som

ännu inte ingår i ett pågående projekt ska täckas av eget kapital. Per

den 31 december 2025 var nettoprojekttillgångar i förhållande till

nettoskuld 1,8 (1,6). Bonavas styrelse föreslår att ingen utdelning ska

lämnas för verksamhetsåret 2025. Under det nya finansieringspaketet

som togs fram 2024 finns även begränsningar att utdelning inte kan

lämnas inom de närmsta tre åren.

Bonavas finansiella mål är att uppnå en operativ rörelsemarginal,

enligt segmentsredovisningen, om lägst 10 procent på årsbasis från

2026 samt att avkastningen på eget kapital ska uppgå till minst 15 pro-

cent över tid.

Förfallostruktur kapitalbindning 2025

	Räntebärande skulder
Förfallotid	Belopp	Andel %
2026	511	14
2027	1 954	54
2028	960	27
2029	149	4
2030	17	0
Totalt	3 592	100

Avser nominella belopp exklusive skulder avseende leasing.

Under 2025 har Bonava emitterat nya seniora säkerställda obligationer

med rörlig ränta, med ett emissionsbelopp om 960 MSEK.

Per 31 december 2025 uppgick obligationens nominella belopp till

960 MSEK med förfall i september 2028. Bonavas finansieringsavtal

för den centrala skulden omfattar även ett facilitetsavtal med Bonavas

	bankmotparter som kan utnyttjas i EUR, SEK eller NOK. Per 31 decem-
ber 2025 uppgick facilitets avtalet till totalt 283 MEUR med slutlig för-

fallodag i mars 2027. Notera dock att ramen successivt kommer att

minska med 22 MEUR per kvartal fram till förfall.

Av den totala projektfinansieringen förfaller 315 MSEK 2026, 271

MSEK 2027 och 149 MSEK 2029.

Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk avses risken att betalningsförpliktelser inte kan

uppfyllas till följd av otillräcklig likviditet.

För att erhålla god flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säker-

ställa tillgången på framtida finansieringsbehov angav Bonavas finans-

policy för 2025 att Bonava styr likviditetsrisken genom två begräns-

ningar, om likviditeten förväntas sjunka under det första gränsvärdet

ska interna åtgärder vidtas för att återställa likviditetsprognosen samt

ett lägre belopp som aldrig får understigas.

Tillgänglig likviditet definieras som likvida medel, kortfristiga place-

ringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter och checkkrediter.

Tillgängliga likvida medel ska placeras i bank tillgänglig i koncern-

kontostrukturen i den mån det är möjligt. All överskottslikviditet ska

användas för att amortera den externa skulden.

Bonavas tillgängliga likviditet uppgår till 1 400 (2 105) MSEK varav

likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december 2024

uppgick till 209 (575) MSEK.

Tabellen på nästa sida visar Bonavas finansiella tillgångar och

skulder (inklusive räntebetalningar) samt derivat som utgör finansiella

tillgångar och skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har

beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen.

Beloppen i tabellen är de avtalsenliga icke diskonterade

kassaflödena .

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 155

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

24 Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

Löptidsanalys (belopp inklusive ränta)

	Redovisat	Summa
2025	värde	likvidbelopp	<3 mån	3 mån–1 år	1–3 år	3–5 år	>5 år
Andra långfristiga aktieinnehav	2	2	—	—	—	—	2
Säljarreverser	544	564	66	429	69	—	—
Övriga räntebärande fordringar	59	59	—	20	39	—	—
Kundfordringar	199	199	199	—	—	—	—
Valutaderivat	20	—	—	—	—	—	—
inflöde	—	2 316	2 316	—	—	—	—
utflöde	—	–2 297	–2 297	—	—	—	—
Likvida medel	220	220	220	—	—	—	—
Totalt	1 044	1 063	505	449	108	0	2
Räntebärande skulder	2 806	2 916	98	289	2 526	2	—
Räntebärande skulder i projektfinansiering	735	799	53	297	307	143	—
Räntebärande leasingskulder	98	185	10	27	31	8	108
Leverantörsskulder	297	297	297	—	—	—	—
Totalt	3 936	4 196	458	614	2 864	153	108
	Redovisat	Summa
2024	värde	likvidbelopp	<3 mån	3 mån–1 år	1–3 år	3–5 år	>5 år
Andra långfristiga aktieinnehav	2	2	—	—	—	—	2
Säljarreverser	594	650	—	41	609	—	—
Övriga räntebärande fordringar	54	54	—	17	37	—	—
Kundfordringar	255	255	255	—	—	—	—
Valutaderivat	–6	—	—	—	—	—	—
inflöde	—	1 688	1 688	—	—	—	—
utflöde	—	–1 693	–1 693	—	—	—	—
Likvida medel	593	593	593	—	—	—	—
Totalt	1 492	1 548	842	58	646	0	2
Räntebärande skulder	3 739	4 419	52	217	4 150	—	—
Räntebärande skulder i projektfinansiering	411	438	7	274	57	100	—
Räntebärande leasingskulder	160	266	15	44	78	9	119
Leverantörsskulder	292	292	292	—	—	—	—
Totalt	4 602	5 414	366	535	4 285	109	119

Ränterisker

Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar

Bonavas resultat negativt. Såväl de räntebärande skulderna och till-

gångarna är därmed utsatta för ränterisk. Under 2025 har en ränte-

swap om 40 MEUR ingåtts i syfte att minska ränterisken i portföljen,

swappen löper till september 2028. Per den 31 december 2025 låg

87% av skuldportföljen med ränteförfall inom ett år.

Räntebindningstiden för projektfinansiering om 735 (411) MSEK

uppgick till 4 (5) månader. Den räntebärande skulden avseende före-

tagets övriga skuldportfölj uppgick till 2 857 (3 813) MSEK och den

genomsnittliga räntebindningstiden var 7 (2) månader. Per 31 decem-

ber 2025 uppgick Bonavas totala räntebärande bruttoskuld till

3 592 (4 224) MSEK och den genomsnittliga räntebindnings tiden

var 6 (2) månader

En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra

en ökning av räntekostnaderna med 23 (28) MSEK givet de ränte-

bärande tillgångar och skulder som finns per balans dagen. Detta avser

rörlig ränta inklusive räntederivat. Se nästa sida för valutafördelningen

och de under liggande basräntorna för Bonavas lån.

Räntekänslighet

	Resultateffekt, MSEK
Resultat	2025	2024
Marknadsränta ± 1%	23	28

Förfallostruktur räntebindning 2025

		Räntebärande skulder
Förfallotid	Belopp	Andel, %
2026	3 142	87
2027	—	—
2028	432	13
2029	—	—
2030	17	0
Totalt	3 592	100

Avser nominella belopp exklusive skulder avseende leasing.

Valutarisker

Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar

koncernens resultaträkning, balansräkning och kassa flöden. Valutaris-

ken kan hanteras via växlingar, derivat eller terminskontrakt. Dessa ska

begränsas till de valutor som koncernen har exponering mot. Valuta-

terminer används för att säkra utdelningar från dotter bolag i EUR.

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 156

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

24 Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

Valutaswappar i EURSEK används för att säkra internlån i annan valuta

än upplåningsvalutan och swappar mot NOK och DKK för att matcha

skulder mot andra tillgångar .

Transaktionsexponering

I enlighet med Bonavas finanspolicy för 2025, ska transaktionsexpone-

ringen rapporteras och hanteras av Bonavas centrala finansavdelning

då den överstiger 1 MEUR. Då Bonavas affärsenheter huvudsakligen

har både in- och ut betalningar i lokal valuta är transaktionsexponering-

ens omfattning icke väsentlig .

Följande tabell visar Bonavas räntebärande skulder i olika valutor.

Skulderna löper med rörlig ränta, som för respektive valuta är

EURIBOR, NIBOR och STIBOR.

Transaktionsexponering säkras inte.

Räntebärande skulder 2025

Motvärde i svenska kronor	Belopp	Andel, %
EUR	1 759	49
NOK	457	13
SEK	1 376	38
Totalt	3 592	100

Avser nominella belopp exklusive skulder avseende leasing.

Omräkningsexponering

Nedanstående tabell visar Bonavas nettoinvesteringar per valuta.

Motvärde i SEK

Valuta	2025	Nettoinvestering	2024	Nettoinvestering
DKK		259		295
EUR		1 984		2 071
Totalt		2 244		2 366

Per den 31 december skulle en försvagning av den svenska kronan

gentemot andra valutor med fem procent medföra en ökning av eget

kapital med 112 (118) MSEK.

Valutakänslighet och transaktionsexponering

Per den 31 december 2025 finns det inga transaktioner som är sanno-

lika och bestämda vad gäller belopp och datum, som skulle ge upphov

till en väsentlig påverkan på Bonavas resultat vid en förändring

i underliggande valutakurs.

Kreditrisker

Kreditrisker och motpartsrisker i finansiell verksamhet

Bonavas placeringsreglemente för finansiella kreditrisker karaktärise-

ras av försiktighet. Bonavas kreditrisk för finansiella motparter utgår

främst av placeringar samt marknadsvärde i befintliga derivatkontrakt.

För att minimera dessa risker krävs att de banker som Bonava placerar

pengar eller ingår derivatkontrakt har en kreditrating om lägst rating A-

(Standard & Poor’s) eller motsvarande internationell rating samt lokala

banker med en rating lägst mot svarande landets kreditvärdighet där

Bonava bedriver verksamhet. ISDA:s (International Swaps and Derivati-

ves Association) ramavtal om nettning med alla externa motparter

avseende derivathandel används.

Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat,

beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 4 (8) MSEK vid

utgången av 2025. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknads-

värderingsmetoden, dvs marknadsvärdet på derivatet med tillägg av

riskförändring (1 procent på nominellt belopp). Beräknad brutto-

exponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga

placeringar uppgick till 220 (593) MSEK. Vid försäljningen av den

norska verksamheten 2023 mottogs säljarreverser om 767 MSEK.

Dessa betalas i takt med att köparen överlämnar färdigställda bostäder

till kund. Dessa är exponerade mot en kreditrisk på köparen och det

diskonterade värdet uppgår till 544 MSEK per den 31 december 2025.

Kreditrisker i kundfordringar

Risken att Bonavas kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga

att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncer-

nens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finan-

siella ställning inhämtas från olika kreditupplysnings företag. I huvud-

sak övergår inte äganderätten av den produkt för vilken kunden betalar

förrän full betalning skett. Risken för Bonava är därmed låg då den

begränsas till förändring i marknadsvärdet .

Åldersanalys kundfordringar inklusive fordringar för sålda bostadsprojekt per 31 december 2025

		Förväntad	Kredit -
	Brutto	förlustnivå i %	förlustreserv	Summa
Ej förfallna fordringar	199	0,3–4	1	198
Förfallna fordringar 1–30 dagar	39	0,3–5	1	37
Förfallna fordringar 31–60 dagar	3	2,4–50	0	2
Förfallna fordringar 61–180 dagar	67	3–100	6	61
Förfallna fordringar >180 dagar	11	3–100	2	9
Summa	318		10	308

Bonava har klassificerat sina kundfordringar i portföljer som utgörs

av respektive rörelsesegment inom koncernen, detta då de anses ha lik-

artad kreditriskkaraktär. Varje rörelsesegment inom Bonava koncernen

har upprättat en matris för sina kundfordringar där de tittat historiskt

vad förlusterna varit och sedan har justeringar utifrån aktuella förut-

sättningar och förväntningar om framtiden gjorts. Intervallerna repre-

senterar således den lägsta och högsta kredit reserverings procent som

tillämpats inom koncernen inom varje tidsspann.

Förändring kreditförlustreserv	2025	2024
Ingående balans per 1 januari	12	12
Årets reservering	2	3
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar	–3	–1
Årets bortskrivna kundfordringar	–1	–2
Utgående balans per 31 december	10	12

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 157

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

24 Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument

Kommande tabeller visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. Värderingen till

verkligt värde på valutaterminer baseras på publicerade terminskurser på en aktiv marknad.

För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, övriga fordringar

och likvida medel, leverantörsskulder, andra räntefria skulder och andra räntebärande skulder bedöms det

verkliga värdet överensstämma med det redovisade värdet.

	Finansiella tillgångar	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder	Övriga
Klassificering av finansiella instrument	värderade till verkligt värde	värderade till upplupet	värderade till verkligt värde	finansiella
2025	över resultaträkningen	anskaffningsvärde	över resultat räkningen	skulder	Summa
Andra långfristiga aktieinnehav	2	—	—	—	2
Långfristiga fordringar	—	103	—	—	103
Kundfordringar	—	199	—	—	199
Övriga fordringar	—	609	—	—	609
Likvida medel	—	220	—	—	220
Derivatinstrument	21	—	—	—	21
Summa tillgångar	23	1 130	—	—	1 153
Långfristiga räntebärande skulder	—	—	—	2 835	2 835
Övriga långfristiga skulder	—	—	—	5	5
Kortfristiga räntebärande skulder	—	—	—	804	804
Leverantörsskulder	—	—	—	297	297
Övriga kortfristiga skulder	—	—	—	79	79
Derivatinstrument	—	—	—	—	—
Summa skulder	—	—	—	4 020	4 020

	Finansiella tillgångar	Finansiella tillgångar	Finansiella skulder	Övriga
Klassificering av finansiella instrument	värderade till verkligt värde	värderade till upplupet	värderade till verkligt värde	finansiella
2024	över resultaträkningen	anskaffningsvärde	över resultat räkningen	skulder	Summa
Andra långfristiga aktieinnehav	2	—	—	—	2
Långfristiga fordringar	—	592	—	—	592
Kundfordringar	—	255	—	—	255
Övriga fordringar	—	141	—	—	141
Likvida medel	—	593	—	—	593
Derivatinstrument	—	—	—	—	—
Summa tillgångar	2	1 581	—	—	1 583
Långfristiga räntebärande skulder	—	—	—	2 913	2 913
Övriga långfristiga skulder	—	—	—	18	18
Kortfristiga räntebärande skulder	—	—	—	1 397	1 397
Leverantörsskulder	—	—	—	292	292
Övriga kortfristiga skulder	—	—	—	67	67
Derivatinstrument	—	—	6	—	6
Summa skulder	—	—	6	4 686	4 692

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 158

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

I komm ande tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde

bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verk-

ligt värde samt de finansiella instrument som inte redovisas till verkligt

värde i Bonavas balansräkning. Skillnaden mellan verkligt värde och

bokfört värde för långa skulder uppgår ej till väsentliga belopp varför

bokfört värde anses överensstämma med verkligt värde. För korta

skulder anses bokfört värde överensstämma med verkligt värde.

Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer.

Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga

signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data

eller antaganden.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instru-

ment. Obligationslånet om 960 MSEK värderas till verkligt

värde enligt nivå 1 i verkligt värde-hierarkin, vilket innebär

värdering utifrån direkt eller indirekt marknadsdata.

Nivå 2: enligt metoden för Nivå 2 baseras verkligt värde på modeller

som använder andra observerbara data för tillgången eller

skulden än noterade priser som ingår i Nivå 1. För Bonava

innebär sådan data marknadsräntor och avkastningskurvor

som används för att beräkna verkligt värde.

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna

kategori används vid värdering av förvaltningsfastigheter.

24 Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

		2025			2024
	Nivå 1	Nivå 2	Summa	Nivå 1	Nivå 2	Summa
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde	—	—	—	—	—	—
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	—	544	544	—	594	594
Derivatinstrument som inte används för säkringsredovisning	—	21	21	—	—	—
Andra långfristiga värdepappersinnehav	—	2	2	—	2	2
Summa finansiella tillgångar	—	566	566	—	597	597
Finansiella skulder värderade till verkligt värde	—	—	—	—	—	—
Derivatinstrument som inte används för säkringsredovisning	—	—	—	—	6	6
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	—	—	—	—	—	—
Övriga skulder (räntebärande skulder) 1)	—	2 596	2 596	—	3 199	3 199
Obligationslån	978	—	978	968	—	968
Summa finansiella skulder	978	2 596	3 574	968	3 204	4 173
1) Exk

Kvittning av finansiella instrument

Bonava har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla mot-

parter avseende derivathandel. Ovanstående tabell visar redovisade

finansiella tillgångar och skulder brutto, vilka är möjliga att kvitta.

Bonava har inte kvittat några belopp i balansräkningen.

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 159

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

25 Resultat per aktie

	2025	2024
Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK	–0,28	–1,85
Resultat hänförligt till moderbolagets aktie ägare, MSEK	–89	–518
Genomsnittligt antal utestående aktier i miljoner
vid beräkning av resultat per aktie före och efter
utspädning	321,6	279,9

26 Väsentliga händelser efter årets slut

Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut.

27 Närståendetransaktioner

Den del av Bonavas företrädesemission som inte täcktes av tecknings-

förbindelser garanterades av Nordstjernan utöver dess teckningsför-

bindelse. Garantiersättning om två procent av garantiåtagandet har

utgått under 2024, motsvarande 13,8 MSEK.

Finansiella rapporter Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 160

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

Moderbolagets resultaträkning

Not 2025 2024

Nettoomsättning 1 160 167

Kostnader för produktion –6 –5

Bruttoresultat 154 162

Administrationskostnader –273 –266

Rörelseresultat 2, 3 –119 –103

Resultat från finansiella poster

Resultat från andelar i koncernföretag

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 345 892

Räntekostnader och liknande resultatposter 4 –1 062 –622

Resultat efter finansiella poster 164 166

Resultat före skatt 164 166

Skatt på årets resultat 9 0 –2

Årets resultat 164 164

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 161Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

Moderbolagets balansräkning

Not 2025 2024

TILLGÅNGAR 1

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande 5 0 0

Summa immateriella anläggningstillgångar 0 0

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier 0 0

Summa materiella anläggningstillgångar 0 0

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 6 2 084 2 084

Fordringar hos koncernföretag 7 7 489 8 048

Andra långfristiga fordringar 8 169 658

Summa finansiella anläggningstillgångar 9 742 10 790

Summa anläggningstillgångar 9 742 10 790

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Fordringar hos koncernföretag 105 132

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 6 25

Aktuell skattefordran 15 —

Övriga fordringar 484 46

Kassa och bank 4 138

Summa kortfristiga fordringar 614 341

SUMMA TILLGÅNGAR 10 356 11 131

Not 2025 2024

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital 538 538

Fond för utvecklingsutgifter 0 0

Summa bundet eget kapital 538 538

Fritt eget kapital

Överkursfond 799 799

Balanserad vinst 5 967 5 802

Årets resultat 164 164

Summa fritt eget kapital 14 6 930 6 765

Summa eget kapital 7 468 7 304

Avsättningar

Övriga avsättningar 19 17

Summa avsättningar 19 17

Långfristiga skulder

Räntebärande skulder 10 2 341 2 719

Summa långfristiga skulder 2 341 2 719

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 7 9

Skulder till koncernföretag 270 15

Räntebärande skulder 10 196 1 019

Övriga skulder 7 2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 47 47

Summa kortfristiga skulder 528 1 091

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 10 356 11 131

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 162Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

Moderbolagets förändring i eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Summa

eget kapital

Aktie-

kapital

Fond för

utvecklings utgifter

Överkurs-

fond

Balanserat

resultat

Årets

resultat

Ingående eget kapital 2024–01–01 434 0 0 6 975 –1 282 6 127

Vinstdisposition — — — –1 282 1 282 —

Nedsättning aktiekapital –325 — — 325 — —

Fondemission 216 — — –216 — —

Nyemission 214 — 836 — — 1 050

Emissionskostnader — — –37 — — –37

Prestationsbaserat incitamentsprogram — — — 0 — 0

Årets resultat — — — — 164 164

Utgående eget kapital 2024–12–31 538 0 799 5 802 164 7 304

Vinstdisposition — — — 164 –164 —

Prestationsbaserat incitamentsprogram — — — 0 — 0

Årets resultat — — — — 164 164

Utgående eget kapital 2025–12–31 538 0 799 5 967 164 7 468

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 163Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

Moderbolagets kassaflödesanalys

Not 2025 2024

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Resultat efter finansiella poster 164 166

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet:

– Förändringar avsättningar 2 3

– Övrigt inklusive rearesultat avyttrade verksamheter 21 –15

Summa poster som inte ingår i kassaflödet 23 –12

Betald skatt –11 —

Kassaflöde från den löpande verksamheten före

förändringar i rörelsekapitalet 177 154

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning (–)/minskning (+) av fordringar 46 –46

Ökning (+)/minskning (–) av skulder 243 –39

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 288 –85

Kassaflöde från den löpande verksamheten 465 70

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investeringar i aktier i dotterföretag — –2 084

Försäljning av aktier i dotterföretag 43 2 177

Kassaflöde från investeringsverksamheten 43 93

Kassaflöde före finansieringsverksamheten 508 163

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyemission efter emissionskostnader — 1 013

Ökning av räntebärande fordringar — –8 602

Minskning av räntebärande fordringar 559 9 785

Upptagna lån 497 3 737

Amortering av lån –1 698 –6 069

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –642 –137

Årets kassaflöde –134 25

Likvida medel vid årets början 138 113

Likvida medel vid årets slut 4 138

Fortsättning nästa spalt

2024 Kassaflöde Omklassificering 2025

Kortfristiga räntebärande fordringar 46 –43 483 486

Långfristiga räntebärande fordringar 8 602 –516 –534 7 552

Totala räntebärande fordringar 8 649 –559 –51 8 038

2023 Kassaflöde Omklassificering 2024

Kortfristiga räntebärande fordringar 9 906 –9 785 –75 46

Långfristiga räntebärande fordringar — 8 602 — 8 602

Totala räntebärande fordringar 9 906 –1 182 –75 8 649

2024 Kassaflöde Omklassificering 2025

Kortfristiga räntebärande skulder 1 019 –823 — 196

Långfristiga räntebärande skulder 2 719 –379 — 2 341

Totala räntebärande skulder 3 738 –1 202 — 2 537

2023 Kassaflöde Omklassificering 2024

Kortfristiga räntebärande skulder 6 069 –6 069 1 019 1 019

Långfristiga räntebärande skulder — 3 737 –1 019 2 719

Totala räntebärande skulder 6 069 –2 332 — 3 738

Under året erhållen ränta uppgick till 540 (749) MSEK.

Under året erlagd ränta uppgick till 254 (415) MSEK.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 164Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

2 Antal anställda, löner och andra ersättningar

Medelantalet anställda var under året 45 (47). De anställda utgörs av

30 (32) kvinnor och 15 (15) män.

Redovisning av könsfördelning

Andel kvinnor, %

2025 2024

Styrelsen 43 29

Ledande befattningshavare 29 43

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader,

inklusive pensionskostnader

2025 2024

Löner och ersättningar 68 68

Sociala kostnader 38 39

varav pensionskostnad 16 16

Löner och ersättningar avser endast personal i Sverige. Se även

koncernens not 4, Antal anställda, personalkostnader och ledande

befattningshavares ersättningar.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse ledamöter

och VD samt övriga anställda

2025 2024

Styrelse

och VD

Övriga

anställda

Styrelse

och VD

Övriga

anställda

Löner och andra

ersättningar 15 53 15 53

varav tantiem o.d. 3 5 3 3

Moderbolagets noter

1 Redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovis-

ningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 Redovisning

för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rappor-

tering.

Moderbolagets redovisningsprinciper skiljer sig från koncernens

på följande punkter:

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde

minus eventuella nedskrivningar. Nedskrivningar av dessa aktier och

andelar sker om återvinningsvärdet är lägre än det bokförda värdet.

Som intäkt redovisas erhållen och anteciperad utdelning.

Leasing

I moderbolaget redovisas samtliga erlagda leasingavgifter i

resultat räkningen i samband med att kostnaden uppkommer.

Koncernbidrag

Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets

resultaträkning som bokslutsdisposition, vilket är i enlighet med

alternativregeln i RFR 2.

Lånekostnader

I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period

som de uppkommer.

3 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag

2025 2024

PwC

Revisionsuppdrag 4 5

Övriga tjänster 1 1

Summa arvoden och kostnads ersättningar

till revisorer och revisionsföretag 5 6

Med revisionsuppdrag avses arvode för den lagstadgade revisionen,

det vill säga sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisions-

berättelsen samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband

med revisionsuppdraget.

5 Immateriella tillgångar

Förvärvade immateriella tillgångar 2025 2024

Redovisat anskaffningsvärde vid årets början 411 411

Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut 411 411

Ackumulerade avskrivningar vid årets början –352 –352

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut –352 –352

Ackumulerade nedskrivningar vid

årets början –59 –59

Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –59 –59

Restvärde vid årets början 0 0

Restvärde vid årets slut 0 0

4 Räntekostnader och liknande resultatposter

2025 2024

Räntekostnader kreditinstitut 253 402

Räntekostnader koncernföretag — 13

Internswap 729 —

Övriga finansiella kostnader 79 208

Summa 1 062 622

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 165Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

6 Andelar i koncernföretag

			Redovisat värde
Namn, organisationsnummer, säte	Andel i %	Antal andelar	2025
Bonava Group Holding AB, 556495-9079, Stockholm	100	2 143	2 084
Bonava Holding GmbH, HRB 16008 FF, Tyskland	100
Bonava Wohnbau GmbH, HRB15662 FF, Tyskland	10
Bonava Sverige AB, 556726-4121, Stockholm	100
Bonava Suomi OY, 2726714-3, Finland	100
Bonava Eesti OÜ, 11398856, Estland	100
Bonava Latvija SIA, 40003941615, Lettland	100
Bonava Lietuva UAB, 305099434, Litauen	100
Bonava Danmark A/S, 32 65 55 05, Danmark	100
Summa andelar i koncernföretag			2 084

			Redovisat värde
Namn, organisationsnummer, säte	Andel i %	Antal andelar	2024
Bonava Group Holding AB, 556495-9079, Stockholm	100	2 143	2 084
Bonava Holding GmbH, HRB 16008 FF, Tyskland	100
Bonava Wohnbau GmbH, HRB15662 FF, Tyskland	10
Bonava Sverige AB, 556726-4121, Stockholm	100
Bonava Suomi OY, 2726714-3, Finland	100
Bonava Eesti OÜ, 11398856, Estland	100
Bonava Latvija SIA, 40003941615, Lettland	100
Bonava Lietuva UAB, 305099434, Litauen	100
Bonava Danmark A/S, 32 65 55 05, Danmark	100
Summa andelar i koncernföretag			2 084

Det direkta ägandet avser endast aktier i Bonava Group Holding AB, resterande innehav i tabellen avser indirekt kontrollerade bolag som är direkt-

ägda av Bonava Group Holding AB. Förutom ovan nämnda bolag kontrollerar Bonava AB indirekt ett antal rörelse drivande och vilande dotter-

dotterbolag.

2025 2024

Redovisat anskaffningsvärde vid

årets början 2 188 2 844

Sålda bolag — –2 740

Kapitaltillskott — 2 084

Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut 2 188 2 188

Ackumulerade nedskrivningar vid

årets början –104 –760

Sålda bolag — 656

Ackumulerade nedskrivningar vid

årets slut –104 –104

Redovisat värde vid årets början 2 084 2 084

Redovisat värde vid årets slut 2 084 2 084

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 166Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2025 2024

Lönerelaterade kostnader 29 24

Administrationskostnader 5 9

Räntekostnader 13 13

Summa 47 47

13 Uppgifter om moderbolaget

Bonava AB (publ), organisationsnummer 556928-0380, är ett svensk-

registrerat aktiebolag och har sitt säte i Stockholm. Bonava AB:s aktier

är marknadsnoterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq Stockholm/

Medelstora bolag).

Huvudkontorets adress är Bonava AB, Lindhagensgatan 74,

Stockholm.

Koncernredovisningen för år 2025 består av moderbolag och dess

dotterföretag, tillsammans benämnt koncernen. Koncernen bedriver

delar av sin verksamhet genom samverksamheter tillsammans med

externa parter, där koncernen redovisar sin andel av tillgångar, skulder,

intäkter och kostnader.

12 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Utnyttjat belopp

2025 2024

Motförbindelse gentemot

externa garantigivare 3 644 5 731

Borgen för projektspecifik finansiering 351 192

Borgen för koncernföretag 1 415 993

Övriga borgensförbindelser

105 129

Aktier i dotterbolag 2 084 2 084

Fordran på dotterbolag 7 489 8 048

Övriga ställda säkerheter 563 611

Summa 15 651 17 788

14 Vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande

stående vinstmedel, SEK 6 929 765 200

Disponeras enligt följande:

I ny räkning balanseras 6 929 765 200

Summa SEK 6 929 765 200

10 Räntebärande skulder

2025 2024

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 2 341 2 719

varav grön obligation 946 951

Summa långfristiga skulder 2 341 2 719

Kortfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 196 1 019

Summa kortfristiga skulder 196 1 019

Totalt räntebärande skulder 2 536 3 738

För återbetalningstider och villkor samt info kring omklassificering av

skulder från lång- till kortfristiga se koncernens not 24.

9 Skatt på årets resultat samt uppskjutna skattefordringar

Skatt på årets resultat 2025 2024

Uppskjuten skattekostnad 0 –2

Totalt redovisad skatt på årets resultat 0 –2

Effektiv skatt

Resultat

2025 2024

Resultat före skatt 164 166

Skatt enligt gällande skattesats för bolaget –34 –34

Ej avdragsgilla kostnader — –3

Ej skattepliktiga intäkter 46 46

Ej redovisat skattemässigt underskott –11 –9

Skatt hänförlig till tidigare år — –2

Redovisad skatt 0 –2

Effektiv skatt, % 0 1

Det finns i moderbolaget ej aktiverade underskottsavdrag om

856 (802) MSEK.

8 Andra långfristiga fordringar

Andra långfristiga fordringar 2025 2024

Redovisat värde vid årets början 658 682

Tillkommande fordringar 3 —

Amortering –3 –1

Ränteintäkt 9 19

Valutaomräkning –17 –4

Omklassificering –480 –40

Redovisat värde vid årets slut 169 658

7 Fordringar hos koncernföretag

Andra långfristiga fordringar 2025 2024

Redovisat värde vid årets början 8 048 —

Tillkommande fordringar 388 8 048

Amortering –947 —

Redovisat värde vid årets slut 7 489 8 048

Andel av ställda säkerheter och eventualförpliktelser som är

på uppdrag av bostadsrättsföreningar och bostadsaktiebolag

2025 2024

Motförbindelse gentemot externa

garantigivare

200 789

Borgen för projektspecifik finansiering 351 192

Summa 552 982

Borgensåtaganden avseende avyttrade bolag att övertas av köparen enligt avtal.

Motförbindelserna avser garantier som utgör säkerhet för belopp inbetalda till

bostadsrättsföreningar bildade av Bonava Sverige AB. Insatsgarantier gäller intill

dess ett år förflutit efter det att den slutliga anskaffningskostnaden för bostads-

rättsföreningens hus fastställts. Bonava AB:s åtagande är begränsat till 600 MSEK.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 167Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att årsredo-

visningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de

internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamen-

tets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om

tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god

redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moder-

bolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget

ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verk-

samhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och

osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och koncernen står inför.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att Hållbarhets-

rapporten har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och

de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS)

och de specifikationer som antagits med stöd av EUs gröna

taxonomiförordning.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för

utfärdande av styrelsen den 17 mars 2025. Koncernens resultat-

och balans räkning och moderbolagets resultat- och balansräkning

blir föremål för fast ställelse på årsstämman den 22 april 2025.

Stockholm den 17 mars 2026

Mats Jönsson

Styrelseordförande

Per-Ingemar Persson

Styrelseledamot

Nils Styf

Styrelseledamot

Anette Frumerie

Styrelseledamot

Tobias Lönnevall

Styrelseledamot

Anneli Jansson

Styrelseledamot

Paula Röttorp

Styrelseledamot

Peter Wallin

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avlämnats den 17 mars 2026 och vår granskningsberättelse

över den lagstadgade hållbarhetsrapporten har avlämnats den 17 mars 2026.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Johan Rippe

Auktoriserad revisor

Huvudansvarig revisor

Linda Andersson

Auktoriserad revisor

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 168Finansiella rapporter

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Innehållsförteckning

Koncernens räkenskaper och noter

Moderbolagets räkenskaper och noter

Underskrifter

Övrig information

—

Övrig

information

169Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Bonava AB (publ), org.nr 556928-0380

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

för Bonava AB (publ) för år 2025 med undantag för bolagsstyrningsrap-

porten och hållbarhetsrapporten på sidorna 51–58 respektive 59–130.

Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna

40–168 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande

bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025

och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovis-

ningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredo-

visningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av

koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess

finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstan-

darder, som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden

omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sid-

orna 51–58 respektive 59–130. Förvaltningsberättelsen är förenlig med

årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen

och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern-

redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport

som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med

revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA)

och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder

beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål-

lande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige

och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta

innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga för-

bjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel

5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall,

dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-

enliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och

bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi

beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen

gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga

uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och

prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid

alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkstäl-

lande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat över-

vägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till

risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i

syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med

hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontrol-

ler samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av

väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet

om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktig-

heter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag.

De betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan

förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med

grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa

väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet.

Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens

inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tid-

punkt och omfattning. De kvantitativa väsentlighetstalen används också

för att bedöma effekten av eventuella felaktigheter, enskilt och samman-

taget, på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefullt område

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt

vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av

årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden.

Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt

ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som

helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 170Revisionsberättelse

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia

—

Särskilt betydelsefullt område

Värdering bostadsprojekt

Bostadsprojekt beskrivs i årsredovisningen i not 15 samt not

1 Väsentliga redovisningsprinciper avsnitt Kritiska uppskatt-

ningar och bedömningar.

Bostadsprojekt uppgick den 31 december 2025 till MSEK

13 656 och utgör därmed 87 procent av koncernens till-

gångar. Bostadsprojekt består av pågående bostadsprojekt

(MSEK 6 598), färdigställda bostäder (MSEK 727) och

exploateringsmark (MSEK 6 331).

Bostadsprojekt som helhet redovisas till det lägsta av

anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Bedöm-

ningen av nettoförsäljningsvärdet är till sin natur behäftat

med antaganden och en förändring i gjorda antaganden kan

få väsentlig effekt i redovisade värden. För färdigställda

bostäder finns inte längre möjlighet till att kompensera med

kostnadsbesparingar. Antaganden och bedömningar om för-

säljningspris för färdigställda bostäder får således en större

påverkan på värderingen. Avvaktande marknad och längre

planerings-, tillstånds- och projektprocesser kan även få

påverkan på värdering av exploateringsmark då denna värde-

ras utifrån perspektivet vad det slutliga projektet ger för resul-

tat. Antaganden och bedömningar påverkar alla nämnda pos-

ter men har störst påverkan på värderingen av exploaterings-

mark. För att redovisningen av bostadsprojekten ska vara

rättvisande är även relaterade kostnadsreserver och avsätt-

ningar hänförliga till bostadsprojekten eller avslutade

bostadsprojekt av stor vikt.

Då bostadsprojekt utgör den mest väsentliga posten i

Bonavas räkenskaper och då bolagets bedömning bygger på

antaganden, utgör granskningen av värdering av denna post

ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.

Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vår revision baseras både på utvärdering av den interna

kontrollen samt substansgranskning och andra analysåtgär-

der, inklusive databaserade transaktionsanalyser, av vissa

balans- och resultatposter på stickprovsbasis av bostadspro-

jekt i väsentliga dotterbolag. För att säkerställa framförallt

värderingen, har vi även utfört följande revisionsåtgärder:

•

Utvärderat ledningens process för projektredovisning,

bland annat genom att gå igenom för redovisning och vär-

dering relevanta delar av Bonavas verksamhetssystem i

syfte att utvärdera om processer och kontroller är ända-

målsenligt utformade.

•

På stickprovsbasis granskat nyckelkontroller som utförs för

att säkerställa att relevanta kontrollmoment har utförts och

dokumenterats i enlighet med vad verksamhetssystemet

föreskriver samt att projektredovisningen är korrekt.

•

Utfört en analytisk granskning av ett urval av projekten där

vi identifierat avvikelser mellan verkligt och prognostiserat

utfall och skapat oss en förståelse för orsakerna. Analyse-

rat trender över tid i syfte att identifiera och i så fall förstå

orsakerna till trendbrott.

•

Granskat upprättade projektkalkyler och utvärderat rimlig-

heten i projektens marginaler. Vi har med stöd av PwC:s

experter på värdering granskat rimligheten i gjorda anta-

ganden som försäljningspriser, produktionskostnader,

hyresnivåer och avkastningskrav för värderingen av exploa-

teringsmark men vid behov även andra delar av bostads-

projekten.

•

På stickprovsmässig basis, prövat, utvärderat och utmanat

informationen som använts i beräkningarna avseende

Bonavas kalkylerade timkostnader för egen personal och

andra redovisade kostnader i bostadsprojekten.

•

Där Bonavas projekt innefattar särskilda bedömningsfrå-

gor har vi prövat och utvärderat Bonavas bedömningar uti-

från vår egen erfarenhet baserat på Bonavas underlag och

genom diskussioner med Bonavas befattningshavare.

•

Vi har tagit del av externa värderingsrapporter av utvalda

projekt och granskat Bonavas hantering och syn på dessa

samt den påverkan de fått på den finansiella rapporte-

ringen

•

Utvärderat ledningens bedömning av att bokfört värde på

aktiverade projektutvecklingskostnader är balansgill.

•

Granskat att nödvändiga avsättningar och andra reserver

hänförliga till bostadsprojekt vid behov har redovisats uti-

från underlag och andra bedömningar.

•

Bedömt att de upplysningar som ges i årsredovisningen är

korrekta utifrån gällande upplysningskrav.

Värderingen av bostadsprojekt är behäftat med en innebo-

ende osäkerhet när redovisningen delvis bygger på antagan-

den som kan förändras.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 171Revisionsberättelse

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia

—

Annan information än årsredovisningen och

koncern redovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen

och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–39 respektive 175–

181 och hållbarhetsrapporten på sidorna 59–130. Den andra informatio-

nen består även av Bonava ersättningsrapport 2025 vilken publiceras på

bolagets hemsida samtidigt med denna rapport och som vi inhämtade

före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkstäl-

lande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen

omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrk-

ande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovis-

ningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan

och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med

årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beak-

tar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedö-

mer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna informa-

tion, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig

felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera

i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att års-

redovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rätt-

visande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovis-

ningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av EU. Sty-

relsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll

som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och kon-

cernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare

sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen

ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bola-

gets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när

så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta

verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet

om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direk-

tören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har

något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar

och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapporte-

ring.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredo-

visningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några

väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller miss-

tag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en

revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kom-

mer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktighe-

ter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara

väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka

de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen

och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovis-

ningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webb-

plats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning

är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra

författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslag till

disposition av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi

även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvalt-

ning för Bonava AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner

beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i

förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl-

lande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar

enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero-

ende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed

i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-

målsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf-

fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta

bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn

till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och

risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital,

konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av

bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande

bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att

bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvalt-

ningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på

ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande

förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat

vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgö-

ras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skö-

tas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt utta-

lande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig

grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkstäl-

lande direktören i något väsentligt avseende:

•

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse

som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

•

på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovis-

ningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets

vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig

grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att

en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att

upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyl-

dighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst

eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen

finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/

revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi

även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har

upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som

möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16

kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Bonava AB

(publ) för år 2025.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i

allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalanden

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns

granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation

beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande

till Bonava AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt full-

gjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga

som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att

Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan

intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nöd-

vändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare

sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt

väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a §

lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår

granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder

för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format

som uppfyller dessa krav.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 172Revisionsberättelse

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia

—

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en

granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige all-

tid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Fel-

aktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses

vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas

påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-

rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Manage-

ment 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett

system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efter-

levnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga

krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att

Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektro-

nisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Revi-

sorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma

riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror

på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revi-

sorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen

och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma

granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständig-

heterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den

interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ända-

målsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens

antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att

Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning

av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovis-

ningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncer-

nens resultat-, balans- och eget kapitalräkningar, kassaflödesanalys samt

noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som föl-

jer av Esef-förordningen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna

51–58 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns

granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning

av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt

mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en

revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed

i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för

våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med

6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap.

31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och

koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med års-

redovisningslagen.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stock-

holm, med Johan Rippe som huvudansvarig revisor, utsågs till Bonava AB

(publ)s revisor av bolagsstämman den 9 april 2025 och Öhrlings Pricewa-

terhouseCoopers AB har varit bolagets revisor sedan 25 april 2018.

Stockholm den 17 mars 2026

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Johan Rippe Linda Andersson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Huvudansvarig revisor

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 173Revisionsberättelse

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia

—

Revisorns granskningsberättelse av hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Bonava AB (publ), org.nr 556928-0380

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Bonava

AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidan

59–130 i detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns

ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anled-

ning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i

enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper

•

om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS,

•

om den process som företaget har genomfört för att identifiera rappor-

terad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs på sidan

69 i stycket Process för dubbel väsentlighetsbedömning (IRO-1) i håll-

barhetsrapporten och

•

efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning

artikel 8.

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revi-

sorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet

Revisorns ansvar.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga

som grund för vår slutsats.

Övrig upplysning

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål

för översiktlig granskning och någon granskning av jämförelsetalen i håll-

barhetsrapporten för år 2025 har därmed inte utförts.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten

och återfinns på sidorna 1–58, 131–169 och 174–180. Det är styrelsen

och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna infor-

mation och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna

andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är

det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över-

väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbar-

hetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i

övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om

informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna informa-

tion, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig

felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera

i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att håll-

barhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredo-

visningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen

och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbar-

hetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbar-

hetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen

på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s

rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lag-

stadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi pla-

nerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säker-

het att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer

begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet

och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där

uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för

oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga

omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag

där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality

Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och han-

terar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avse-

ende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och

tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Vi är oberoende i förhållande till Bonava AB (publ) enligt god revisorssed

i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till

hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,

bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i håll-

barhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna

kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören

upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder

som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i

syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen.

Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer

som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra ana-

lytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen:

Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har

genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inklu-

derade, men var inte begränsade till följande:

•

Erhålla en förståelse för processen genom att:

– Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information

som används av företagsledningen (t.ex. intressentdialoger, affärspla-

ner och strategidokument), och

– Granska företagets interna dokumentation av sin process; och

•

Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den

process som implementerats av företaget överensstämmer med

beskrivningen av processen i på sidan 69 i stycket Process för dubbel

väsentlighetsbedömning i hållbarhetsrapporten.

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade,

men var inte begränsade till följande:

•

Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kon-

trollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som

är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten.

•

Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den

process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbar-

hetsrapporten också ingår.

•

Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten

är förenlig med kraven i ESRS;

•

Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska gransk-

ningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;

•

Utföra begränsade substansgranskningsåtgärder baserat på ett stick-

prov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;

•

Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder inhämta

underlag på metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och

framåtblickande information och på hur dessa metoder tillämpades;

•

Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksam-

heter som är tillämpliga och förenliga med EU:s gröna taxonomi och de

motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten.

•

Granskningen av taxonomiupplysningarna inkluderade men var inte

begränsade till följande granskningsåtgärder:

– Substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda

upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s gröna taxonomi.

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS

måste styrelsen och verkställande direktören för Bonava AB (publ) förbe-

reda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händel-

ser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Bonava

AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom

förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.

Stockholm den 17 mars 2026

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Johan Rippe Linda Andersson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Huvudansvarig revisor

Granskningsberättelse Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 174

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia

—

Bonava-aktien och ägarna

Bonava-aktien är sedan 9 juni 2016 noterad på

Nasdaq Stockholm. Sedan januari 2021 ingår aktien

i segment Mid Cap. Bonava har två aktieslag, en

A-aktie och en B-aktie, vilka båda är upptagna till

handel på Nasdaq. Varje A-aktie är berättigad till tio

röster och varje B-aktie är berättigad till en röst.

Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2025

till 538 MSEK fördelat på 322 816 756 aktier och

588 604 747 röster. Antalet A-aktier uppgick till

29 531 999 och antalet B-aktier till 293 284 757.

Läs mer om aktiekapitalets utveckling på bonava.

com.

Ägare och ägarstruktur

Antalet kända aktieägare uppgick vid årets utgång till

26 432. Den största aktieägaren, Nordstjernan AB,

kontrollerade 49,5 procent av rösterna och 24,7 pro-

cent av kapitalet. Ingen annan aktieägare innehar,

direkt eller indirekt, mer än 10 procent av aktierna

i Bonava (röster eller kapital). Vid årets utgång ägde

svenska institutioner och företag 45,7 procent av

kapitalet och 64,0 procent av rösterna. Motsvarande

siffra för utländska ägare var 15,9 procent, respektive

8,7 procent.

Utveckling under året

Priset på Bonavas B-aktie ökade under året med

39,0 procent, samtidigt som OMXSPI under samma

period ökade med 9,5 procent. Sista betalkurs per

den 30 december 2025 var 10,90 SEK per A-aktie

och 11,04 SEK per B-aktie, motsvarande ett börs-

värde om cirka 3,6 miljarder SEK.

Svenska institutionella

ägare, 64,0%

Svenska privatpersoner, 17,6%

Utländska institutionella

ägare, 8,7%

Övriga, 6,2%

Okänd ägartyp, 3,5%

Ägarkategorier

Sverige, 83,4%

Storbritannien, 4,8%

Norge, 4,0%

Finland, 2,7%

USA, 1,2%

Övriga, 0,4%

Okänt land, 3,5%

Ägarfördelning per land Marknadsandel (handel)

Nasdaq, 64,9%

Cboe Global Markets, 27,6%

London Stock Exchange, 3,4%

Aquis Stock Exchange, 2,1%

Boerse Berlin Equiduct Trading, 0,9%

ITG Posit, 0,4%

Tradegate Exchange, 0,2%

Lang & Schwarz TradeCenter, 0,2%

Instinet Blockmatch Europe, 0,1%

Sigma-X, 0,1%

Övriga, 0,1%

Största ägare per 31 december 2025

Största aktieägare

Antal

A-aktier

Antal

B-aktier

Kapital,

Röster,

Nordstjernan 23 500 000 56 231 795 24,7 49,5

Frederik W. Mohn 22 036 773 6,8 3,7

Schroders 20 651 068 6,4 3,5

Fjärde AP-fonden 394 386 18 725 320 5,9 3,9

Nordea Fonder 14 726 664 4,6 2,5

Nordea Liv & Pension 54 085 12 443 724 3,9 2,2

Swedbank Robur Fonder 11 976 529 3,7 2,0

Alcur Fonder 11 032 765 3,4 1,9

Avanza Pension 73 577 9 278 247 2,9 1,7

Nordnet Pensionsförsäkring 25 238 7 886 334 2,5 1,4

Delsumma 10 största aktieägare 24 047 286 184 989 219 64,8 72,3

Övriga 5 484 713 108 295 538 35,2 27,7

Totalt antal aktier 29 531 999 293 284 757 100 100

Ägarstorleksfördelning per 31 december 2025

Storleksklass

Ägare,

antal

Ägare,

Antal

aktier

Kapital,

Röster,

1–500 15 844 59,9 2 403 815 0,7 1,0

501–1 000 3 670 13,9 2 742 344 0,9 1,0

1 001–10 000 5 877 22,3 18 467 047 5,7 5,5

10 001–1 000 000 1 020 3,9 45 852 130 14,2 12,2

1 000 001–5 000 000 11 0,0 19 786 463 6,1 3,4

5 000 001– 11 0,0 216 347 077 67,0 73,5

Okänd innehavsstorlek 17 217 880 5,3 3,5

Totalt 26 432 100 322 816 756 100 100

Bonava-aktien och ägarna Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 175

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia

—

Omsättning och handel

Den genomsnittliga dagsomsättningen av antalet B-aktier

uppgick under året till 493 549. Bonavas B-aktier handlades

på flera olika marknadsplatser varav Nasdaq Stockholm

svarade för 64,9 procent av omsättningen.

Genomsnittlig dagsomsättning (antal aktier)

2025

A-aktier 4 411

B-aktier 493 549

Handel i B-aktien

2025

Antal omsatta aktier, miljoner 122,9

Värdet av omsatta aktier, per 31 december, MSEK 1 346,2

Genomsnitt dagsomsättning, MSEK 5,4

Utdelning och utdelningspolicy

Bonavas utdelningspolicy är att dela ut 40 procent av årets

resultat enligt segmentsredovisningen efter skatt över tid.

I det befintliga finansieringsavtalet finns begränsningar att

lämna utdelning varför styrelsen inte föreslår att någon utdel-

ning lämnas för räkenskapsåret 2025.

Återköp av egna aktier

Årsstämman 2025 beslutade att bolaget ska äga rätt att åter-

köpa B-aktier i bolaget. Under 2025 återköptes inga B-aktier.

Per den 31 december 2025 fanns 1 229 433 B-aktier i eget

förvar. Antalet aktier i eget förvar har minskat under året till

följd av utfall i 2022 års LTI-program.

Konvertering av aktier

Enligt Bonavas bolagsordning har ägare till A-aktier rätt att

omvandla dessa till B-aktier. Under 2025 konverterades totalt

626 335 A-aktier till 626 335 B-aktier.

Långsiktigt incitamentsprogram

Bonava har under året haft tre utestående aktiebaserade inci-

tamentsprogram: LTIP 2023 omfattar cirka 44 medarbetare

och LTIP 2025 omfattar koncernledning inklusive VD. Styrel-

sen beslutade att för 2024 inte införa ett aktiebaserat incita-

mentsprogram för koncernledningen och vissa nyckelperso-

ner, med anledning av nyemissionen. Under 2025 avslutades

det aktiebaserade incitamentsprogram som beslutades vid

årsstämman 2022. För mer information se koncernens not 4.

Företrädesemission

Under februari 2024 genomförde Bonava en fullt garanterad

företrädesemission som tillförde bolaget cirka 1 050 MSEK

före avdrag för emissionskostnader. Emissionen blev över-

tecknad med 169,7 procent. Till följd av företrädesemissio-

nen har Bonavas aktiekapital ökat med 104 580 931 SEK

till 538 324 219 SEK. Det totala antalet aktier har ökat med

22 139 706 A-aktier och 192 241 228 B-aktier, till samman-

lagt 322 816 756 aktier, varav 30 158 334 A-aktier och

292 658 422 B-aktier.

Data per aktie per 31 december

2025 2024

Börskurs A-aktien, SEK 10,90 10,50

Börskurs B-aktien, SEK 11,04 7,94

Högsta notering, B-aktien, SEK 14,28 11,00

Lägsta notering, B-aktien, SEK 7,87 6,33

Aktiekursutveckling, % 39,0 6,08

Eget kapital per aktie, SEK 21,61 22,36

Utdelning, SEK 0

Totalavkastning, % 39,0 6,08

Resultat per aktie

, SEK –0,28 –1,85

Kassaflöde från löpande

verksamheten per aktie, SEK

1,21 2,02

P/E-tal –39,4 –4,3

Vägt genomsnittligt antal aktier 322 816 756 281 131 574

Antal aktier per balansdag 322 816 756 322 816 756

Antal aktieägare 26 432 28 261

Baseras på föreslagen utdelning.

Före och efter utspädning.

Analytiker som följer Bonava

Namn

ABG Sundal Collier Fredrik Stensved, Markus Henriksson

DNB Carnegie Mathias Carlson

Handelsbanken Capital Markets Johan Edberg, Oscar Lindquist

Nordea Markets David Flemmich

SEB Equities Keivan Shirvanpour

Kepler Cheuvreux Jan Ihrfelt

Källa sid 175–176: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finans inspektionen.

Bonava B kurs- och omsättningsutveckling 2025 Bonava B kursutveckling 2016–2025, indexerad

Bonava B OMX Stockholm Index Nasdaq Övriga

SEK Volym, 1 000-tal

10 000

20 000

30 000

DecNovOktSepAugJulJunMajAprMarFebJan

Bonava B OMX Stockholm Index

Index

100

150

200

250

300

Jun-25Juni-24Juni -23Juni-22Juni -21Juni -20Juni -19Juni -18Juni -17Juni -16

Snabbfakta

Handelsplats Nasdaq Stockholm

Segment/sektor Financials/ Real estate

Aktieslag A-aktie och B-aktie

Antal aktier 322 816 756

Börsvärde 31 dec 2025 3,6 SEK Mdr

ISIN kod B-aktie SE0008091581

ISIN kod A-aktie SE0008091573

Tickerkoder

Nasdaq: BONAV B

Bloomberg BONAVA:SS

Reuters BONAVb.ST

Bonava-aktien och ägarna Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 176

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia

—

Bostadsrelaterade nyckeltal

Antal om inget annat anges 2025 2024 2023 2022 2021

Byggrätter 23 800 25 900 28 900 29 400 28 000

Varav byggrätter utanför balansräkningen 6 500 6 300 8 200 11 350 13 500

Bostadsutveckling till konsumenter

Sålda bostäder 1 717 1 727 1 242 1 682 3 438

Försäljningsvärde av sålda bostäder, MSEK 5 688 6 329 4 795 6 096 11 239

Startade bostäder 2 099 1 462 1 082 1 428 3 297

Bostäder i pågående produktion 2 878 2 167 2 153 3 871 5 271

Försäljningsgrad i pågående produktion, % 38 40 36 51 58

Reservationsgrad i pågående produktion, % 3 5 3 1 4

Färdigställandegrad i pågående produktion, % 47 53 61 56 43

Bostäder till salu (pågående och färdigställda) 1 992 1 610 1 875 2 042 2 295

Resultatavräknade bostäder 1 513 1 630 2 419 2 744 3 002

Värdet av sålda, ej resultatavräknade bostäder, MSEK 4 952 4 314 4 363 8 220 11 828

Bostadsutveckling till investerare

Sålda bostäder 676 573 251 854 1 028

Försäljningsvärde av sålda bostäder, MSEK 1 917 1 743 802 2 162 2 863

Startade bostäder 676 573 251 1 085 1 223

av vilka förvaltningsfastigheter 231 195

Bostäder i pågående produktion 1 203 1 010 902 2 627 3 363

av vilka förvaltningsfastigheter 426 195

Försäljningsgrad i pågående produktion, %

100 100 100 100 94

Färdigställandegrad i pågående produktion, %

43 43 45 47 41

Resultatavräknade bostäder 483 465 1 550 1 625 1 476

Värdet av sålda, ej resultatavräknade bostäder, MSEK 3 496 3 242 2 766 5 746 6 510

Kvarvarande verksamhet. 2022–2021 har omräknats.

Exklusive förvaltningsfastigheter.

Finansiella nyckeltal

MSEK om inget annat anges 2025 2024 2023 2022 2021

Avkastning på sysselsatt kapital, %

4) 5)

2,5 –0,3 4,3 6,9 9,6

Räntetäckningsgrad, ggr

0,9 0,1 –1,1 4,4 7,7

Soliditet, % 44,4 41,7 34,6 31,2 35,1

Räntebärande skulder/balansomslutning, % 23,3 25,0 30,5 29,6 18,9

Nettoskuld 2 816 3 068 4 951 7 259 3 313

Nettoskuld exkl projektfinansiering 2 091 2 675 4 297 5 802 2 121

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,4 0,4 0,8 0,9 0,4

Sysselsatt kapital vid periodens slut 10 589 11 499 12 422 15 568 12 794

Sysselsatt kapital, genomsnitt 10 950 12 394 14 707 14 816 12 677

Kapitalomsättningshastighet, ggr

0,7 0,7 0,9 1,1 1,3

Andel riskbärande kapital, % 44,6 41,9 34,7 31,4 35,6

Genomsnittlig ränta vid periodens slut, %

6,91 7,58 7,07 4,03 2,38

Genomsnittlig räntebindningstid, år

0,5 0,2 0,1 0,2 0,2

Genomsnittlig ränta vid periodens slut, %

5,46 4,41 5,58 3,70 1,65

Genomsnittlig räntebindningstid, år

0,3 0,5 0,4 0,3 0,2

Data per aktie

Resultat efter skatt, SEK

–0,28 –1,85 –10,66 4,10 6,64

Kassaflöde från löpande verksamhet, SEK 1,21 2,02 –3,15 –30,25 6,71

Utdelning SEK

3,50

Eget kapital SEK 21,61 22,36 61,58 74,49 77,64

Antal utestående aktier i miljoner, genomsnitt 321,6 279,9 107,2 107,2 107,2

Antal utestående aktier i miljoner vid periodens

utgång

321,6 321,6 107,2 107,2 107,2

Inklusive avvecklad verksamhet fram till tidpunkten för avyttring. 2022–2021 har omräknats.

Före jämförelsestörande poster för åren 2022–2021.

Beräkningar görs på ett 12-månaders genomsnitt.

Exklusive lån i projektfinansiering. För mer information se rubriken ”Byggfinansiering av bostadsrätts föreningar ochbostads-

aktiebolag” under avsnittet ”Kapitalstruktur och finansiering”.

Avser lån i projektfinansiering. För mer information se rubriken ”Bygg finansiering av bostadsrättsföreningar och bostadsaktie-

bolag” under avsnittet ”Kapitalstruktur och finansiering”.

Exklusive avvecklad verksamhet 2022–2021.

Utdelning 2025 avser styrelsens förslag till årsstämman.

Femårsöversikt

Femårsöversikt Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 177

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia

—

Definitioner

Finansiella nyckeltal

Andel riskbärande kapital

Summan av eget kapital och uppskjutna skatte-

skulder i procent avsumma tillgångar.

Avkastning på eget kapital

Resultatet efter skatt i procent av genomsnittligt

eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultatet efter finansiella poster (exklusive

jäm förelsestörande poster) med åter läggning

av räntekost nader för rullande 12 månader i

procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Balansomslutning

Summan av tillgångar respektive skulder och

eget kapital.

Bruttomarginal

Bruttoresultat i procent av nettoomsättning.

Direktavkastning

Utdelning i procent av börskursen vid årets slut.

EBITDA

Rörelseresultat före finansnetto, skatt och

avskrivningar.

Genomsnittlig ränta

Nominell ränta vägd med balansdagens utestående

ränte bärande skulder.

Genomsnittlig räntebindningstid

Återstående räntebindningstid vägd med

utestående ränte bärande skulder.

Genomsnittligt eget kapital

Medeltalet av redovisat eget kapital de fem senaste

kvartalen.

Genomsnittligt sysselsatt kapital

Medeltalet av sysselsatt kapital de fem senaste

kvartalen.

Jämförelsestörande poster

Materiella engångsposter i rörelseresultatet vilkas

resultateffekter är viktiga att uppmärk samma när

periodens finansiella resultat jämförs med tidigare

perioder.

Bonava använder sig bland annat av de alternativa nyckeltalen avkastning på sysselsatt kapital, nettoskuld och soliditet. Koncernen anser att nyckeltalen är användbara för användarna av

den finansiella rapporten som ett komplement för att bedöma koncernens möjlighet att lämna utdelning, förmåga att genomföra strategiska investeringar, förutsättningar för att leva upp

till finansiella åtaganden, samt för att kunna utvärdera lönsamheten.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättning för rullande 12 månader

dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Kostnader för produktion

Nedlagda kostnader för mark, utvecklingskostna-

der som arkitekter och övriga byggherrekostnader,

anslutningsavgifter och uppförande av byggnad.

Nettoprojekttillgångar

Bokförda värdet av pågående bostadsprojekt, fär-

digställda bostäder och förvaltningsfastigheter

minskat med förskott från kunder.

Nettoprojekttillgångar i förhållande till nettoskuld

Förhållandet mellan nettoprojekttillgångar och

nettoskulden exklusive leasingskulder.

Nettoskuld

Räntebärande skulder, leasingskulder och avsätt-

ningar minus räntebärande tillgångar inklusive

likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuld dividerad med eget kapital.

Operativt bruttoresultat och operativt

rörelseresultat

Bruttoresultat och rörelseresultat enligt

segmentsredovisning.

Operativ bruttomarginal och operativ

rörelsemarginal

Operativt bruttoresultat respektive rörelseresultat

i procent av nettoomsättningen enligt

segmentsredovisningen.

Operativt kassaflöde

EBITDA justerat för nettoinvesteringar i anlägg-

ningstillgångar, exploateringsfastigheter, pågåen-

de bostadsprojekt och färdigställda bostäder samt

förändringar i rörelsekapital, utan korrigeringar för

ej kassaflödespåverkande poster.

Projektfinansiering

Lån upptagna i svenska bostadsrättsföreningar

och finska bostadsaktiebolag samt skuld som

direkt finansierar förvaltningsfastigheter.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med ettvägt genomsnitt

av antal aktier under året.

Räntebärande skulder / Balansomslutning

Räntebärande skulder dividerade med

balansomslutning.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansielle poster plus finansiella

kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Beräkning sker på rullande 12 månader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av netto omsättningen.

Soliditet

Summan av eget kapital i procent av summa

tillgångar.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minskad med icke

räntebärande skulder, inklusive uppskjutna

skatte skulder.

Totalavkastning

Summa av aktiekursens förändring under året och

utbetald utdelning i förhållande till aktie kursen vid

årets början.

Branschrelaterade definitioner

Bostäder i pågående produktion

Avser tiden från byggstart fram till färdig ställande

av byggnad. Enbostad anses färdigställd efter

genomförd slutbesiktning.

Bostäder till salu

Avser antal bostäder, i pågående produktion eller

färdigställande, som är tillgängliga för försäljning.

Byggstart

Det tillfälle när Bonava påbörjar produktionen av

en byggnad. Då övergår balanserade utgifter för

mark och utvecklingskostnader till pågående

bostadsprojekt.

Exploateringsfastigheter

Avser Bonavas innehav av mark- och byggrätter

för framtida boendeutveckling samt aktiverade

projektutvecklingsfastigheter.

Färdigställandegrad

Bokförda kostnader i relation till beräknade totala

kostnader i pågående bostadsprojekt.

Färdigställda bostäder

Avser bostäder där slutbesiktning har skett men

bostaden ännu inte har sålts, alternativt där den

färdigställda bostaden sålts men ännu ej tillträtts

av köparen.

Försäljningsgrad i pågående produktion

Antal sålda bostäder i produktion i relation till totalt

antal bostäder i produktion.

Försäljningsvärdet av sålda bostäder

Försäljningsvärdet av sålda bostäder där bindande

försäljningsavtal är tecknat med kunden och bosta-

den har byggstartats.

Resultatavräknade bostäder

Antal sålda bostäder som tillträtts av köparen. Vid

köparens tillträde redovisas köpeskillingen som

nettoomsättning och nedlagda utgifter för bosta-

den redovisas som kostnader för produktion.

Reservationsgrad

Antal reserverade bostäder i produktion i relation

till totalt antal bostäder i produktion.

Sålda bostäder

Antal bostäder där bindande försäljningsavtal är

tecknat med kunden och bostaden har byggstartat.

Definitioner Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 178

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia

—

Information till aktieägare

Årsstämma 2026

Årsstämman i Bonava AB (publ) kommer att

hållas onsdagen den 22 april 2026 i Stockholm.

Samtliga stämmohandlingar finns tillgängliga på:

https://www.bonava.com/sv/bolagsstyrning/

bolagsstamma

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i stämman ska:

•

dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB

förda aktieboken senast tisdagen den 14 april 2026,

•

dels senast torsdagen den 16 april 2026 anmäla sitt

deltagande till bolaget.

Anmälan

Anmälan kan göras:

På Bonavas hemsida:

https://www.bonava.com/sv/bolagsstyrning/

bolagsstamma

Per telefon till Euroclear:

08-402 92 26 på vardagar mellan kl 9:00 och 16:00

Per brev till adress:

Bonava AB, c/o Euroclear Sweden AB

Box 191, 101 23 Stockholm

Förvaltarregistrerade aktier

Den som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste,

för att ha rätt att delta i stämman, tillfälligt registrera

aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB.

Framställningen av bolagsstämmoaktieboken per

avstämningsdagen den 14 april 2026 kommer att

beakta rösträttsregistreringar som har gjorts senast

den 16 april 2026. Detta innebär att aktieägare bör

underrätta sin förvaltare om detta i god tid före

denna dag.

Förslag till utdelning

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för

verksamhetsåret 2025.

Finansiell kalender

Årsstämma 2026 22 april 2026

Delårsrapport, kv. 1 jan–mar 2026 28 april 2026

Delårsrapport, kv. 2 jan–jun 2026 17 juli 2026

Delårsrapport, kv. 3 jan–sep 2026 22 oktober 2026

Bokslutskommuniké jan–dec 2026 4 februari 2027

IR-kontakt

Jon Johnsson

Vice VD och CFO

jon.johnsson@bonava.com

Tel: +46 700 888 605

Anna Falck Fyhrlund

Head of Investor Relations

anna.falck@bonava.com

Tel: +46 707 604 914

Information till aktieägare Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 179

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia

—

Kontaktinformation

Bonava AB (publ)

556928-0380

Postadress: Box 12064

102 22 Stockholm, Sverige

Besöksadress:

Lindhagensgatan 74

112 18 Stockholm

Tel. +46 8 409 544 00

bonava.com

Bonava Tyskland

Am Nordstern 1

15517 Fürstenwalde

Tel. +49 3361 670 0

bonava.de

Bonava Finland

Töölönlahdenkatu 2

00100 Helsinki

Tel. +358 10 400 2000

bonava.fi

Bonava Estland

Toompuiestee 35

101 33 Tallinn

Tel. +372 627 4855

bonava.ee

Bonava Lettland

Brīvības gatve 275

Rīga, LV-1006

Tel. +37 167 567 841

bonava.lv

Bonava Litauen

Liudviko Zamenhofo g. 3

Vilnius, LT-06332

Tel. +370 686 13517

bonava.lt

Produktion: Bonava i samarbete med Addira.

Foto: Viktor Holgerson, Pontus Orre, Fredrik Wannerstedt. Getty, iStock, Unsplash.

Kontaktinformation Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 180

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia

—

Vi har en lång historia av att

skapa hem och grannskap

1997 2000-talet 2009 2016 2018 2019 2021 2022 2023 20251930-talet

NCC förvärvar SIAB och

etablerar närvaro i Tyskland.

Bostäder blir ett eget

affärsområde i NCC.

Tyskland blir Bonavas

största marknad.

Avveckling av den

danska verksamheten.

Försäljning av verksamheten

i Norge och S:t Petersburg

Första husen

byggs.

Fortsatt geografisk expansion

i Norden och Tyskland.

Avknoppning av bostäder

i eget bolag, Bonava bildas.

Förvärv av Urbanium

i Norge.

Beslut att avveckla

verksamheten i S:t Petersburg.

Bonava års- och hållbarhetsredovisning 2025 181

Verksamhet

Förvaltningsberättelse

Finansiella rapporter

Övrig information

Revisionsberättelse

Granskningsberättelse

Bonava-aktien och ägarna

Femårsöversikt

Definitioner

Information till aktieägarna

Kontaktinformation

Historia—

Den officiella originalversionen av Års- och hållbarhetsredovisningen 2025 är upprättad på svenska i formatet

för enhetlig elektronisk rapportering (ESEF). Se bonava.com under Investerare, Rapporter och presentationer.

Bonava AB (publ), 556928-0380

Postadress: Box 12064, 102 22 Stockholm, Sverige

Besöksadress: Lindhagensgatan 74, 112 18 Stockholm

+46 8 409 544 00, bonava.com